Den 20 april genomförde SLU ett webinarium (se inspelningen här). Temat var en ny rapport om en framtida nationell branddatabas. En sådan finns inte idag.
– Det finns i nuläget ingen heltäckande databas över inträffade vilda bränder och skötselbränder i riket, vilket är olyckligt både för brandskyddet och för naturvården. Brandförsvaret behöver lättillgänglig och trovärdig statistik över inträffade bränder i skogslandskapet, särskilt i perspektivet av ändrat framtida klimat, säger Anders Granström, SLU, som är författare till rapporten.
På webinariet deltog ett stort antal representanter från olika organisationer. Det stod snabbt klart att frågan diskuterats länge:
- Första gången vi pratade om det här var 2008, sedan har det gjort utredningar i olika omgångar. Först var intresset mycket utifrån biologisk mångfald. Man diskuterade brandberoende arter och underlag för bedömning av de arterna och styrning av åtgärdsarbete. Sedan blev det mer fokus på rapportering till EU. Detta på grund av att brand är en essentiell process för naturtypen västlig taiga och utgör del av bedömningsgrunden för bland annat den, sa Erik Hellberg Meschaks, Naturvårdsverket.
Andreas Garpebring på Länsstyrelsen i Västerbotten menade att styrning uppifrån sannolikt kommer att vara avgörande:
- Vi har en databas för Västerbotten som jag ärvde. Det har länge pratats om att "snart kommer den nationella" men det har sagts i 10-15 år och fortfarande finns ingen. Det vore fantastiskt om det blev av men jag tror det när jag ser det. I Myndighetssverige görs inget om ingen säger "gör så här". Det är där utmaningen ligger, tror jag, säger Andreas Garpebring.
- Jag håller med Andreas [Garpebring]. Vi är försiktigt positiva till att samla in data som berör skogsbränder, men det vore skönt att få ansvaret utpekat. Kanske får vi också se över hur omfattande det ska vara. Data måste ju valideras och hålla god kvalitet också. Och ju mer data desto mer jobb med kvaliteten, säger Frida Carlstedt, Skogsstyrelsen.
Hans Petersson, forskare på SLU, flikade in hur rapporteringen av bränder ser ut idag, ansvarsvis:
– SMED-SLU (svenska miljöemissionsdata) har ett uppdrag från Naturvårdsverket att rapportera utsläpp från kontrollerade och naturliga bränder. Skogsstyrelsen levererar areal för hyggesbränning och naturvårdsbränning. Areal för naturlig brand står MSB för genom att skatta brunnen areal i samband med utryckningar. Emissioner av koldioxid i samband med bränder skattas indirekt av Riksskogstaxeringen, säger Hans Petersson.
Leif Sandahl på MSB instämde i att ett utpekat ansvar är nödvändigt och att man tillsammans bör efterlysa detta från högre ort:
- Jag tycker vi ska gå steget längre än att bara prata med chefer. Alla vi berörda myndigheter bör tillsammans göra en skrivelse till våra departement för vi måste få det här som ett uppdrag. Sen vem som blir sammanhållande och vilka som är delleverantörer, får man diskutera. Jag stödjer också det som andra sagt, att alla brända ytor bör registreras, inte bara skog. De är beroende av varandra, säger Leif Sandahl.
Läs rapporten här.
