Hoppa till huvudinnehåll

På spaning efter rovdjuren i Kullberg

I skogarna runt Kullberg finns inte bara älg utan också järv, björn och lo. Kom så går vi på spaning efter dessa skygga djur!

Plötsligt står järven på klippblocket. Det lilla huvudet med de små öronen vrids fram och tillbaka. Brun päls mot den gröna mosskudden. Just i sådana här klippbranter har järven ofta sin lya. Nu i april-maj är ungarna 2–3 månader gamla och ibland tar de en liten brottningsmatch utanför lyan.

När järvarna inventeras under vårvintern letar inventerarna efter järvlyor och observerar ungar eller spår. Här i Västernorrland fann man tre föryngringar förra våren. I hela Skandinavien uppskattades stammen till 1023 djur år 2021.

Det har hänt mycket på järvfronten de senaste 10-20 åren – de har blivit fler och brett ut sig söderut. Fortfarande har stammen sina starkaste fästen i fjällvärlden men den finns även i skogslandet från Värmland, Dalarna, Hälsingland och norrut.

Järv

Foto: Jörgen Wiklund

Egentligen handlar det om att järven återtar sina forna områden. Hård jakt på 1800-talet och början av 1900-talet trängde tillbaka järven till Norrlands fjällvärld. Sedan den fridlystes 1969 har stammen sakta återhämtat sig. En orsak till att den började sprida sig till skogslandet är troligtvis att det började bli svårt att hitta lediga revir.

Spridningen är glädjande, speciellt då den inte har medfört några konflikter eftersom den till stor del sker utanför renskötselområdet, säger Jens Persson som följt utvecklingen och sett hur järven återvänt också till skogarna inte långt från Grimsö forskningsstation, SLU, i Örebro län där han jobbar.

I renskötselområden äter järven framför allt tamren. Den är inte någon supereffektiv jägare men uthållig och kan följa renarna långa sträckor. Lodjur dödar tre gånger så många renar som järven. Och det drar järven nytta av. I en SLU-studie i Sarek utnyttjades 70 procent av de lodjursdödade renarna av järvar.

Men vad äter järven i skogen då? Eftersom den gärna äter kadaver så utgör älg en stor del av järvens föda i skogslandet i form av rester från älgjakten eller kadaver som andra rovdjur lämnat efter sig. Järven kan också fälla älgkalvar ibland och jaga skogsfågel, hare och bäver.

När järven har fällt eller hittat ett kadaver ser den till att maten räcker länge. Den styckar och gömmer kadavret i klipphålor, i snö eller i kallkällor. Matgömmorna ligger vanligen någon kilometer från ursprungsplatsen och järven delar ofta upp varje byte på flera gömmor. När det handlar om byten som någon annan fällt går de inte lika långt.

Kanske för att det är konkurrens om bytet och de ville hinna få undan så mycket som möjligt, säger SLU-forskaren Malin Aronsson.

En farhåga inför framtiden är att järvens matgömmor inte ska hålla sig lika bra i ett varmare klimat. Snö är positivt för järven på flera sätt den skyddar ungarna i lyan och ger järven en fördel vid jakt på skare eftersom den har förhållandevis stora tassar och inte sjunker ner så djupt. Men än så länge verkar det som om järven har funnit sig väl tillrätta i skogsområden där ser ut att lyckas både hitta tillräckligt med föda och att reproducera sig trots brist på snö. Däremot är snöbristen ett problem för inventerare och forskare.

Järvforskarna på SLU har därför testat att inventera järv med viltkameror. När järvarna sträcker sig upp efter ett byte – död bäver är populärt så får forskarna en bild av järvens mage.

Det har fungerat bra för att könsbestämma järvar och på spenarna kan man se om honorna har ungar. Ibland gick det också identifiera olika järvindivider genom att titta på teckningen på bröstet. Den är individuell för olika järvar säger Malin Aronsson.

En bit bort i skogen smyger ett lodjur ljudlöst mot ett rådjur. När det är helt nära attackerar det plötsligt. Rådjuret springer i väg. Den vita rumpan guppar fram mellan tall och björk. Lodjuret följer inte efter någon längre sträcka utan väntar till ett bättre tillfälle.

Lodjuret finns i dag i hela Sverige. I renskötselområdet är det viktigaste bytet ren och längre söderut framförallt rådjur. Den är anpassad till att jaga klövvilt i intervallet 10-40 kilo. Om det inte finns så mycket klövvilt kan den också äta hare och skogsfågel.

Lodjuret gick tillbaka kraftigt under 1970- och 80-talet på grund av alltför hård jakt eventuellt i kombination med rävskabb. Men nu har lodjuren ökat. Under inventeringssäsongen 2020/2021 uppskattades lodjurspopulation till 1100 – 1400 individer i Sverige.

Lodjur

Foto: Henrik Andren

Det är fortfarande några veckor tills ungarna kommer i slutet av maj-juni. Honan tar hand om dem själv. När hon jagar ligger de brunspräckliga ungarna gömda  i otillgänglig terräng. Kanske under en tät gran. Hur många ungar de får och när beror på tillgången på bytesdjur. Om det är gott om rådjur som i Bergslagen får de flesta honorna ungar redan vid två år och kullarna är ofta större än i områden med sämre tillgång till mat.

Ofta lämnar lodjurshonorna när vi kommer och ska mäta, väga och märka ungarna. Men en gång var det en hona som inte ville lämna sina ungar. När vi drog oss tillbaka kunde vi stå på bara fem-sex meters avstånd och se hur ungarna diade. Det var det häftigaste jag varit med om när det gäller lodjur, säger Henrik Andren, forskare på SLU Grimsö forskningsstation, som har följt lodjuren sedan mitten av 90-talet.

Lodjuren i Sverige och Norge är samma population medan de finska lodjuren skiljer sig åt genetiskt. Det har forskarna sett genom att ta  DNA-prov på döda lodjur.

Lodjur

Foto: Viltskadecenter

Vi vet egentligen ganska lite om lodjurens genetik men förhoppningsvis kommer den kunskapen att öka framöver. På SLU Grimsö forskningsstation har Linn Svensson utvecklat en smått otrolig metod att samla in urin från lodjur. Hon utnyttjar att de är nyfikna djur som gärna urinmarkerar om de ser något intressant. Genom att placera ut stolpar med aluminiumkärl kan de samla in urinen -  ja lodjuren träffar faktiskt – och kan då analysera DNA.

Nu brakar det till i skogen. Kan det vara en björn? Så här i april-maj har de precis lämnat  vinteridet. Björnen är det enda rovdjuret i Ångermanlands skogar som är en fara för älgen. Under vår och försommar är älgen den viktigaste maten. Det har forskarna sett genom att analysera spillningen. Hur mycket älg kan björnarna äta då? Studier visar att en björn kan döda 6-7 kalvar per år. Vuxna älgar var inte ett lika vanligt byte, en älg vartannat år per vuxen björn i Mellansverige och lite fler än två älgar per björn och år i norra Sverige. Under sommaren består björnens kost till stor del av myror, bär och växter.

Björn i landskap

Foto: Jörgen Wiklund

Det skulle kunna vara så att de älgkor som blir av med sina kalvar har en ökad sannolikhet att föda tvillingkalvar nästa år. Det beror på att de sparar energi genom att inte ha diande kalvar lika länge och därmed är de i bättre kondition under höstens brunst. Men forskningen är inte helt entydig.

Nu hörs bara bofinkens vårtrudelutt. Om det var en björn i närheten har den säkert både hört och känt lukten av oss vid det här laget och stuckit någon annanstans.

Den skandinaviska brunbjörnen är i regel väldigt skygg för människan. En del människor drömmer om att träffa en björn. Andra är rädda för björnen.

Det här är lika viktigt att forska om som björnarnas ekologi. Rädsla för björn kan påverka vardagslivet och minska livskvaliteten och är en viktig faktor att ta hänsyn till inom förvaltningen, säger Jens Frank, forskare på SLU.

Han var med i ett projekt som leddes av miljöpsykologen Maria Johansson på Lunds universitet. Forskargruppen kom fram till att guidade turer var ett effektivt sätt att minska rädslan. Bäst fungerade deltagarna fick följa en björn med gps-halsband tillsammans med en forskare. Då kan deltagarna se hur björnen sticker åt ett annat håll innan de sett en skymt av den. Tyvärr är det svårt att skala upp på grund av att det stressar björnen. Men det fungerade också ganska bra att få följa i björnens fotspår under en vandring. Det blir väldigt tydligt at björnen inte tar de vägar som är bekvämast för människan. De klafsar genom våtmarker och går över fällda träd i snårig skog.

Oavsett om man vill se en björn eller helst undviker ett möte så är det klokt att ta reda på lite om björnens beteende, trots allt händer det i undantagsfall att björnar skadar människor. Om björnen äter på ett älgkadaver eller har ungar med sig bör du genast lugnt ta dig därifrån. Den kan uppfatta dig som ett hot mot ungar eller mat. Hundar kan reta upp en björn så då är det inte heller läge att stanna kvar.

Björnar som känner sig hotade gör en skenmanöver mot dig för att skrämma dig. Det kan vara läskigt men behåll lugnet och gå därifrån. Björnar som reser sig på bakbenen är däremot inte arga utan försöker bara få koll på situationen.

Det farligaste du kan göra är att skjuta björnen. En skadeskjuten björn blir stressad och kan gå till anfall.

Björn

Foto: Jörgen Wiklund

Kort sagt - risken med att befinna sig i björnskog är liten – särskilt om du är förberedd på ett björnmöte. Och det kanske kan vara skönt att veta att den inte har någon revirkänsla för ett bra bärställe!

Läs mer:

Så tycker svenskarna om stora rovdjur

Älgkalvar – försommarens viktigaste föda för björnen

Sveriges skyggaste katt, podd från Forskning och framsteg

Järvens revansch, artikel från Forskning och framsteg

De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren

Kontakt

Henrik Andren, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
henrik.andren@slu.se   0581-697302, 070-2184406

Jens Frank, forskare och föreståndare för Viltskadecenter
Institutionen för ekologi
Grimsö 152, 730 91 Riddarhyttan
jens.frank@slu.se, 0581-69 73 23

Omslagsfoto (högst upp på sidan): Henrik Andren

Kontakt

Henrik Andren, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
henrik.andren@slu.se   0581-697302, 070-2184406

Jens Frank, forskare och föreståndare för Viltskadecenter
Institutionen för ekologi
Grimsö 152, 730 91 Riddarhyttan
jens.frank@slu.se, 0581-69 73 23

Publicerad: 02 maj 2022 - Sidansvarig: Anna.Lundmark@slu.se
Loading…