Avelsprogram röding och regnbåge

Senast ändrad: 19 september 2018
röding.jpg

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Vattenbrukscentrum Norr AB (VBCN), tidigare Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne, har sedan 1980-talet gemensamt bedrivit forskning och avel på röding och regnbåge. I en utredning om det svenska vattenbruket (SOU 2009:26) påpekades behovet av avelsprogram för regnbåge. Medel för detta avelsarbete har därefter kommit till SLU via jordbruksverkets regleringsbrev. Dessa medel var avsedda för avel på regnbåge i Kälarne, Jämtland. Kälarnestationen är i dagsläget den enda i Sverige som kan klara av att härbärgera ett familjebaserat avelsprogram. Ett avtal tydliggör parternas inbördes ansvar, uppgifter och förpliktelser i samarbetet avseende avelsprogrammen för röding och regnbåge, samt övrig forskning relaterat till dessa arter.

Målsättning

Målsättningen med verksamheten är att upprätta och driva avelsprogram för röding och regnbåge avsett för det svenska vattenbrukets odling av matfisk. I första hand avses ett avelsprogram som är familjebaserat, dvs. har kända släktskapsförhållanden för alla individer i besättningen. Endast med ett sådant upplägg får avelsprogrammet en sådan styrka och uthållighet att det kan konkurrera med våra grannländers regnbågsavel.

Nuläge regnbåge

Ett nationellt avelsråd är bildat, bestående både av genetiker från SLU, representant från VBCN och tongivande nationella odlare. Avelsrådet ska säkerställa rätt urval och att näringen och forskningen går ”hand i hand”. Det finns ett stort intresse bland alla inblandade. I år genomför vi den del av uppdraget som fokuserar på att producera avkommor som inte kan fortplanta sig.

I 2016 etablerades en ny generation i avelsprogrammet för regnbåge. Syftet var att ta fram en stor generation med många familjer att möjliggöra en skärp selektionsintensitet för att ta fram snabba genetiska framsteg utan att drabbas från inavel.  I slut av 2017 omfattar den generation ~3800 fördelat över en avels besättning av 1900 fisk och en reserv besättning av 1900 fisk. Det är viktigt att hitta en extern odling som kan hantera reservbesättning för att säkra genetiska resurser. I våren 2018 ska vi mäta tillväxt på besättningen för första gången och selektera bort dem värsta familjer.

I 2018 ska vi vidareutveckla triploidisering på produktionsfisk, möjligtvis i kombination med könsvändning för att ta fram ’all-female’ produktionsfisk.

Nuläge röding

Avelsarbete på röding har varit framgångsrik i flera år. Arctic Superior är ett känt varumärke och vi har sen 2015 tagit fram en extra generation för produktion vartannat år. I 2017 tog vi fram en ny årsklass av 55 familjer. I 2018 ska vi göra individ märkning på 40 fisk per familj i avels besättning och sen lika många för två reserv-besättningar.

Årsklass 2014 kommer in till produktion av matfiskyngel i 2018. Avelsmålet är begränsat till tillväxt med selektion mot missbildningar och tidig könsmogenhet. För att öka  produktion av hemavlad röding i Sverige behöver vi öka fruktsamhet inom avels besättning. Detta kräver extra insatser på forskningssida och en hel del extra verksamhet på VBCN för att rutinmässig mäta fruktsamhet.

Etablering av triploid röding och regnbåge

Efter beslutet i 2016 att utveckla triploidisering i båda regnbåge och röding har vi köpt in en ny utrustning för att producera triploider på storskalig nivå. Triploidbehandling är en teknik som går ut på att rom från fisken behandlas med värme och tryck. Denna behandling ger 3 könskromosomer hos varje fisk (istället för de två kromosomer som normalt finns). På detta sätt blir fiskarna sterila och kan då inte föröka sig.

Fakta:

Projektet är finansierat av: Regering/Jordbruksverket

Projekttid: 2015-present

Projektledare: DJ de Koning

Övriga medverkande: Christos Palaiokostas (SLU)

Sidansvarig: andrus.kangro@slu.se