Minskad metanproduktion från mjölkkor - är det möjligt?

Senast ändrad: 08 december 2017
Kor-i-metanforsok_Rebecca-D-300px.jpg

Detta projekt är avslutat. Det var ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för husdjurens utfodring och vård (HUV), mikrobiologi och norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU samt MTT, Finland och Nottingham University, UK. Projektet finansierades av forskningsrådet Formas under åren 2012-2014.

Projektansvarig: Jan Bertilsson

Doktorand: Rebecca Danielsson

Övriga medverkande: Horacio Gonda

Minskad metanproduktion från mjölkkor? Dröm eller verklighet? Det finns kor som producerar mycket metan och kor som producerar lite. Går det att karaktärisera dessa kor? Om svaret är Ja, skulle det också i framtiden gå att selektera för hög och låg metanproduktion?

En betydande andel av människans utsläpp av växthusgaser kommer från lantbruket. I Sverige beräknas lantbrukets del utgöra mellan 13-18 %. Idisslarna anses stå för en betydande andel genom att de rapar metan i stora mängder. De senaste beräkningarna från Jordbruksverket från 2008 anger att idisslarnas andel (inklusive gödseln) utgjorde 2,8 millioner ton CO2-ekvivalenter av lantbrukets totala utsläpp av växthusgaser på ca 8,5 millioner ton. Detta innebär att det är klart intressant att försöka minska metanproduktionen från idisslarna.

Metan produceras i idisslarnas vom när bakterierna där förjäser det foder som korna äter. Detta är en naturlig process och ju mer fibrer korna äter, desto mer metan produceras om vommen fungerar som den ska. De metanproducerande bakterierna hjälper till att hålla miljön i vommen optimal för de fibernedbrytande bakterierna. Därför är det inte helt enkelt att minska metanproduktionen utan att man också riskerar att äventyra de mekanismer som gör att idisslarna är unika grovfoderomvandlare. Det pågår dock mycket forskning med mål att försöka minska metanproduktionen men ännu har ingen lyckats visa på strategier som är långsiktigt hållbara. Det är sedan tidigare känt att det finns en individuell variation i metanproduktion men det är långt ifrån klarlagt vad det är som påverkar variationen.

På grund av bl.a. bristande mätteknik eller för få djur har man ännu inte lyckats få fram tillräckligt bra data för att kunna ranka djuren. Om man skall kunna åstadkomma signifikanta förändringar och kanske rent av i framtiden avla å djur med låg metaproduktion måste man dels förstå vari skillnaderna består men också med säkerhet veta att det finns en ärftlig variation i egenskapen. Det måste också vara helt utrett att det inte finns någon risk att man genom att avla på kor som roducerar låga mängder metan riskerar att försämra kons produktionsförmåga eller t.ex. deras förmåga att smälta fibrer. Vi planerar nu att mäta metanproduktionen från ett stort antal kor i SLU´s två försöksbesättningar med en metod som nyligen har utprovats av forskare vid universitetet i Nottingham. Denna metod har visat sig ge säkra värden på metanproduktionen. Utifrån denna screening skall vi sen välja ut kor som är extrema med avseende på sin metanproduktion, höga såväl som låga. Därefter kommer vi att samla vominnehåll från dessa kor och göra en hel rad analyser för att karaktärisera hög respektive lågmetankorna med avseende på hur deras vommar fungerar. Bl.a. skall vi analysera mikrobfloran med målet att finna skillnader mellan hög och låg-korna med avseende på metanproducerande bakterier.

I en ”konstgjord vom” s.k. in vitro metod, som är utvärderad för att mäta gasproduktion, skall vi tillsätta vomvätska från några av de mest extrema korna och dels studera upprepbarheten vad gäller metanvärdena men också effekter av några olika fodertillsatser på metanproduktionen. Vi kommer också att analysera mjölkens fettsyramönster, med fokus på de grenade fettsyrorna, för att undersöka om det finns karaktäristiska skillnader mellan korna. Om så är fallet skulle detta kunna användas som en biomarkör för metanproduktion i vommen. Slutligen kommer vi även att göra en meta-analys på försöksdata som redan har samlats in från finska försök för att ytterligare verifiera de individuella variationerna i metanproduktion som uppmätts från SLU´s försökskor samt att beskriva sambanden mellan metanproduktionen och hur bra korna smälter fodret.

In vitor En "konstgjord vom" i ett s.k in vitro försök. Foto: Rebecca Danielsson.

Om det finns tydliga, individuella skillnader mellan kor med avseende på metanproduktion och de egenskaper som bestämmer dessa skillnader går att karaktärisera, så skulle det i framtiden gå att avla på kor med låg metanproduktion. Detta är under förutsättning att egenskaperna inte samtidigt innebär att korna blir mindre effektiva på att omsätta grovfoder.En minskad metanproduktion från idisslarna, skulle ha skulle ha stor betydelse för lantbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Vi kommer med denna studie att kunna visa på om det är möjligt eller inte.

Här kan du läsa mer om andra studier inom ämnesområdet som ligger till grund för det pågående projektet

  1. N.I. Nielsen, H. Volden, M. Åkerlind, M. Brask, A.L.F. Hellwing, T. Storlien, J. Bertilsson. 2013. A prediction equation for enteric methane emission from dairy cows for use in NorFor. Acta Agric. Scand. A Anim. Sci., 63, pp. 126–130. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09064702.2013.851275
  2. Danielsson, R., A. Schnürer, V. Arthurson, and J. Bertilsson. 2012. Methanogenic Population and CH4 Production in Swedish Dairy Cows Fed Different Levels of Forage. Appl. Environ. Microbiol. 78(17):6172-6179. http://aem.asm.org/content/78/17/6172.short
  3. Patel, M., E. Wredle, G. Börjesson, R. Danielsson, A. Iwaasa, E. Spörndly, and J. Bertilsson. 2011. Enteric methane emissions from dairy cows fed different proportions of highly digestible grass silage. Acta Agric. Scand. A Anim. Sci 61:128-136. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09064702.2011.616216#.Vl7Bgk2FOEg

 


Kontaktinformation

Rebecca Danielsson, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
rebecca.danielsson@slu.se, 018-671628

Sidansvarig: marie.liljeholm@slu.se