Hoppa till huvudinnehåll

Bävern - en karismatisk jubilar

Vad har bävrar med älgar att göra? Båda gillar äpplen – mer om det sen. Älgarna har också nytta av att bävrarna fäller träd för då får de mer saftiga blad och knapriga grenar att äta. Men framförallt så möts de i vår berättelse en sval vårkväll eftersom de båda befinner sig här vid Ångermanälven.

bäver1.jpg

Foto: Jörgen Wiklund

En bäver sitter vid stranden och gnager barken av en gren. Särskilt om du är ute på natten och sitter med vinden i ansiktet har du chans att få syn på Ångermanlands landskapsdjur. Det var annorlunda för 100 år sedan. Då fanns inte en bäver kvar i hela Sverige. De hade varit borta sedan slutet av 1800-talet. Oturligt nog för bävern så gick det att göra fina hattar av underullen i deras skinn och bävergället – sekret i två påsar vid rumpan – användes till medicin.

Men 6 juli 1922 startade något som SLU-forskaren Göran Hartman kallar för en av de mest framgångsrika naturvårdsinsatserna någonsin. Då sattes ett par, inköpt i södra Norge, ut i Bjurälven (passande nog eftersom Bjur betyder just bäver). Motivet var att man ville verka för att ”återställa vår förödda djurvärld” – en tidig föregångare till dagens arbete med rewilding och biologisk mångfald. Mellan 1922 och 1940 importerades 80 bävrar som sattes ut från Lappland i norr till Småland i söder. Alla återinplanteringarna lyckades inte – men många gjorde det. I dag finns det uppskattningsvis uppåt 130 000 bävrar i Sverige.

Svartvit bild med herrar i kostym som står vid vattnet med en låda.

Foto: Eric Festin, Jamtli

Göran Hartman såg sin första bäver när han var 12 år. Han och hans kusin var och fiskade en vacker sommarkväll utanför Malung. De trodde att det var värsta storgäddan men när de rodde närmare såg det att det var en bäver. En annan sommarkväll många år senare pejlade han bävrar som var märkta med radiosändare och han fick signaler från alla håll.

Plötsligt plaskade det till och han upptäckte att bävern låg alldeles bredvid kanoten. Det är ett nyfiket djur som inte är så oroligt av sig. 

Nu plaskar det till här i Ångermanälven. Bävern simmar till motsatta stranden där bäverhyddan ligger. Du ser den som ett brunt streck i vattnet. Med sig har den mat till ungarna. Bäverungar stannar hemma hos mamma och pappa i två år. Eftersom de är så skyddade överlever många ungar jämfört med andra arter – men sedan kommer en farlig tid när de lämnar tryggheten.

De flesta bävrar håller sig till vattenvägarna men en del galenpannor ger sig iväg på vandring och det är ofta de här två-åringarna. En kompis satt på ett snustorrt hygge när det prasslade till i hallonsnåret och då var den en bäver som hoppade fram, berättar Göran Hartman.

bäver2.jpg

Foto: Jörgen Wiklund

En spännande sak med bävrarna är att de är så lika genetiskt. Göran hade tänkt sig att han skulle undersöka hur de spritt sig i Västmanland med hjälp av genetiska markörer. Men tji fick han! Forskarna trodde att de hade råkat köra analysera samma bäver 40 gånger. De fick material från populationen i Norge som också hade samma DNA-profil. Då åkte Göran till Ryssland för att hämta bäverprover därifrån och nu visade DNA-analysen ett annat resultat.

bäverdamm.jpg

Foto: Frauke Ecke

Bävrarna brukar kallas för ekosystemingenjörer eftersom de förändrar sin miljö. De bygger dammar för att ingången till hyddan ska hålla sig under vattnet. SLU-forskaren Frauke Ecke och hennes kollegor undersökte växter och vattenlevande skalbaggar i våtmarker som skapats av bävrar och jämförde med våtmarker utan bäver. Studien visar att bäverdammarna var mera varierade – med en mosaik av olika livsmiljöer – än våtmarkerna utan bäver. Det avspeglade sig i floran och skalbaggsfaunan. När det gäller växter fanns det 33 procent fler arter i bäverdammarna. Det fanns inte fler arter av skalbaggarna, men däremot var individantalet 26 procent större.

Och vad kommer bäverforskarna att ägna sig åt i framtiden då? Frauke är ansvarig för två stora EU-projekt. Där ska de bland annat följa upp misstanken om att bävern är inblandad i förekomst och spridning av harpest (tularemi). Är bävern ett viktigt värddjur för harpestbakterien? Är bäverns dammar en lämplig miljö för myggen som sprider harpest? En annan het fråga är om bävern gör det svårare för fiskar att vandra upp i vattendragen.

bäver3.jpg

Foto: Jörgen Wiklund

Nu lämnar vi bävern för den här gången men först kanske du vill veta hur det var med äpplena. Jo Göran hade hört att bävrar var förtjusta i äpplen från en man som brukade mata bävrarna vid en tjärn. Det har också hänt att bävrar har fällt äppelträd i trädgårdar. Därför tänkte Göran gillra en bäverfälla med äpplen i ett försök. Han satt och bevakade fällan när en älg kom förbi och tittade (lystet?) på äpplena. Därför blev det inte något av med det för han ville förstås inte riskera att fällan skulle slå ihop om älgens huvud.

Läs mer:

Sveriges Radio: Bävern firar 100 år sedan återkomsten till Sverige: "Man jagade slut"

Svensk bäverstudie kan bana väg för fler bävrar i andra länder

Både bävrars och människors fördämningar påverkar miljön, men ibland på olika sätt

Foto (bilden överst på sidan): Jörgen Wiklund

Kontakt

Publicerad: 24 april 2022 - Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se
Loading…