Kontaktinformation
Projektledare: fr.o.m. 2016-07-01 Frauke Ecke (tidigare Birger Hörnfeldt), Sveriges lantbruksuniversitet
![]() |
![]() |
Årets övervakning av smådäggdjur visar på stora regionala skillnader.
Sork- och skogsmuspopulationerna i Skåne verkar befinna sig i en uppgångsfas med förhållandevis många mindre och större skogsmöss och skogssorkar. Vårens sorkpopulationer i Grimsö och Vindelnområdet är däremot mycket små, vilket tyder på en lågfas i dessa områden. De mycket låga sorktätheterna i norr har också resulterat i en låg häckningsframgång för ugglorna i Vindelnområdet.
I fjällområdena Vålådalen/Ljungdalen och Ammarnäs är det ont om gnagare och populationerna befinner sig i en nedgångsfas. I Vålådalen/Ljungdalen var populationstätheten på hösten den lägsta sedan övervakningen startade år 2001. Nedgångsfasen i Ammarnäs är dock inte lika stark som den i Vålådalen/Ljungdalen. I Stora Sjöfallet är läget bättre med förhållandevis många påträffade sorkar, vilket tyder på en uppgångsfas i detta område. Vill du se fjällämmel i år är det också i Stora Sjöfallet det antagligen finns bäst chans för detta. Tätheten för fjällämmeln under våren har varit den högsta sedan toppåret 2011, även om det är färre fjällämlar nu jämfört med då. Tillväxten för fjällämmeln stannade dock av i och med att endast få fjällämlar påträffades nu på hösten. I varken Vålådalen/Ljungdalen och Ammarnäs hittades några fjällämlar i år även om det alltid finns några delar i landskapet där lämlarna tar sig igenom faser med låga tätheter.
Facit för årets övervakning får vi i slutet av oktober då alla inventeringar för i år är avslutade.
Övervakningen av smådäggdjur visar på stora regionala skillnader.
I fjällen verkar cyklarna i alla tre övervakningsområden har startat våren 2021 med ett toppår 2022. I Vålådalen/Ljungdalen hade skogslämmeln under 2022 dessutom massförekomst följd av massdödlighet och även fjällämmeln var vanligt förekommande i området. I Ammarnäs och Stora Sjöfallet var fjällämmeln däremot inte lika vanlig och där påträffades inte heller några skogslämlar.
Läget av sork- och skogsmuspopulationen i Skåne är på grund av den korta tidsserien (övervakningen började hösten 2017) svårbedömd. I Grimsö verkar sorkarna befinna sig i en nedgångsfas medan de visar fortsatt höga tätheter i Vindelnområdet där dubbeltoppen 2021-2022 kan antyda övergången i nedgångsfasen. Gråsidingen i Vindelnområdet har under 2022 inte heller visat några tecken på återhämtning av populationstätheten. Den successions- och väderkänsliga åkersorken har under 2022 visat låga till mycket låga tätheter i alla övervakningsområden från Grimsö och norrut.
Den senaste sorkcykeln i fjällområdena Vålådalen/Ljungdalen, Ammarnäs och Stora Sjöfallet (2017-2020) avslutades med en tydlig lågfas under 2020. Den pågående cykeln i fjällområdena med start våren 2021 verkar ha haft sin topp under 2022. I dagsläget är det dock för tidigt att avgöra om 2023 kommer vara nedgångsåret. I dessa områden var det senast 2011 att fjällämmeln visade en tydlig topp.
I Grimsöområdet började en ny cykel med en uppgångsfas 2019 som hösten 2020 resulterade i de högsta tätheterna för skogssorken sedan övervakningen startades 1973. Sorkcykeln i Grimsö avslutades antagligen hösten 2022 med en nedgångsfas. I Vindelnområdet var sorktätheten fortfarande hög hösten 2022, vilket tyder på en nedgång först under 2023. Läget för den successions- och väderkänsliga åkersorken i både skogslandet och fjällen börjar bli alarmerande, med mycket låga tätheter i alla övervakningsområden.
Miljöövervakning av smågnagare (och andra smådäggdjur) ingår som ett av många delprogram i den Nationella miljöövervakningen (NMÖ) i Naturvårdsverkets regi; programmet kallades tom 2010 Miljöövervakning av smådäggdjur, eftersom även bl a näbbmöss registreras.
Sorkar och lämlar utgör basföda för rovviltet. Förändringar i sork- och lämmelbeståndens storlek eller miljögiftshalter har därför potential att få långtgående konsekvenser för den biologiska mångfalden av våra rovfåglar, ugglor och rovdäggdjur.
Läs mer här om miljöövervakningens bakgrund m.m.
Här hittar Du uppgifter om antal fångade och sparade smådäggdjur per art för Miljöprovbanken
fr.o.m. 2016-07-01 Frauke Ecke (tidigare Birger Hörnfeldt), Sveriges lantbruksuniversitet.
Ecke, F. och Hörnfeldt, B. (2023) Miljöövervakning av smågnagare. URL: http://www.slu.se/mo-smagnagare.
Projektledare: fr.o.m. 2016-07-01 Frauke Ecke (tidigare Birger Hörnfeldt), Sveriges lantbruksuniversitet