One Health - allt hänger ihop

Senast ändrad: 20 april 2021
Människor och hund i skogen, foto.

One Health är ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att förstå hur människor, djur, växter och deras gemensamma miljö kopplar samman. Det är inte ett nytt koncept, men det har blivit allt viktigare de senaste åren. Genom dessa tre berättelser ger vi exempel på hur dessa områden hänger ihop ur ett "One Health-perspektiv".

I skog och mark

Marken sviktar under stövlarna i den mossiga storskogen. Vad ska naturen erbjuda idag, tro? Vare sig det blir svamp, småvilt eller ingenting alls brukar det vara värt att ge sig ut. Även när vädret är ruggigt och inget går som planerat får man i alla fall en stunds ro, kommer hem klarare i tanken och på bättre humör efteråt.

Solen silar in mellan grenarna på mäktiga träd. Det är bra när småslyet är röjt inne i skogen, men den vilda naturen ändå bevarats. Ett och annat stormfällt träd behövs för att bevara den biologiska mångfalden och ett fungerande ekosystem. Kanske är det därför fåglarna kvittrar så belåtet just här? Vid utsiktsplatsen nära sjön är det gott med tätare växtlighet som ger lä i ryggen. Inte bara människan lockas av ett landskap som både kan ge trygghet och rymd. Spåren i marken visar att de djur som vistas här har samma behov som vi av skydd och fri sikt.

Hunden nosar i något – kan det vara rävspillning? – och du drar extra hårt i kopplet. Dvärgbandmask är en smitta som kan spridas från räv till hund och människa. Smittan finns knappast i Sverige ännu, men det gäller att ha koll på utbredningen, vi vet hur illa det är i andra länder där den är vanligare.

Forskning visar att vistelse i naturen kan få oss människor att må bättre, vare sig det är ett vilt eller ordnat landskap. Däremot är det inte alla miljöer som ger god effekt på hälsan. De kriterier forskarna identifierat för en hälsobringande miljö uttrycker det du instinktivt känt när du valt vilka stigar du ska ta. Fyrtiofem minuter i en skogsmiljö räcker för att ha en rehabiliterande verkan. Och att hunden både blir gladare och piggare i benen av att få gå en rejäl långpromenad, det råder det ingen tvekan om.

Ett hälsosamt samspel

Det är skönt med någon som behöver en. Krukväxterna visar tydligt sitt missnöje när du inte brytt dig om dem på ett tag, katten likaså. I vardagsmiljön finns växter och djur som inte bara påverkar din trivsel utan även din hälsa, och som ingår i system som är större än du kanske tänker på när katten stryker sig mot dina ben medan du greppar vattenkannan.

Katten spinner, känslan av välbefinnande sprider sig i kroppen hos er båda. Du vet att kissen har väntat på att just du ska komma - så här reagerar han inte när du har bett någon annan komma för att ge honom mat. Det är som om han känner din omsorg om att han ska ha det bra. Det är något annat än bara mat, vatten, en ren kattlåda och regelbunden tillsyn. Ni hör ihop. Du tänker inte på det, men när du klappar katten frigörs oxytocin i din kropp, ett hormon som gör att vi känner lugn och ro.

Du ger katten mat och tar hand om krukväxterna som dina barn suckar över ibland, när du ber dem att vattna. De tänker inte på forskningen som visar att inomhusluften blir renare av växter, och att det regelbundna plockandet av vissna blommor och blad kan vara lika meditativt som hälsostudions träningspass i mindfulness och friskvårds-apparna i telefonen.

Du slänger de döda bladen i komposten ihop med kattlådans smutsiga innehåll. Tvättar händerna efteråt - du har ju läst om toxoplasmos, parasitsjukdomen som kan spridas från katt till människa via kattens avföring. Men det är väldigt ovanligt.

Det har inte blivit så många husdjur, för de du haft har levt länge och mått bra. Ett tecken på att vi tagit väl hand om dem, tänker du. Känner man sitt djur ser man ju när det mår dåligt och kan uppsöka veterinär i tid.

Vilken tur att man inte är allergisk ändå, tänker du, och funderar över hur det kommer sig att du och barnen sluppit sådana besvär. Kanske just för att ni alltid haft husdjur, varit utomhus och haft händerna i jorden då och då? Så skönt att du inte lyssnade på olyckskorparna när barnen var små. Många verkade tro att man skulle hålla barnen i steril miljö under uppväxten, långt bort från djur och natur, när det nu har visat sig vara precis tvärtom. Immunförsvaret behöver väl något att göra för att utvecklas, det har du alltid tänkt. Det visade sig vara sant.

Nu kommer du inte ut i den vilda naturen så ofta längre, men du är ganska nöjd ändå. Växterna på fönsterbrädan, utsikten mot skogsdungen och promenaderna i parken räcker gott. Och så katten som stryker sig mot benen lite extra när det är just du som kommer.

Ett öppet landskap

Du sitter på tåget, solen lyser på de gröna träden. I skogsbrynet ligger några kor och idisslar, i en hage längre bort betar en flock får. Det känns varmt om hjärtat med den vackra naturen utanför fönstret. Djuren som betar våra hagar så att blommorna får blomma och slyn inte tar överhand. Vilken livskvalitet det är med ett öppet landskap och en stor biologisk mångfald!

Naturen ger oss njutning och viktig återhämtning och många anser att öppna landskap är viktigt för välbefinnandet.Värnar vi om de betande djuren kan vi få njuta av ett vackert landskap och lämna över en stor biologisk mångfald till kommande generationer.

Våra svenska djur har det bra, mycket bättre än i många andra länder. Korna har det bra inomhus, får komma ut på bete under sommaren och i Sverige tillåter vi inte kupering av grisars svansar. Vi håller grisarna i en bättre miljö och ger dem mer strö, vilket gör att de har sysselsättning så att de inte bråkar eller börjar bita på varandras svansar.

Djur som mår bra blir mindre stressade och får därigenom ett bättre immunförsvar. Detta är några av de faktorer som gör att vi i Sverige behöver använda mindre antibiotika till våra livsmedelsproducerande djur.

Användandet av mindre antibiotika gör att risken att utveckla antibiotikaresistens minskar, både hos människor och djur. Vi måste gemensamt se till att vi även i framtiden har verkningsfull antibiotika till de fall där vi måste ha det för att överleva.

Sidansvarig: futureonehealth@slu.se