Det finns enligt rapporten inte heltäckande och tillräckligt detaljerade uppgifter om den totala mängden matsvinn i Sverige idag. För att såväl företag som myndigheter mer effektivt ska kunna arbeta med att minska förluster och svinn måste det finnas en bra bild över var matsvinnet uppkommer, hur stort det är i olika led och vari utmaningarna ligger.
SLU fick förra året ett uppdrag från Jordbruksverket att ta fram metodbeskrivningar för uppföljning av livsmedelsförluster inom svensk primärproduktion och i efterföljande förädlingsled. I november 2020 levererade åtta SLU-forskare metodbeskrivningar för åtta råvaror, utvalda för att tillsammans representera det svenska livsmedelssystemet: nötkött, mjölk, griskött, sjömat, morötter, potatis, jordgubbar och vete. Metodbeskrivningarna ligger till grund för den rapport från Jordbruksverket som nu publicerats: Livsmedelsförluster i Sverige. Metoder för ökad kunskap om livsmedelsproduktionens förluster och resurser.
Med metoderna i rapporten som grund startar nu arbetet för att följa upp etappmålet för minskat matsvinn inom miljömålssystemet (”En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025”), men också uppföljning målen i Agenda 2030. Metodiken ska också ligga till grund för fastläggandet av Sveriges officiella utgångsläge inom EU i strategin Från jord till bord (Farm to fork) som har ställt upp tydliga mål för minskning av matsvinnet.
Alla förluster går inte att undvika. Ofta är det yttre omständigheter som leder till svinn och förluster, som till exempel väder, skadedjur eller sjukdomar. Men genom bättre kunskap om förluster och problem ökar också möjligheterna att optimera kedjan. Att konsumenterna helst vill köpa grönsaker utan skönhetsdefekter bidrar också till delar av skörden som hade kunnat bli mat ibland lämnas i fält, eller blir till foder eller biogas.
Uppföljningen ska också ge aktörer i livsmedelskedjan och myndigheter och organisationer underlag till åtgärder. Genom att mäta och följa upp ska utmaningar och potentialer bli mera synliga och göra det möjligt att sätta in åtgärder och insatser både på samhällsnivå och hos företagen i livsmedelskedjan.
– Det är en vinst för miljö, klimat och ekonomi när mer kan bli mat, och det främjar en hållbar och ökande svensk livsmedelsproduktion i enlighet med livsmedelsstrategin. Vi kommer starta uppföljningen under 2021, säger Christina Nordin generaldirektör på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Projektet är en del av regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Utöver de åtta SLU-forskarna har även forskare från RISE Research Institutes of Sweden medverkat till rapporten, liksom Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.
Målgruppen för rapporten är branschorganisationer, företag, myndigheter, regeringen och organisationer som kan bidra med kunskap om mängder och orsaker till livsmedelsförluster, men också vara del i arbetet för att både följa upp och minska dem.
Läs mer
Pressmeddelande från Jordbruksverket: Mer ska bli mat - nu ska livsmedelsförluster och resurser följas upp
Ladda hem rapporten Livsmedelsförluster i Sverige. Metoder för ökad kunskap om livsmedelsproduktionens förluster och resurser.
Mer ska bli mat - eller hur! Blogginlägg på Jordbruksverkets blogg Den svenska maten
SLU-nyhet december 2020: Metodbeskrivningar för nationell uppföljning av matsvinn
