SLU-nyhet

Nyttodjurparker för ökad biodiversitet

Publicerad: 23 juni 2021

Forskare och äppelodlare gör nu gemensam sak inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp för att öka den biologiska mångfalden. Genom en satsning på vad man kallar nyttodjurparker skall forskning i äppelodlingar på Österlen och utanför Lund från och med i sommar ge svar på hur man bäst gynnar nyttiga insekter i svensk miljö. Parkerna blir samtidigt tillgängliga för allmänheten för att öka medvetenheten och tipsa om hur var och en kan bidra till biodiversitet i sin egen trädgård.

Insekter behöver vilda miljöer med naturlig växtlighet som varken brukas eller besprutas. Dessa miljöer blir färre när vi eftersträvar perfekta trädgårdar och växtodling bedrivs allt effektivare. Färre insekter minskar den biologiska mångfalden.

Trädgårdsodling är ett område med relativt få rådgivare och begränsad forskning, där kunskap måste inhämtas internationellt och anpassas till svenska förhållanden. Därmed finns ett stort behov av ekologisk kunskap om just svenska förhållanden för att förstå hur man bidrar till positiv biodiversitet genom att kontrollera skadegörare och gynna nyttodjur, t ex vad gäller deras pollinering. Därför skapas nu s k nyttodjurparker för att utröna om de som ekosystem i miniatyr generellt kan gynna nyttodjur inom äppelodling och biologisk mångfald. Planen är att skapa gynnsamma miljöer för att kunna följa nyttodjuren och se var de föredrar att bo, vad de äter, vilka arter som ökar och hur alla samverkar. Samtidigt skall de fungera som mötesplats för människor och biologisk mångfald, med goda exempel på livsmiljöer där den naturliga faunan och floran stärks i en giftfri miljö. Därmed hoppas man inspirera fler att anamma hållbara odlingsmetoder på såväl åkrar som i odlingar och trädgårdar.

- Projektet är ett intressant initiativ för hållbar fruktproduktion, dels för att det är nytänkande i hur man kan anlägga platser i odlingen specifikt för nyttodjur och dels för hur man dessutom kan få fler att ta del av nyttodjurens liv för att kunna göra samma sak i egen odling eller trädgård. Jag kommer att följa anläggandet av nyttodjurparkerna så att idén kan dokumenteras och tillgängliggöras för till exempel rådgivare inom fruktodling. Grundidén är att genom nyttodjurparkerna kunna skapa ett kunskapsflöde till och mellan olika målgrupper som rådgivarorganisationer, branschorganisationer, forskningsinstitut, odlare och allmänhet och konsumenter, säger Lotta Fabricius Kristensen, forskningsassistent på SLU RådNu på institutionen för människa och samhälle.

Nyttodjurparkerna anläggs som oaser av livsmiljöer för de nyttodjur som hjälper till att kontrollera skadegörare och pollinera äppelodlingar. I varje nyttodjurpark om ca 50 x 50 m finns element som fyller nyttodjurens olika behov, som dammar, blommande buskar, blomodlingar (utifrån fröblandningar lämpliga för äppelpollinatörer), stenrösen, sandhögar, halmbalar och holkar för solitärbin.

Forskningen kommer bl a att utnyttja nya metoder som bihälsokort, där analyser av prover på standardiserade jordhumlesamhällens och vildfångade rödmurarbins hemolymfa visar deras hälsotillstånd före, under och efter äppelblomningen.

- Jag älskar det här projektet! Det är den perfekta blandningen av vetenskaplig och tillämpad forskning, samverkan, kommunikation, utbildning och ny teknologi. Bihälsokortet, som jag fokuserar på, är en molekylär profil av bi-blod. Denna profil påverkas av miljön som biet exponeras för såsom näring, smittor, kemikalier, temperatur etc. Genom att jämföra profilen med en enorm databas med liknande profiler från olika laboratorie- och fältförsök kan vi härleda vad biet har stött på i sin miljö, och vilka konsekvenser det kan få för dess hälsa, säger Joachim de Miranda, docent och forskare på bihälsa på institutionen för ekologi på SLU i Ultuna.

Nyttodjurparkerna skapas i sommar i tre äppelodlingar i regi av Kiviks Musteri på Österlen i Kivik, Skepparp och Södra Mellby, samt på Solnäs gård utanför Lund. De kommer att vara öppna för både yrkesodlare, fritidsodlare och en bred allmänhet, där de får lära sig mer om olika nyttodjur och deras bostadsbehov, matpreferenser mm. De görs tillgängliga genom promenadslingor med förklarande skyltar och QR-koder. Dessutom livestreamas bl a solitärbinas bobyggande inifrån en holk för den som vill följa utvecklingen på skärmar på plats eller över nätet hemifrån.

– Vill vi ha kvar bin och andra viktiga insekter men det krävs mer forskning för att förstå deras behov här i Sverige. Samtidigt ökar medvetenheten om hur viktigt det är med biodiversitet. Vi ser genom denna satsning en möjlighet att förmedla viktig kunskap till både de 300 000 besökare vi årligen har i våra odlingar och andra som söker information över nätet, säger Jan Jensen, odlingschef på Kiviks Musteri.

Projektet är en gemensam satsning mellan Kiviks Musteri, Fritidsodlarnas Riksorganisation, SLU Partnerskap Alnarp och Lunds universitet.

Läs mer om projektet. 

Sidansvarig: parvin.mazandarani@slu.se