Bakgrund
Den internationella panelen för biologisk mångfald, (IPBES) publicerade redan 2018 en rapport om hur förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot mot människan som klimatförändringarna. Uppföljande rapporter förstärker denna bild. Idag kan det konstateras att målen inte nåtts och att läget i många avseenden är sämre än när målen först sattes för drygt tio år sedan. Precis som klimatkrisen är frågan om biologisk mångfald komplex och omfattar alla politiska sakområden. Att bevara biologisk mångfald är centralt för att kunna nå flertalet av de globala hållbarhetsmålen.
Biologisk mångfald är en förutsättning för motståndskraftiga ekosystem och omfattar all variation mellan och inom ekosystem och arter och innefattar även den genetiska variationen inom en art. Just artrikedomen och variationen inom olika arter innebär också ett skydd mot sjukdomsutbrott och nya pandemier, eftersom nya smittämnen måste anpassa sig till många olika värddjur för att kunna spridas inom ekosystemet. Biologisk mångfald är också grunden för ekosystemtjänster som vi människor är beroende av – som till exempel ren luft och rent vatten, skydd mot översvämningar, pollinering av växter, en säker matförsörjning, skydd mot naturolyckor och förutsättningar för rekreation, friluftsliv och god hälsa. Många ekosystem, inklusive skogar, våtmarker och korallrev, fungerar även som kolsänkor och hjälper till att reglera klimatet.
Vad krävs för att Sverige ska uppnå målen?
Skarpa och tydliga nationella mål för biologisk mångfald: Mål styr arbetet och måste därför vara både tydliga, ambitiösa och mätbara. Så lyder en av tre skarpa rekommendationer som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet lyfter i en ny policy brief om biologisk mångfald. Rekommendationerna inkluderar en uppmaning att arbeta tillsammans över sektors- och departementsgränser eftersom människors hälsa, djurhälsan och livsmedelssäkerheten är tätt sammanlänkade. Det behövs också incitament för såväl privata som offentliga aktörer att bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Enligt forskarna är dessa åtgärder nödvändiga för att Sverige ska uppfylla målen inom ramen för det nya globala ramverket för biologisk mångfald som beslutades vid FN-toppmötet om biologisk mångfald (COP15) i Montreal i slutet av 2022.
Varför är det här en viktig fråga för våra politiker att agera på?
Frågan ställdes till fyra av medförfattarna:
– Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är grunden för människors hälsa och välfärd. Därför behöver vi integrera mål för biologisk mångfald i våra olika sektorer i samhället, säger Anki Weibull, samordnare Naturbaserade lösningar, Naturvårdsverket.
– Den biologiska mångfaldskrisen kräver ett systemtänkande och där är begreppet One Health både relevant och användbart. Vi vill visa att biologisk mångfald inte är en lyxvara som kan väljas bort, utan en nödvändighet för hälsan hos djur, människor och natur, menar Susanna Sternberg Lewerin, professor och programchef för den strategiska forskningsplattformen SLU Future One Health.
– Det är också en viktig fråga eftersom mycket tyder på att utarmade ekosystem ökar risken för sjukdomsspridning, säger Elisabeth Rajala, veterinär och One Health-forskare vid SLU.
– Målen är viktiga föra att synliggöra vad som krävs och behöver vara ambitiösa för att inte utarma den biologiska mångfalden. Genom att följa upp målen så kan vi se att arbetet rör sig i rätt riktning för att nå målen och att det rätt åtgärder som genomförs, säger Eddie von Wachenfeldt, koordinator för miljöanalysprogrammet för biologisk mångfald vid SLU.
Läs policy briefen: Förlusten av BIOLOGISK MÅNGFALD hotar vår hälsa!
