Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår ett tiotal forskningsprojekt varje dag i djurstallarna för fågel, gris och nöt.
Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning, där krav på effektivisering, minimerad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad djurhälsa, har skapat en stark efterfrågan på nya lösningar. Ett av de stora problemen med dagens djurproduktion är att vi för sent upptäcker att djuren har hälsoproblem, till stor del pga för stor arbetsbelastning, vilket leder till lidande, nedsatt produktion och hög nivå av tidig utslagning. Djurenheterna (besättningar) tenderar också att bli större, framförallt i Nordeuropa, Nordamerika och till viss del Sydamerika, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt.
Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer. Datorseende är en fysiskt icke-invasiv metod, vilket undviker ett antal problem förknippade med sensorer direkt kopplade till djurkroppen, och tekniken kan också användas för parallella uppgifter, som att monitorera den fysiska miljön. Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa, som underlättar djurhållning och djurforskning, och förbättrar djurhälsan.
Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672381
Ulf Emanuelson, ulf.emanuelson@slu.se, tel. +4618671826
Uttag av våmvätska för vidare användning i VOS-analys av grovfoder och andra in vitro studier. Inkubering i våmmen för nedbrytningsstudier av foderprover (in sacco-bestämningar).
Forskning inom fodervetenskap och rutinmässig fodermedelsvärdering i Sverige bygger till stor del på metoder som involverar våmvätska från idisslare samt inkubering av foderprover i våmmen. Olika in-vitro metoder, innefattande inkubering med mer eller mindre utspädd våmvätska eller helt våminnehåll används för att studera foderfraktionens nedbrytbarhet samt våminnehållets egenskaper och funktion. Häribland märks referensmetoden för att bestämma grovfodrets smältbarhet, våmvätskelöslig organisk substans (VOS), vilken används för att beräkna fodrets innehåll av omsättbar energi. Nedbrytningskinetik för olika foderkomponenter, framförallt protein och fiber, i såväl kraftfoder som grovfoder bestäms med den s.k. in sacco-metoden där foderprover inneslutna i nylonpåsar inkuberas i våmmen under varierande tid.
Vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, finns lång tradition av att använda våmfistulerade nötkreatur för uttag av våmvätska för olika typer av in-vitro metoder samt vid in sacco-metodik, såväl i forskningsprojekt som i uppdrag från industrin. Forskningen syftar bl.a. till att förbättra utnyttjandet av kvävet i fodret och att utveckla metoder som minskar behovet av in vivo försök. Uppdragen från näringen utgör grunden för en korrekt fodervärdering vilket är en förutsättning för att kombinera konkurrenskraftig animalieproduktion med minimal miljöpåverkan.
Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se, tel., +4618671643.
Bengt-Ove Rustas, bengt-ove.rustas@slu.se, tel., +4618671663.
Antimikrobiell resistens kan överföras mellan bakterier hos djur och människor; därför kan det betraktas som zoonos. Antibiotika läggs till spädningsvätska för djursperma för att förhindra tillväxten av bakterier, enligt statliga direktiv för internationella handel med sperma. Stora mängder sperma används rund världen för avel v nötkreatur. I en tidigare studie vid SLU var det möjligt att separera spermier från de flesta bakterierna i tjursperma genom centrifugering genom en lågdensitetskolloid, Bovicoll. Därför kommer vi nu att testa hypotesen att dessa prover behåller spermiekvalitet och fertilitet i ett artificiell insemineringsförsök. Delade ejakulat från köttras tjurar kommer att användas; hälften förbereds med kolloidcentrifugering utan antibiotika och hälften förbereds utan antibiotika. Spermieproverna kommer att frysas som inseminationsdoser. Korna vid Lövsta kommer att insemineras antigen med sperma med antibiotika (n=50) eller utan antibiotika (n=50). Dräktighetsresultat kommer att noteras, och antalet kor som producera kalvar i både grupper. Kornas framtid fertilitet dvs förmågan att bli dräktig igen efter kalvning, kommer att noteras då möjligt.Antimikrobiell resistens kan överföras mellan bakterier hos djur och människor; därför kan det betraktas som zoonos. Antibiotika läggs till spädningsvätska för djursperma för att förhindra tillväxten av bakterier, enligt statliga direktiv för internationella handel med sperma. Stora mängder sperma används rund världen för avel v nötkreatur. I en tidigare studie vid SLU var det möjligt att separera spermier från de flesta bakterierna i tjursperma genom centrifugering genom en lågdensitetskolloid, Bovicoll. Därför kommer vi nu att testa hypotesen att dessa prover behåller spermiekvalitet och fertilitet i ett artificiell insemineringsförsök. Delade ejakulat från köttras tjurar kommer att användas; hälften förbereds med kolloidcentrifugering utan antibiotika och hälften förbereds utan antibiotika. Spermieproverna kommer att frysas som inseminationsdoser. Korna vid Lövsta kommer att insemineras antigen med sperma med antibiotika (n=50) eller utan antibiotika (n=50). Dräktighetsresultat kommer att noteras, och antalet kor som producera kalvar i både grupper. Kornas framtid fertilitet dvs förmågan att bli dräktig igen efter kalvning, kommer att noteras då möjligt.Antimikrobiell resistens kan överföras mellan bakterier hos djur och människor; därför kan det betraktas som zoonos. Antibiotika läggs till spädningsvätska för djursperma för att förhindra tillväxten av bakterier, enligt statliga direktiv för internationella handel med sperma. Stora mängder sperma används rund världen för avel v nötkreatur. I en tidigare studie vid SLU var det möjligt att separera spermier från de flesta bakterierna i tjursperma genom centrifugering genom en lågdensitetskolloid, Bovicoll.
Därför kommer vi nu att testa hypotesen att dessa prover behåller spermiekvalitet och fertilitet i ett artificiell insemineringsförsök. Delade ejakulat från köttras tjurar kommer att användas; hälften förbereds med kolloidcentrifugering utan antibiotika och hälften förbereds utan antibiotika. Spermieproverna kommer att frysas som inseminationsdoser. Korna vid Lövsta kommer att insemineras antigen med sperma med antibiotika (n=50) eller utan antibiotika (n=50). Dräktighetsresultat kommer att noteras, och antalet kor som producera kalvar i både grupper. Kornas framtid fertilitet dvs förmågan att bli dräktig igen efter kalvning, kommer att noteras då möjligt.
Jane Morrell, jane.morrell@slu.se, +4618673464
Studentprojekt 2025
Nuvarande praxis i konventionell mjölkproduktion är att vi separerar kalvarna från kon inom 12- 24 timmar från födseln (Stěhulová et al., 2008). Anledningen till att man gör detta i nuvarande mjölkproduktion är för att de upplevs nödvändigt för att minimera hälsoproblem och för att underlätta vid mjölkning (Flower & Weary, 2003). Den nuvarande praxisen utsätter både mjölkko och kalv för stress vid separationen (Weary & Chua, 2000), och det finns därför behov av praktiska lösningar som kan underlätta stressen. I en studie av Rørvang et al., (2017) påvisas det att kor och kvigor kan upptäcka och särskilja olika dofter. De nämner även att studien är det första steget i att utforska möjligheten att använda dofter för att berika miljön vi håller kor i, eller för att lugna djuren i olika situationer som t.ex. separation. Hos andra djurslag är det möjligt att betinga dofter till positiva situationer eller upplevelser som t.ex. möss och råttor (Shide & Blass, 1991). Om man kan betinga dofter till kon, kan kalven ha med sig doften vid separation vilket kanske kan minska stress beteende. Syftet är att testa om man kan minska stress beteende vid separation för kalvar, genom användning av dofter som betingas positivt innan separationen.”
Kontaktperson: Maria Vilain Rörvang
Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur bete anpassat efter markförhållanden, produktionsinriktning och djurens egenskaper kan användas för att öka lantbrukets ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet. Vi vill utveckla ny kunskap för produktion av livsmedel och energigrödor med växtodling och djurhållning integrerade i samma odlingslandskap, där betesmarkernas ekologiska, sociala och ekonomiska funktioner är centrala komponenter. Vi vill bidra till utvecklandet av hållbar, tillräcklig och lönsam produktion av grödor, mjölk och kött på ett sätt som främjar både biologisk mångfald i hela odlingslandskapet och åkermarkens bördighet. En produktion som optimerar användningen av insatsmedel och tillgänglig jordbruksmark, minimerar negativ påverkan på klimat och miljö, samt levererar hälsosamma livsmedel av hög kvalitet och en attraktiv miljö för dem som vistas i landskapet
Målet är att utveckla metoder och verktyg för att styra betandet till platser där nyttan för såväl djuren som jordbrukslandskapets funktion, inklusive biologisk mångfald är som störst. Användning av virtuella stängsel, för att styra djur till att vistas på en avsedd yta, förenkla arbetsinsatsen, underhållet och logistiken kring betesdriften så att den blir ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativ kommer att utvärderas som en del inom projektet BLANDSKAP.
Sigrid Agenäs, telefon: +4618671633
Rebecca Danielsson, telefon: +4618671628
The average dairy calf faces many challenges in their early-life while they learn to navigate their environment and develop both physically, as well as mentally. While there are known benefits to establishing and maintaining positive human-animal relationships with production animals, understanding more fully how a positive human-animal relationship can support the development of dairy calves could be instrumental in raising healthier, happier animals. However, in order to achieve this effectively, we must also understand how individual calf personalities develop, perceive and are affected by this relationship. This study aims to investigate the effect of a positive-human animal relationship on dairy calf personalities, as well as the potential health, immunological and cognitive implications of such a relationship.
Daiana de Oliveira, telefon: +4618671730
Kirste McCrea , telefon:+46727142844
Carlos Hernandez, telefon: +4618671637
Projekt 2023-2025
Intermittent digivning kan hjälpa oss att bemöta två stora problem i ekologisk grisproduktion: suboptimal reproduktion hos suggor (suggor som spontant kommer i brunst under digivning vilket gör att de inte går att hålla ihop grupper som kommer att grisa in samtidigt) och problem med suggors och smågrisars hälsa på grund av integrerad uppfödning där grupper av djur inte kan separeras och lokaler inte kan rengöras mellan grupper. När avvänjningen sker vecka 3-4 efter grisning i konventionella besättningar visar de flesta brunst inom en vecka efter avvänjning. För ekologiska smågrisproducenter är det svårare då avvänjningen sker senare: en del av suggorna kommer i brunst under själva digivningsperioden och de kommer därmed helt "ur fas" med sin grupp. Det blir då omöjligt med omgångsuppfödning med möjlighet till ordentlig rengöring av stallar mellan grupper vilket ger ett högt smittryck (en risk både från djurvälfärdssynpunkt och från produktionssynpunkt). Intermittent digivning betyder att suggan gradvis avvänjer sina smågrisar över en period av en vecka istället för att avvänjningen sker abrupt. Vi kommer att jämföra hur intermittent digivning efter vecka 3 respektive efter vecka 4 efter grisning påverkar brunsten samt om grisarna upplever mer eller mindre stress med denna metod.
Ylva Sjunnesson, ylva.sjunnesson@slu.se, tel.: +4618672174, +46709998846
Olga Sajecka, olga.sajecka@slu.se
Cecilia Kellerman, cecilia.kellerman@gardochdjurhalsan.se
Projektstart januari 2025
Huvudsyftet med försöket är att utveckla en halmtilldelningslösning som kan tillgodose grisarnas behov av undersökande beteende, utan att ge problem med exempelvis hygienen i stallar. Förutom att minska förekomsten av svansbitning, kan den mer stimulerande miljön eventuellt ha positiv effekt på grisarnas utveckling och förmåga att hantera stress.
Parallellt med huvuddelen av studien kommer en metod som utvärderar om tillgången på halm är tillräcklig utvecklas. Idag saknar länsstyrelsens djurskyddshandläggare verktyg för att på ett rättssäkert och likvärdigt sätt utvärdera tillgången på halm trots att tillgången till tillräckligt undersökande material är ett lagkrav. Producenterna å sin sida saknar också verktyg att bedöma huruvida de gett grisarna tillräckligt med halm enligt föreskrifterna.
Projektet kommer att pågå i Lövsta grisstallar, samt ute hos andra producenter.
Torun Wallgren, Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU, torun.wallgren@slu.se, tel., +4651167219
Projektstart Januari 2025.
Projektet Dynamic Sow syftar till att bidra till förbättrade system för grupphållning av dräktiga suggor med fokus på suggors välfärd, hälsa och produktion genom automatisk övervakning av suggor och förbättrade strategier för introduktion av nya suggor i dynamiska grupper.
De specifika målen är att:
- Kartlägga och utvärdera suggvälfärd, hälsa och produktion i dynamiska grupper,
- Utveckla indikatorer för suggvälfärd, hälsa och produktion baserat på information från den elektroniska utfodringen,
- Utveckla strategier för introduktion av suggor i dynamiska grupper,
- Utveckla och leverera rådgivningsverktyg om automatisk övervakning av suggor baserat på information från utrustningen för elektronisk utfodring och om strategier för att introducera suggor i dynamiska grupper.
Projektet kommer att pågå i den dynamiska lösdriftsgruppen för sinsuggor på Lövsta lantbruksforskning.
Rebecka Westin, rebecka.westin@slu.se, tel. +46727062582. Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU
Anna Wallenbeck, anna.wallenbeck@slu.se, tel. +4618674504. Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU.
Maria Vilain Rörvang, mariav.rorvang@slu.se, tel. +4640415229. Institutionen för biosystem och teknologi, SLU.
Axel Sannö, axel.sanno@slu.se, tel. +4618673107. Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU.
Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
lotta.jonsson@slu.se, +4618673217
Johanna Grundin, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
johanna.grundin@slu.se, +4618671698
Linnea Eberson, Forsknings- och utbildningssamordnare
SLU Lövsta lantbruksforskning
linnea.eberson@slu.se, +4618672948