En mystisk och lite läskig varelse som man sällan ser, och som omgärdas av gåtor? Eller en viktig del av intrikata ekosystem? Säga vad man vill om fladdermusen, den har i alla fall förmågan att väcka känslor. Nu finns en bok om fladdermössen och dess landskap, som berättar om ett fascinerande djur med stor betydelse också för människan, och om hur vi kan samexistera med dem i vår brukade natur.
Fladdermöss väcker både nyfikenhet och ibland obehag. Framför allt är fladdermusen ett urgulligt djur som är värd all uppmärksamhet, om man får tro forskaren Johnny de Jong vid SLU centrum för biologisk mångfald. I decennier har han studerat och forskat på fladdermöss, och i den nya boken Fladdermössens landskap. Guide till fladdermöss och hur man kan bevara dem i det brukade landskapet samlar han en del av all denna kunskap, till gagn inte bara för de specialintresserade, utan också för myndigheter och markanvändare inom jord- och skogsbruk.
Boken är dels en guide till djuren och deras biologi, beteende och ekologi. Dels tar den upp hur man kan kombinera ett aktivt brukande av naturen med att bevara fladdermöss.
– Fladdermöss är ett bra exempel på att brukande och naturvård går att förena, berättar Johnny de Jong. Fladdermössen kräver inte orörd natur, utan de behöver framför allt en insektsrik miljö. Och så länge man kan skapa det i det brukade landskapet går det bra också för fladdermössen.
Med boken vill han förmedla kunskapen om hur vi kan kombinera artbevarande med jord- och skogsbruk och annan påverkan på landskapet. I en rikt illustrerad del beskrivs utförligt de olika arterna av fladdermöss som finns i Sverige. Varje artbeskrivning innehåller utbredningsområde och ljuddiagram samt beskrivning av artens läte. Det är alltså en ypperlig handbok för den som har tillgång till en ultraljudsdetektor och som vill lära sig urskilja arter.
Den andra delen av boken beskriver hur fladdermöss påverkas av förändringar i landskapet, till exempel av olika typer av brukande och exploatering. Här finns kunskap om vad man kan göra för att kombinera brukande av naturen och bevarande av fladdermöss.
Det finns nitton olika arter av fladdermöss i Sverige, mer än hälften av arterna är väldigt sällsynta och skygga medan andra arter är vanliga. Alla arter har ett starkt skydd genom EU-direktiv och miljölagstiftning. Det betyder att alla som brukar marken eller exploaterar måste förhålla sig till fladdermössen. Det är inte tillåtet att genomföra åtgärder som missgynnar fladdermössen.
Fladdermöss är på många sätt fascinerande varelser, och inte minst en viktig del av ekosystemen. I vissa delar av världen är de viktiga pollinatörer för fruktträd, de tar stora mängder insekter som är skadegörare för jordbruket, och producerar genom sin spillning exklusivt gödsel. De svenska fladdermössen livnär sig mestadels på nattaktiva insekter. Där har de hittat en födonisch som de är ganska ensamma om. Om man har en koloni med trehundra individer i sitt hus, så kan man räkna med att dessa fångar mer än två miljoner insekter, mestadels myggor, per natt under sommaren.
Oavsett om man är intresserad och nyfiken på fladdermöss för deras intressanta liv och biologi, vill lära sig artbestämma fladdermöss eller vill veta mer om hur man kan ta hänsyn till fladdermöss i sitt jord- eller skogsbruk, så är detta en bok som kan öppna dörrarna till ny kunskap.
Titel: Fladdermössens landskap. Guide till fladdermöss och hur man kan bevara dem i det brukade landskapet
Författare: Johnny de Jong
Illustrationer: Disa Eklöf
Utgivningsdatum: 23-11-30
CBM:s skrift nr 125. ISBN: 978-91-88083-40-1. Distribueras via bokhandeln och internetbokhandeln.
Johnny De Jong, forskningsledare
Institutionen för stad och land; SLU Centrum för biologisk mångfald
Sveriges lantbruksuniversitet
070-227 19 14, johnny.de.jong@slu.se
https://www.slu.se/cv/johnny-de-jong/
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Källa ska anges.)
Med Disa Eklöfs fina illustrationer får vi en bild av hur de svårfångade fladdermössen ser ut och rör sig i landskapet. På bilden syns jaktbeteende hos (från vänster till höger:) vattenfladdermus, taigafladdermus, större musöra, fransfladdermus, och brunlångöra. Illustration: Disa Eklöf
Sydpipistrell (Pipistrellus pipistrellus). En av våra minsta fladdermusarter. Den är relativt vanlig i Skåne, med enstaka fynd i Götaland och Uppland. Arten är mycket lik dvärgpipistrell. Foto: Johnny de Jong
Sonogram (ljuddiagram) för sydpipistrell. Källa: Johnny de Jong