SLU-nyhet

Oklarheter kring ”gensaxen” i EU:s GMO-lagstiftning har analyserats

Publicerad: 22 december 2020

Genetiska verktyg såsom ”gensaxen” CRISPR/Cas 9 har gett växtförädlare nya möjligheter att göra väldigt precisa förändringar i grödors arvsmassa. Den legala ställningen för nya grödor som tas fram med sådan teknik är omtvistad – ska de alltid ses som GMO? Ett internationellt forskarlag har analyserat en dom i EU-domstolen och menar att denna dom, tillsammans med den definition av GMO som ges i EU:s eget direktiv, visar att grödor förädlade med gensaxen inte nödvändigtvis är GMO. Bland forskarna finns två från SLU.

I juli 2018 beslutade EU-domstolen att organismer som erhållits genom riktad mutagenes, dvs. avsiktliga förändringar på specifika platser i arvsmassan, inte är undantagna från att regleras som GMO. Detta kom som en chock för många växtforskare och förädlare över hela Europa, eftersom det ofta tolkades som att alla genredigerade organismer då ska GMO-regleras. Detta skulle inte minst få allvarliga konsekvenser för växtforskning och utveckling i Sverige, där det finns stark kompetens inom genredigering av växter med CRISPR/Cas. Det finns dock andra tolkningar av domstolens avgörande. EU-kommissionen genomför för närvarande, på begäran av Europeiska unionens råd, en studie om statusen för nya genomiska tekniker enligt EU:s lagstiftning, och denna ska levereras i april 2021.

I en serie av tre faktagranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter medverkar nu två SLU-forskare i analyser av EU:s regelverk för innovationer inom växtforskning och förädling.

I en artikel i den juridiska tidskriften European Journal of Risk Regulation gör en interdisciplinär grupp experter, däribland SLU-forskarna Dennis Eriksson och Tomasz Zimny, en fördjupad analys av domstolsbeslutet och av EU:s GMO-definition. Gruppens slutsats är att domstolsbeslutet inte innebär att organismer som har tagits fram genom genredigering automatiskt får juridisk GMO-status. För att en organism ska vara genmodifierad (GMO) i den mening som avses i direktivet måste nämligen både den teknik som har använts och de genetiska förändringar som har åstadkommits beaktas. Användningen av precisionstekniker som CRISPR/Cas kan ge många olika resultat, allt från enstaka basparsförändringar till tillägg eller borttagning av genetiskt material.

– Enstaka basförändringar och raderingar sker naturligt och kan i enlighet med GMO-definitionen därför inte resultera i en GMO, säger Dennis Eriksson.

Läs mer i European Journal of Risk Regulation: The status under EU law of organisms developed through novel genomic techniques

EU-domstolens avgörande om mutagenes implementeras redan i Frankrike. Den franska domstolen och regeringen tar dock det ett steg längre och avser att tillämpa GMO-reglerna på produkterna av slumpmässigt inducerad mutagenes på in vitro-kulturer, något som har väckt många negativa reaktioner främst från franska jordbrukare, från den europeiska förädlingssektorn och från det akademiska växtvetenskapssamhället i Europa.

– Det hotar inte bara att störa EU:s inre marknad – dessutom kan många raps- och solrosorter komma att tas bort från den nationella sortlistan i Frankrike om detta förslag blir verklighet. Eftersom fallet fortfarande är under utveckling bidrar vi till diskussionerna genom att publicera huvudpunkterna från en akademisk och grundlig analys av franska statsrådets dom och regeringsdekret, säger Dennis Eriksson.

Läs mer i Nature Plants: Critical observations on the French Conseil d'Etat ruling on mutagenesis

Som en följd av EU-domstolens dom om mutagenes har flera förslag för att reformera EU:s GMO-lagstiftning publicerats. De skiljer sig alla i vissa detaljer, vilket kan få betydande konsekvenser om de blir verklighet. Dennis Eriksson och Tomasz Zimny har nu genomfört en jämförande analys för att hitta styrkor och svagheter hos var och en.

– Resultaten kan vägleda EU-kommissionen i framtida processer för att reformera EU:s GMO-lagstiftning, säger Dennis Eriksson.

Läs mer i EMBO Reports: A comparative analysis of recent proposals to amend the European Union GMO legislation

Kontaktpersoner

Dennis Eriksson, forskare
Institutionen för växtförädling
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
dennis.eriksson@slu.se, 073-5669522

Dennis Eriksson är doktor i genetik och växtförädling. Vid SLU arbetar han sedan ca 5 år med lagstiftning och policyutveckling, framför allt inom EU, kring biosäkerhet i växtförädling, tillträdeslagstiftning (Nagoya-protokollet) och sortskydd/växtförädlarrätt.

Tomasz Zimny, postdoktor
Institutionen för växtförädling, SLU, Alnarp
tomasz.zimny@slu.se

Tomasz Zimny är juris doktor och var tidigare verksam vid Institute of Law Studies, vid den polska vetenskapsakademin i Warsawa.

Artiklarna

van der Meer P, Angenon G, Bergmans H, Buhk HJ, Callebaut S, Chamon M, Eriksson D, Gheysen G, Harwood W, Hundleby P, McLoughlin T and Zimny T (2020). The status under EU law of organisms developed through novel genomic techniques. European Journal of Risk Regulation, an accepted pre-print is available at https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3730116

Eriksson D and Zimny T (2020). Critical observations on the French Conseil d'Etat ruling on mutagenesis. Nature Plants, 6: 1392-1393, DOI: http://dx.doi.org/10.1038/s41477-020-00819-4

Zimny T and Eriksson D (2020). A comparative analysis of recent proposals to amend the European Union GMO legislation. EMBO Reports, e51061, DOI: https://doi.org/10.15252/embr.202051061


Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se