SLU-nyhet
Effekter av restaureringsåtgärder i Europeiska skogar
Publicerad: 24 maj 2023
På flera platser runt om i Europa pågår restaurering av skogliga ekosystem för att skapa livsmiljöer för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Forskare vid avdelningen för Skoglig fjärranalys har som målsättning att övervaka och undersöka effekterna av restaureringar i skogar där olika typer av skogliga störningar har inträffat.
Ett delprojekt inom Horizon 2020-projektet SUPERB håller just nu på att samla in data runt om i Europa för att övervaka och kvantifiera effektiviteten av restaureringsåtgärder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De största frågorna som projektet vill svara på är om återställandet av skogar är effektivt för att öka den biologiska mångfalden, och om det finns några organismgrupper som reagerar snabbare än andra på restaurering. Forskarna vill även undersöka om det finns möjligheter att ta fram metoder för att kvantifiera restaureringens effektivitet i större skala på ett kostnadseffektivt sätt.
– Vi har tagit en bred ansats för att undersöka hur den biologiska mångfalden påverkas av olika restaureringsåtgärder och undersöker arter bland flera olika organismgrupper som flygande insekter, marksvampar och växter, fåglar och fladdermöss, berättar Alexandre Changenet.
För att kunna ta reda på hur effektiva restaureringsåtgärderna är har 36 skogsbestånd valts ut i vart och ett av sex demonstrationsområdena - totalt 216 skogsbestånd. I varje demonstrationsområde har en restaureringsgradient upprättats för att kunna undersöka hur restaureringen påverkar den biologiska mångfalden över tid, där varje bestånd representerar en specifik skogsstörning som inträffat (exv. brand, torka och angrepp av granbarkborre), genomförd restaureringsåtgärd samt tid som passerat sedan restaureringen påbörjades.
– Varje demonstrationsområde besöks under några veckor och förra året var vi i Sverige och Tjeckien. I år besöker vi Frankrike och Spanien och nästa år avslutar vi datainsamlingen i Serbien och Rumänien, berättar Alexandre Changenet.
Själva datainsamlingen sker både från luften med hjälp av drönare och genom inventering i fält. Vid datainsamlingen med drönare använder SLU-forskarna multispektrala sensorer och lidar-sensorer monterade på två drönare samt en mobil laserskanner. Den multispektrala informationen kommer att användas för att ta fram indikatorer för mångfalden av skogstyper, medan lidar-sensorerna (mobil och drönare) kommer att användas för att karakterisera skogens struktur och täckning. I fält görs en omfattande insamling av biodiversitetsdata, som bl a. innebär eDNA-provtagning från flygande insekter, marksvampar och växter. Inventering av läten från fåglar och fladdermöss utförs också inom ramen för projektet.
SLU är ledande part i projektet och samarbetspartners är universiteten i Lancaster och Bangor.