Hoppa till huvudinnehåll

Dags för äl(g)skog

När dagarna blir kortare börjar älgarna förbereda sig för parning. Horn ska fejas, gropar ska sparkas upp och urineras i för att sedan rullas runt i så att pälsen får en riktigt stark doft. Äggblåsor ska växa till och under det enda(!) dygn som älgkon är mottaglig för parning ska tjuren finnas redo.
Följ med i den spännande process som är grunden till allt!

 

När dygnets ljusa timmar blir färre startar en fascinerande process i flera av våra vilda djur, inklusive älgarna. Det minskande ljuset aktiverar hormoner som sätter igång olika processer i kroppen som ska leda fram till parning.

Fenomenet hos de olika arterna, där älg ingår, kallas “short-day breeder,” som enkelt översatt betyder “kortdags-parare”. Kortare dagar ljusmässigt sett leder upp till brunst och parning.

Detta är en anpassning att senare få sin avkomma när förhållandena är som bäst sett till klimat och föda. 

 

Älgtjur med hängande basthud på hornen.

Älgtjur med basthud hängandes i hornen.
Foto: Jörgen Wiklund

 

I samband med dessa kortare dagar fejar tjuren hornen. De ska nu användas som statussymboler och i värsta fall som vapen. Då måste de vara hårda och rena från basthud. 

– De stigande hormonnivåerna bidrar till att strypa blodtillförseln till basthuden, vilken successivt dör och sedan faller eller skrapas av mot buskar, grenar och träd, säger Jonas Malmsten, forskare och veterinär vid SLU.

 

Älgtjur med stora horn.

Fejad och klar!
Foto: Jörgen Wiklund

 

Under den här perioden sker olika saker hos de respektive könen. Det aktiverade hormonspelet hos tjuren gör att spermieproduktionen ökar i god tid före parning. Det tar nämligen tre veckor för spermier att utvecklas och mogna. 

Hormonerna gör även att tjurens beteende och kropp förändras. Han slutar nästan helt att äta, han börjar ljuda och leta efter brunstiga hondjur, hans dofter förändras och han blir mindre skygg. 

 

Grop i skog.

Brunstgrop. Foto: Fredrik Stenbacka

 

Ju större tjuren är, desto med aktiv blir han och rör sig över betydligt större områden än vid andra tider på året. Urinen doftar starkare med inslag av speciella doftämnen (feromoner) och för att förstärka sin egen doft sparkar han upp kvadratmeterstora gropar i marken där han urinerar och sedan rullar sig för att dofta extra starkt och gott för blivande partners.

Den grop han sparkat upp och urinerat i kan vara attraktiv även för kon och till och med kalvar som ibland också kan välja att rulla sig i gropen. 

 

 

En älgtjur har små testiklar i förhållande till sin kroppsvikt. De är något större än hönsägg och väger ca 60-70 gram. Ju tyngre tjur desto större testiklar. 

– Storleken på testiklarna berättar att han inte har förmågan att para sig med flera kor eller kvigor på samma gång. Däremot kan han para sig med flera över tid, säger Jonas Malmsten.

Detta skiljer sig från till exempel dov- eller kronhjortar som bildar harem, har mycket större testiklar i förhållande till sin storlek, och därmed kan betäcka flera hindar under kortare tid. 

En ung älgtjur är oftast parningsduglig, trots att hans testiklar är mindre än en stor tjurs. 

 

Älg i skog.

Älgko. Foto: Jörgen Wiklund

 

Älgkons hormoner får hennes äggblåsor i äggstockarna att växa till. Där inne ligger ett litet ägg som, om allt går som det ska, ska bli en kalv till våren. Äggen har hon, precis som alla däggdjur, haft i kroppen sedan hon själv var embryo och foster. Hormonerna gör att hon också blir mer och mer parningsvillig. 

– Älgkon söker oftast inte aktivt upp tjurar, även om det kan förekomma. Hon kan även välja tjur om flera tjurar uppvaktar henne. Då är det bra att vara stor och tung och en fördel att ha en stor krona. Stora tjurar doftar mer. Men finns det få att välja på så tar hon oftast den som kommer, säger Jonas Malmsten.

Den sökande tjuren använder utöver sin rörlighet, framför allt sitt luktsinne för att lokalisera hondjur på väg mot brunst. Precis som hos honom själv signalerar kons doftämnen, om hon är på gång. 

 

En älgtjur och tre älgkor fotade från en helikopter.

Parningstider för älgarna i Haparanda skärgård.
Foto: Fredrik Stenbacka

 

När äggblåsan vuxit sig tillräckligt stor och är nära att spricka, eller just har spruckit (ägglossning!) låter hon sig bestigas. Tjuren kan ibland behöva uppvakta henne länge och göra upprepade bestigningsförsök. Ibland surnar kon till men tjuren är trägen. Blir han inte bortjagad eller utmanad till kamp stannar han tills hon är redo. Han lägger ibland huvudet på hennes höft för att visa sitt intresse. 

Kon är mottaglig för parning under ca ett dygn. Därefter är loppet kört och hon brunstar normalt sett om inom ca tre veckor. 

Ombrunst är dock ganska ovanligt - endast några få procent av kor och kvigor brunstar om. 

 

 

Den gamla kon tenderar att brunsta tidigt - redan under slutet av september månad. Därefter följer brunstens infallande generellt sett i åldersordning. De nyligen könsmogna kvigorna brunstar sist - ibland in i november månad. Dock sker majoriteten av parningarna månadsskiftet september-oktober om förhållandena och åldersfördelningen i stammen är optimal. 

 

FAKTA Kviga och ko

Ett hondjur blir en ko när hon fått sin första kalv. Sen är hon en ko resten av livet. Före detta är hon en kviga. Tiden för första kalvningen varierar i landet men infaller oftast vid mellan 2,5–4,5 års ålder. Skillnaderna beror till största delen hur stor och tung hon är, och i norra Sverige behöver man vara större än i södra Sverige för att få sin första kalv. 

 

 

Foto (bilden överst på sidan): Fredrik Stenbacka

Publicerad: 30 april 2022 - Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se
Loading…