SLU-nyhet

Olika skötselstrategiers effekt på skog kartlagd

Publicerad: 10 november 2023

Blandskog och kontinuitetsskogsbruk har flest fördelar när det kommer till att möta effekterna av klimatförändringarna. Det visar en sammanställning av forskningsläget på skogliga skötselstrategier som tagits i bruk för att möta klimatförändringar. Studien indikerar även att mycket forskning saknas om hur de svenska skogarna kan bemöta torka.

Klimatförändringar har redan en stor inverkan på de svenska skogarna och effekten kommer öka framgent. Det innebär att det finns ett allt större behov att hitta skötselstrategier som både kan anpassas till och begränsa påverkan av klimatförändringar. Några av dessa strategier har redan införlivats i det svenska skogsbruket men utan att man egentligen är säker på vad det har för effekt på biodiversitet, skaderisker, olika ekosystemstjänster som biomassa, kolinlagring och vår vilja att vistas i den. Forskningsprojektet SPARC bestämde sig därför för att sammanfatta vad forskningen säger om effekter på våra tall- och grandominerade produktionsskogar. Forskarna analyserade 51 sammanfattande vetenskapliga artiklar (reviews) om hur olika skötselstrategier som tillämpas för att möta klimatförändringar påverkar bland annat biodiversitet, kolinlagring och skadedjur. Något som förvånade forskarna var att det inte fanns några sammanfattande artiklar om hur de olika skötselstrategierna påverkar risken för torka.

— Även om det finns enskilda studier om torka så kunde inte vi hitta några bra sammanfattande studier där detta var dokumenterat vilket starkt tyder på en kunskapslucka. Det förvånade oss med tanke på att det är ett problem som vi redan har brottats med i Sverige berättar Adam Felton, skogsekolog vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.

Två skötselstrategier gav flest positiva effekter

Blandskog, där lövträd och barrträd blandas och kontinuitetsskogsbruk där skogen består av träd i många olika åldrar gav fler positiva effekter för biodiversitet och fler ekosystemtjänster än de övriga skötselstrategierna.

— Vi fann att dessa två skötselstrategier gav ett relativt brett spektrum av positiva effekter på biodiversitet och estetik. Det fanns även indikationer på minskad risk för granbarkborre med blandskog och även att båda strategierna kan leda till färre stormskador jämfört med likåldriga monokulturer. Intressant nog fann vi även att många resultat fortfarande är osäkra eller varierar stort när det kommer till biomassaproduktion och kolinlagring i mark. Det kan dock indikera att det finns många möjligheter till win-win situationer, om det exempelvis finns fördelar för biodiversitet eller reducerad risk utan att förlora biomassaproduktion vid anpassningar, säger Adam Felton.

Klicka på bilden för att se i större format.

Det är mycket material i de 51 vetenskapliga artiklarna. För att det ska vara lättare att få en överblick över all information har forskarna sammanställt resultatet i en matris. Det gör det lättare att greppa och se mönstren, men för att verkligen förstå är det viktigt att även gå tillbaka till källan, dvs den underliggande forskningen.

— Matrisen visar frågans komplexitet och att vi behöver fundera över konsekvenserna av olika skötselstrategierna för att möta klimatförändringar, det finns inte en lösning för allt. Det går till exempel att korta omloppstider för att reducera risken för stormskador men det sker på bekostnad av biodiversitet och rekreation. Kontinuitetsskogsbruk som hade så många positiva effekter kan å andra sidan öka risken för skadesvamp, förklarar Adam Felton.

Fler strategier får plats på en landskapsnivå

Att de olika skötselstrategierna har både för- och nackdelar för biodiversitet och olika ekosystemtjänster öppnar för möjligheter på landskapsnivå. Genom att planera på landskapsnivå så går det att öka tillgången på livsmiljöer för olika arter och matcha strategi efter platsspecifika förutsättningarna, exempelvis mer blandskog i områden där granbarkborren härjar. Det visar även att det går att balansera behovet av biomassa, klimatanpassning och tackla den överhängande biodiversitetskrisen genom att variera skötseln. Att få ett helhetsperspektiv gör det lättare att kombinera dessa olika skötselstrategier och identifiera var de gör bäst nytta. Det innebär också en större komplexitet då fler aktörer blir involverade. Något som SPARC-projektet nu kommer studera närmare.

—Att balansera skogens olika värden och skogliga aktörers mål är en stor uppgift. Samtidigt visar tidigare forskning att just variationen är nyckeln till framgång. Tillsammans med skogliga aktörer i Göteborg och Västerbotten hoppas vi finna olika kompromissförslag när det kommer till skötsel. Det kommer förhoppningsvis leda till att skogen och skogsbruket får verktyg att bidra till klimatomställningen på ett sätt som inte äventyrar skogens övriga värden, säger Karin Öhman, professor i skoglig planering och forskningsledare för SPARC-projektet.

SPARCpod Avsnitt 1

Så hur ska en skogsägare sköta sin skog för att nå sina mål? Lyssna till det första avsnittet av SPARCpodden där Adam Felton berättar mer.

SPARCpod Avsnitt 1 - text

MONA: Hej och välkommen till en liten pod om stora skogsfrågor.

För att möta kommande klimatförändringar så använder vi idag en del olika skötselstrategier som till exempel blandskog och insamling av avverkningsrester. Däremot är det mindre känt vad dessa strategier egentligen innebär för biodiversitet, ekosystemtjänster och skaderisker på dagens trakthyggesbruk på främst tall- och granskog. Forskare har därför sammanställt vad forskningen säger om vilka effekter skötselstrategierna har i en vetenskaplig artikel. Det är främst resultaten från den artikeln och den övergripande matrisen som vi ska prata om idag. Och det med huvudförfattaren, forskaren och skogsekologen Adam Felton från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU.

Hej Adam

ADAM: Hej

MONA: och jag heter då alltså Mona Bonta Bergman

Så Adam, om jag var en skogsägare som hela tiden råkar ut för skadedjur, säg granbarkborre – vilken typ av skötsel borde jag använda mig av säger eran artikel?

ADAM: Ja, om det var det enda bekymret, kanske en blandskog med gran och björk eller förkortade omloppstider kunde övervägas. Av dessa två val ger blandskogar fler potentiella fördelar vad gäller andra saker, till exempel biologisk mångfald och estetiska värden.

MONA: Men vilka andra typer av skadedjur har ni funnit i artiklarna och hur undviker vi dem bäst?

ADAM: I de översiktsartiklar som vi inkluderade i vår review, hittade vi information om sex arter av skadedjur och patogener. Resultaten var varierande beroende på strategi och art. Till exempel, blandskogar med gran och björk kan minska riskerna förknippade med rotröta. Men flerskiktade bestånd kan göra det svårare att kontrollera rotröta.

MONA: Och när du säger flerskiktad skog, vad menar du då?

ADAM: Det innefattar olika skötselstrategier men enkelt kan man säga att det är motsatsen till likåldrig skog.

MONA: Apropå likåldrig skog – hur klarar den storm? Finns det metoder som kan mildra effekten av hårda vindar?

ADAM: Vi fann att den övergripande risken för stormskador är lägre med blandskogar som består av mer stabila trädarter än gran och med kortare omloppstider. Men det är värt att komma ihåg att kortare omloppstider innebär många nackdelar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

MONA: Om jag nu har lagt ned en hel del jobb på min skog, bara för att finna att den är ett smörgåsbord för älgar och andra betande djur, vad gör jag då?

ADAM: Ja det är jättelätt, fråga min fru Annika. Vi fann i en översiktsartikel i vår undersökning som menar att flerskiktade bestånd kanske, och jag betonar kanske, kan innebära mindre betesskador, eftersom man inte använder markberedning eller plantering. Men kom ihåg att vår undersökning var enbart om beståndsnivån. När det gäller klövviltets påverkan generellt behöver man titta på landskapsnivån och annan forskning indikerar att man kan minska skadorna genom att öka tillgängligheten av alternativt bete i landskapet.

MONA: Öka tillgängligheten av alternativt bete säger du, vad är det för kulinariska läckerheter vi ska plantera?

ADAM: Det handlar egentligen om att skapa miljöer där växter har möjlighet att växa till exempel lövträd och risväxter. Ibland är det så enkelt att man bara låter bli att städa bort dem.

MONA: Torka och skogsbränder blir ett allt större problem i och med de stigande temperaturerna, i brist på en talang för att framkalla regn eller kung Bore – vad återstår?

ADAM: Vad som var överraskande för oss var att vi inte hittade översiktsartiklar som behandlar torka för någon av strategierna. Det finns förmodligen bra empiriska studier, bara att ingen har samlat resultaten i någon översiktsartikel ännu.

MONA: Vill du uppmana kollegor att kika närmare på detta?

ADAM: Absolut. Nyligen chattade jag med en kollega som vill granska detta ämne tillsammans med mig.

MONA: Tidigare i år så ställde jag och några kollegor en fråga på facebook: Vad betyder naturen för dig? Och det vanligaste svaret vi fick var: Allt. Så vad söker vi människor i skog och hur uppnår vi bäst det?

ADAM: Roligt att höra det svaret. Vad människor söker är naturligtvis mycket individuellt. I vår undersökning hittade vi resultat som är relevanta för dem som tycker om rekreation eller estetik. Till exempel verkar det vara visuellt tilltalande med blandade bestånd, bestånd som inte kalhuggs utan har olika storlekar på träden. Likaså är det ofta uppskattat bland människor om man sköter skogen på ett sätt som släpper igenom tillräckligt med ljus till undervegetationen och möjliggör en riklig skörd av blåbär.

MONA: Blåbär for the win alltså.

ADAM: Oh yeah

MONA: Lagra kol i skog och mark är en av de stora frågorna på agendan, hur uppnår vi det enklast och/eller bäst?

ADAM: Det är svårt, eftersom det behandlar komplexa frågor om substitutionseffekter, tidsperioder, produktivitet och så vidare. Alla frågor som ligger långt utanför mitt forskningsområde. I vår undersökning fann vi främst information om kol i jorden, vilket är en av många pusselbitar. Till exempel bör mindre intensiva skogsbruksmetoder, som flerskiktad skog minska förlusten av markbundet kol jämfört med mer intensiva metoder.

MONA: Vi hör många nämna biodiversitetskrisen, vad menas egentligen och hur kan vi sköta skog för att undvika den?

ADAM: Biodiversitetskrisen hänvisar delvis till det faktum att arter utrotas idag minst 100 gånger snabbare än innan människor kom in i bilden. Många arter hotas av mänsklig aktivitet, och detta blir ännu svårare att lösa i framtiden eftersom klimatförändringarnas effekter sker i kombination med människors ökande konsumtion. Vad gäller skogen finns det alternativ som vi vet är bra för biodiversiteten. Vi vet att gammelskog gynnar biodiversiteten, och vissa alternativ för produktiv skog är bättre än andra. Till exempel tyder vår undersökning på att man kan gynna skogens biodiversitet genom att skapa blandskogar, flerskiktad skog och förlänga omloppstider. Sådana produktionsskogar är idag underrepresenterade i det normala skogsbruket i Sverige.

MONA: Hundra gånger snabbare

ADAM: Hundra gånger

MONA: sen vi klev in, sådärja.

ADAM: Ja

MONA: Låt oss säga att jag avverkat en del och i min skog ligger det en massa grenar och toppar, så kallad grot. Ska jag då låta dem ligga för biodiversiteten eller ta ut dem och låta dem brännas som energi?

ADAM: Som forskare kan jag inte säga vad du bör göra. Det beror på vilka mål du har. Om du, liksom jag, bryr dig om att bevara biologisk mångfald, skulle jag lämna åtminstone groten från lövträden.

MONA: Så löv till kryp och klövvilt alltså?

ADAM: Ja absolut.

MONA: När vi ändå är inne på ämnet – hur maximerar jag min biomassaproduktion?

ADAM: Det är för svårt för mig att svara på. Det är komplicerat. Till exempel, att ta ut grot från skogen ger extra biomassa just vid det tillfället, men det är oklart vad det gör med beståndets produktivitet på lång sikt.

MONA: Om jag vill äta kakan och ha den kvar då? Både biomassaproduktion och biodiversitet, hur gör jag då?

ADAM: Till exempel, jämfört med rena granskogar kan blandskogar med gran och björk gynna biologisk mångfald. Vad gäller produktionen så kan sådana blandbestånd generera mer eller mindre ved än granbestånd beroende på förhållandena. Så vi har alltså alternativ för produktionsskog, åtminstone för vissa platser, där man kan förbättra beståndets biologiska mångfald med liten eller ingen kostnad alls för produktionen. Men på landskapsnivå blir det betydligt lättare hitta ”win wins” eftersom man kan arbeta på olika sätt på olika platser.

MONA: Har ni sett möjligheter till fler win-wins i artikeln?

ADAM: Jag tycker att blandskog verkar ge de bästa möjligheterna till win-wins på beståndsnivå och kanske flerskiktad skog också.

MONA: Och när det kommer till att införa alla dessa olika skötselstrategier så är det svårt att undvika konflikter mellan olika intressen. Men det ska vi prata mer om i nästa avsnitt.

Så vi får tacka dig Adam för att du förklarat det här för oss.

ADAM: Tack själv Mona.

MONA: Mer information och hur du kommer i kontakt med oss finns på slu.se/SPARC och då är det sparc med ett c. Hejdå.

ADAM: Hejdå

Fakta:

Studien

Felton, A., Belyazid, S., Eggers, J., Nordström, E-M. & Öhman, K. 2023. Climate change adaptation and mitigation strategies for production forests: Trade-offs, synergies, and uncertainties in biodiversity and ecosystem services delivery in Northern Europe. Ambio

Metod

Forskarna valde att titta på skötselstrategier (vänster i matrisen) som implementerats i någon form i dagens skogsbruk av likåldriga gran- och tallskogar i den boreala zonen där temperaturen förväntas öka i snabbare takt än medeltemperaturen. Urvalet av ekosystemtjänster (överst i matrisen) gjordes baserat på vilka problem som skogliga intressenter ofta nämner.

Orsaken till att sammanfattningsartiklar valdes ut är att de är viktiga både inom akademin och bland beslutsfattare då de ger en bra överblick av det nuvarande kunskapsläget.

Studien är gjord inom ramen för ett formasprojekt SPARC. Det handlar kort om Skog, klimat, mångfald, människa, samexistens och lösningar. Det är ett forskningsprojekt med målet att hjälpa aktörer anpassa skogsrelaterade beslut efter klimatförändringar utan att äventyra andra viktiga skogliga ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Projektet startade 2022, löper över fyra år och har en budget om 16 miljoner kronor från Formas. Mer på slu.se/SPARC

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Loading…