Hoppa till huvudinnehåll

Älgkulten i Kullberg

På stenåldern rådde något som bäst kan beskrivas som en älgkult i Ångermanlands inland. Älgen var människans allra viktigaste resurs; för mat, skydd och tillverkning av redskap. Älghuvuden och kroppar avbildades på klipphällar, redskap och båtar. Men för 4200 år sedan upphörde plötsligt allt. Inga fler avbildningar gjordes, nya typer av jaktredskap började tillverkas och fångstgroparna som varit flitigt använda togs ur bruk.
Vad var det som hände?

 

I tusentals år har vi levt tillsammans, älgar och människor.
När isen drog sig tillbaka efter senaste istiden vandrade både djur och människor in i det som i dag är Sverige. I takt med att istäcket drog sig uppåt i landet följde vi efter. Sist försvann isen i Norrlands inland och för 9000 år sedan var Sverige fritt från inlandsis.

Växtligheten tog fart, i söder bredde lövskog ut sig och i norr etablerades barrskogar.

 

Runt om i Sverige bodde stenåldersmänniskor som ägnade sina liv åt att jaga och samla. Vad som jagades mest varierade över landet, men för mer än 4000 år sedan i trakterna kring Ångermanländska Kullberg rådde något som kan beskrivas som en älgkult.

 

Älgtjur.

Foto: Jesper Stenmark

 

I utgrävningar av 4000 år gamla boplatser i Ångermanland utgjorde älgben upp till 98 procent av alla benrester som hittades, resten kom främst från bäver. Runt om i landskapet finns stora system av fångstgropar strategiskt utplacerade i älgarnas vandringsstråk. Systemen kunde vara flera kilometer långa. Älgen avbildades på alla tänkbara vis. Älghuvuden i trä prydde båtar och stavar. På klipphällar ristades och målades älgar.

Vid Nämforsen finns 461 älgar avbildade på klipphällar, ristningar som visar älgens betydelse för oss människor.

 

Hällristningar föreställande älg.

Foto: Jörgen Wiklund

 

Det är alltså ingen överdrift att påstå att älgen var helt avgörande för människorna i mellersta Norrland. Förutom att ge mat, så användes hud och senor för att tillverka kläder och tält. Hornen blev till hackor och skulderblad och horn användes för att gräva fångstgropar och hyddbottnar. Ben blev till harpuner, mejslar och sylar.

Men, för ungefär 4200 år sedan tog älgkulten plötsligt slut.

Vad var det som hände?

 

 

Älgarna närapå försvann på grund av en dramatisk ändring i klimatet som gav kallare och blötare klimat, främst vintertid. 

– Älgar är beroende av en fungerande årscykel för att kunna föröka sig. För att klara kalla, stränga vintrar, behövs frodiga vårar och sommarperioder som är nog långa för att älgen ska hinna äta upp sig inför tuffare tider. Om våren kommer senare påverkas kons förmåga att dia sin kalv, hennes egen förmåga att få i sig tillräckligt med näring för att kunna brunsta och därefter para sig, säger Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU.

 

Älgkalv.

Foto: Eric Andersson

 

De ändrade förhållandena i miljön som klimatförändringarna skapade påverkade alltså älgarnas reproduktion och gjorde troligtvis att älgarna samlades på de platser där det fanns bäst tillgång till föda. Där blev de ett lätt byte för rovdjur och människor.

– Plötsliga förändringar i klimat tillsammans med jakt kan ha varit det som orsakade deras försvinnande, säger Göran Ericsson.

 

 

Älgarna tros alltså ha försvunnit från Norrlands inland vid denna tid; antingen slogs populationerna ut eller så flyttade de söderut till bättre förhållanden.

När älgarna försvann tycks hela dåtidsmänniskans sätt att leva ha ställts på ända. Tidigare dolkar och knivar i skiffer som forskare tror kan ha använts i samband med älgjakt ersattes av spjutspetsar i kvartsit, som kan ha lämpat sig bättre för jakt på ren och småvilt. Redskapen pryddes inte längre av älghuvuden och på hällarna ristades nu spjut i stället för älgar.

Fångstgroparna togs ur bruk, och människorna övergav de platser som använts för att ta tillvara på fångsten.

 

Närbild av älg.

Foto: Jörgen Wiklund

 

Under flera årtusenden hade människorna här varit beroende av älgen. När älgen försvann påverkades hela livet; ekonomin, kulturen, samhällsstrukturen och kanske till och med trosföreställningarna.

Dåtidens samhällskris var en älgkrasch orsakad av en klimatförändring.

 

 

1000 år senare hade klimatet i Norrlands inland åter stabiliserats. Älgen återvände så småningom. Fångstgroparna togs åter i bruk, och många fler grävdes under främst järnåldern för att fånga både älg och vildren. Men älgkulten kom aldrig tillbaka till Kullberg...

...förrän nu? När miljoner tittare följer älgarnas vandring via SVT:s kameror, kanske kan det kallas för en älgkult? Även om älgarna på tv fyller andra behov hos oss i dag än älgen gjorde för våra förfäder.

 

FAKTA Hur vet vi det?

I studier som gjorts i samarbete mellan arkeologer från Umeå universitet, geografer från Stockholms universitet och ekologer från SLU har tecken på den plötsliga klimatförändringen hittats i pollen och syreisotoper i kiselalger bevarade i sjösediment.

Utgrävningar har gjorts som både kunnat fastställa tiden som platsen var i bruk och som gett fynd av benrester och redskap.

Tillsammans med forskning om älgars rörelser och anpassningar till olika livsmiljöer har forskarna kopplat de plötsliga förändringarna i klimatet till älgarnas försvinnande från Norrlands inland för runt 4200 år sedan.

Läs studien.

Spana efter fornlämningar

Karta som visar fornlämningar i området runt Kullberg.

Här syns lämningar från de fångstgropar som finns runt Kullberg (klicka för större bild).
På Riksantikvarieämbetets karta Fornsök kan du själv se fångstgropar och andra historiska lämningar. Karta: Lantmäteriet

LÄS VIDARE

Foto (bilden överst på sidan): Jörgen Wiklund

Publicerad: 22 april 2022 - Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se
Loading…