Brunalger till kyckling

Senast ändrad: 26 januari 2024
Närbild på Emma Ivarsson som håller upp en lång brunalg i vänster hand. Foto.

I takt med att världens befolkning ökar, ökar konsumtionen av fågelkött i snabb takt vilket är skattat att bli det vanligaste köttslaget år 2020. För att klara att möta den ökande efterfrågan på ett hållbart sätt måste alla delar av produktionen optimeras. Ett sätt att göra detta kan vara genom användning av fodertillskott med bioaktiva ämnen. Ett bioaktivt ämne ger utöver sitt näringsinnehåll ett mervärde till fodret, genom att till exempel stimulera en gynnsam tarmflora och immunförsvar. Brunalger har ett högre innehåll av bioaktiva ämnen än många andra alger och växter och är därför intressant att utvärdera som fodertillskott till slaktkyckling.

De bioaktiva ämnena som blivit mest studerade i brunalger är fibrerna laminarin, fucoidan och alginater. På grund av att algerna utvecklats på annat sätt än växter tror man att dessa fibrer kan ha andra egenskaper än växtfibrer när de ges som fodertillskott till djur. Tidigare studier där man använt alger eller algprodukter som fodertillskott till framförallt grisar har visat prebiotiska egenskaper (fiber som stimulerar gynnsamma tarmmikrober), immunstimulerande samt antibakteriella effekter och därför är det intressant att utvärdera effekter även på slaktkyckling. Men som för de flesta fodertillskott, är de bakomliggande orsakerna för de observerade positiva effekterna i stort sett okända.

Inom projektet AquaAgriKelp utvärderas förutsättningarna för en storskalig hållbar odling av brunalgen sockertare, Saccharina latissima, vid svenska västkusten. Ett viktigt övergripande mål i AquaAgri Kelp är att utnyttja den fulla potentialen av alger som biomassa i ett framtida biobaserad samhälle. Syftet med detta projekt är att utvärdera dessa brunalger som fodertillskott i slaktkycklingproduktionen, med fokus på effekter av bioaktiva ämnen. 

Projektet inleds med analyser av bioaktiva ämnen i alger skördade vid olika tidpunkter samt extraktion av algprodukter, det vill säga produkter där algen har fraktionerats för att få fram högre koncentration av bioaktiva ämnena. Därefter kommer en in vitro studie (lab studie) genomföras där det studeras hur algerna och algprodukternas bryts ner och hur de påverkar tarmfloran. Den mest lovande algprodukten kommer sedan användas i en rad utfodringsstudier. Vi kommer bland annat att studera dess möjlighet att förbättra överföring av antikroppar och viktiga näringsämnen från hönan till ägget hos föräldradjur, förmåga att stimulera tarmutveckling, tarmflora och immunförsvar hos unga kycklingar, samt förmåga att minska kolonisering av Campylobacter hos slaktkycklingar. Förhoppningen med detta projekt är att få en ökad förståelse och därmed bättre användning av algprodukter som fodertillskott vilket i sin tur kan leda till en förbättrad produktion och en ökad livsmedelssäkerhet.

Projektansvarig:

Emma Ivarson (HUV)

Projektgrupp:

Helena Wall (institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU), Roger Andersson (institutionen för molekylära vetenskaper, SLU), Patrik Ellström (Institutionen för medicinska vetenskaper samt Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Zoonosis Science Center, Uppsala Universitet), Eva Wattrang (SVA), Henrik Pavia, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs Universitet.

Pressbilder

Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta projekt. Fotograf ska anges.

Emma Ivarsson håller upp en brunalg med handen. Foto.

Emma Ivarson med brunalger (foto Jolin Währn)

 

Brunalger i tank. Foto.

Brunalger på Tjärnö forskningsstation  (foto Jolin Währn)

Fakta:

Projektet pågår 2017-2021 och finansieras av Formas.

AquaAgriKelp