Långliggande försök - jordbearbetning

Senast ändrad: 30 augusti 2018
lang-jord-ingress.jpg

Inom jordbearbetning finns 12 långliggande försök placerade från Skåne i söder till Västerbotten i norr, med majoriteten lokaliserade till Ultuna egendom i Uppsala. Flera av försöken jämför plöjda med icke vändande bearbetningssystem ur olika aspekter, med utgångspunkt i frågan om den energikrävande plöjningen kan ersättas med en billigare, ytligare bearbetning (reducerad bearbetning eller plöjningsfri odling).

Jordbearbetning är ett tydligt exempel på en åtgärd inom lantbruket där många effekter blir tydliga först efter flera år. Med hjälp av våra långliggande försök har vi möjlighet att studera hur markstrukturen och därmed en rad markparametrar påverkas på längre sikt.

Vi försöker bland annat besvara följande frågor:

  • Vilka är de långsiktiga markfysikaliska, markkemiska och markbiologiska effekterna av utelämnad plöjning?
  • Ökar kolinlagringen i marken i ett system med reducerad bearbetning?
  • Hur skiljer sig energiförbrukningen åt i olika bearbetningssystem?
  • Kan plöjning vissa år vara ett alternativ?
  • Kan man med bättre däcksutrustning förbättra markstrukturen och höja skörden och är resultaten desamma i plöjda respektive oplöjda system?
  • Hur viktig är en bra växtföljd vid tillämpning av reducerad bearbetning och direktsådd?
  • Kan man med hjälp olika bearbetningssystem minska negativ miljöpåverkan som markpackning och växtnäringsutlakning?
  • Kan bortodlingstakten på mulljord reduceras med hjälp av enbart ytlig      bearbetning?

Försöksöversikt i tabellform

Resultat från försöken presenteras årligen i Jordbearbetningens årsrapport     

Olika bearbetningssystem

På fyra olika platser, på jordart från mojord till styv lera, ligger försök med liknande upplägg men med lite olika fokus. I samtliga ingår led med plöjning och olika varianter av reducerad bearbetning. Försöken etablerades i mitten av 1970-talet.

Luckringsbehov

I ett plöjningsfritt odlingssystem, där höstplöjningen ersätts med enbart ytlig bearbetning till ca 10-12 cm, blir matjordens nedre del oftast för kompakt. Genom att bearbeta med kultivator till plogdjup eller ibland lägga in en plöjning har skörden på en styv lera på Säby, Uppsala, vissa år ökat med 2-3 % i förhållande till plöjt led (R2-4007). För mer information: Se fältkort R2-4007 och Jordbearbetningens årsrapport

Jordpackning

På Lönnstorp utanför Alnarp undersöks möjligheten att minska matjordspackningen vid reducerad bearbetning i en Skånsk moränlera genom luckring till plogdjup eller genom att plöja till vissa grödor i växtföljden. Växtföljden innehåller stråsäd, oljeväxter och de packningskänsliga sockerbetorna. Effekten varierar mycket mellan år och gröda men över tid syns en positiv effekt av luckring framförallt till oljeväxter och sockerbetor. (R2-4008)
För mer information: Se fältkort R2-4008 och Jordbearbetningens årsrapport

Gödselplacering

Motivet att starta denna serie var att undersöka om en eventuell försämring av tillgängligheten av främst fosfor, i viss mån även kalium, vid ytlig bearbetning, kunde förbättras med djupare gödselplacering. Försöksserien omfattat i dagsläget ett försök med radmyllning och bredspridning i olika bearbetningssystem på Röbäcksdalen i Västerbotten. (R2-4009)
För mer information: Se fältkort R2-4009 och Jordbearbetningens årsrapport

Halmbehandling

För stora mängder skörderester i ytskiktet är ofta ett problem vid enbart ytlig bearbetning. På Lanna i Västergötland testas effekterna av olika halmbehandlingar (bortförsel, hackning, nedbrukning) i kombination med olika bearbetningsdjup. (R2-4010)
För mer information: Se fältkort R2-4010 och Jordbearbetningens årsrapport

Bortodling av myr

Jordbearbetningens betydelse för bortodlingen av en kärrtorvjord på Stenstugu på Gotland undersöks sedan 1976 i ett upplägg med plöjning, stubbearbetning och permanent vall. Nivåsänkningen i de bearbetade leden är av storleken 2-3 mm/år, medan sjunkningen under den permanenta vallen varit närmast försumbar. (R2-4014)
För mer information: Se fältkort R2-4014 och Jordbearbetningens årsrapport

Direktsådd

Kan direktsådd tillämpas till samtliga grödor i växtföljden utan avbrott med konventionell bearbetningsteknik? Effekter av kontinuerligt tillämpad direktsådd och direktsådd efter stubbearbetning i kombination med olika halmbehandlingar undersöks sedan 1982 på Lanna i Västergötland. (R2-4017)
För mer information: Se fältkort R2-4017 och Jordbearbetningens årsrapport

Optimering av reducerad bearbetning inkl. direktsådd

I försöket på en lättlera på Säby, Uppsala, är syftet att göra en systematisk jämförelse mellan konventionell bearbetning och olika reducerade bearbet¬ningskombinationer (inklusive direktsådd) i en hel växtföljd. De olika systemen jämförs sedan 2006 dels i en stråsädes-dominerad växtföljd och dels i en växtföljd med omväxlingsgrödor såsom ärtor och oljeväxter. (R2-4140)
För mer information: Se fältkort R2-4140 och Jordbearbetningens årsrapport

Bearbetningstidpunkt på hösten

I detta försök undersöks sedan starten 1999 hur betydelsen av val av tidpunkt för höstbearbetningen (bearbetning vid olika markvattenhalter) skiljer sig åt mellan system med plöjning och system med stubbearbetning. Mätningar som gjorts innefattar inverkan på skörd, markstruktur och kvävemineralisering. Resultaten visar att man med återkommande sen bearbetning på sikt riskerar skördesänkningar. (R2-4111)
För mer information: Se fältkort R2-4111 och Jordbearbetningens årsrapport

Låga marktryck

I tre försök i Uppsala, ett på Ultuna och två på Säby, studeras samspelseffekter mellan bearbetningsmetod (plöjning eller reducerad bearbetning) och däckutrustning. Med i försöksupplägget finns även ett referensled med permanent vall. Låga marktryck har höjt skörden på den styvaste jorden, framförallt i kombination med plöjning, men i genomsnitt har effekterna av däckutrustning varit små. (R2-7115)
För mer information: Se fältkort R2-7115_1, R2-7115_2, R2-7115_3 och Jordbearbetningens årsrapport

Kväveeffektiv bearbetning

I ett specialtäckdikat försök på Mellby i Halland studeras utlakningen av kväve från två olika bearbetnings-/odlingssystem. Båda systemen följer samma växtföljd men skiljer sig vad gäller bearbetningsmetoder, bearbetningstidpunkter, såtidpunkter och frekvensen i användningen av fånggrödor. Systemen har visat sig ha mycket stor påverkan på förlusterna av kväve via dräneringsvattnet. (R2 8407)
För mer information: Se fältkort R2-8407 och Jordbearbetningens årsrapport

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se