Det övergripande syftet med doktorandprojektet är att förbättra vårdhygienarbetet i djursjukvården. Rengöring och desinfektion är viktiga vårdhygienåtgärder för att minska mängden bakterier i miljön. I det här doktorandprojektet utvärderas bakteriell kontamination i miljön och på utrustning före och efter rengöring och desinfektion.
Sjukdomsframkallande bakterier och andra mikroorganismer på patientnära ytor i djursjukvårdsmiljön innebär en risk för indirekt smittöverföring. Att många sjuka djur samlas på den relativt sett lilla yta som ett djursjukhus eller klinik utgör ökar också smittriskerna. Under senare år har utbrott av infektioner med resistenta bakterier rapporterats från djursjukvården.
Att studera vilka bakterier som förekommer i djursjukhusmiljön och i vilka mängder de förekommer ger oss bland annat en bild av effekten av hygienrutiner på djursjukhuset. Det ger även ett underlag för att börja undersöka vilka potentiella risker olika delar av djursjukhusmiljön kan utgöra för spridning av infektioner. För bakteriearter som återkommer frekvent i djursjukhusmiljön kan helgenomsekvensering visa om det rör sig om husflora eller olika stammar av samma bakterieart. Att studera spridningsmönster är extra viktigt när det gäller potentiellt sjukdomsframkallande och resistenta bakterier. Med hjälp av detta kan eventuella smittkällor spåras, det vill säga om stammen sprids från utrustning, en patient, personal eller på annat sätt.
Rengöring är viktigt för att minska mängden smuts och mikroorganismer på ytor. För att rengöringen ska ha god effekt är det viktigt att bearbeta ytan mekaniskt genom att t.ex. skrubba ytan. För att desinfektionsmedel ska ha effekt är det viktigt att ytan är ren. Att studera effekten av rengöring och desinfektion av patientnära ytor och utrustning är viktigt för att utvärdera om de rengörings- och desinfektionsmetoder som används i djursjukvården idag har önskad effekt. Genom att mäta bakteriemängd före och efter rengöring och/eller desinfektion kan metodens förmåga att minska mängden bakterier på en yta utvärderas. Bakteriemängden på ytan kan jämföras med gränsvärden, som används inom humansjukvården, för bakteriell kontamination.
