Kartläggning av gener för hårtillväxt

Senast ändrad: 03 januari 2018
mare-and-foal-1605400_640.jpg

Kunskap om vilka genetiska faktorer som styr och reglerar hårtillväxt är hittills begränsad. I detta projekt använder vi oss av hästens stora variation i manlängd för att kartlägga faktorer som påverkar hårtillväxt. I förlängningen kan vi få viktig kunskap om olika tillstånd som leder till oönskat håravfall hos människan.

Precis som människans huvudhår så växer vissa hästrasers man i princip hela livet, medan den domesticerade hästens numera utdöda vilda föregångare (Equus ferus) och andra närbesläktade arter ur familjen Equidae (inkluderande tre arter av zebra, vilda åsnor och Prewalskihästen) har en kort upprättstående man.

Det finns ingen accepterad förklaring till ursprung och biologisk funktion av den domesticerade hästens långa och växande man. Det är vanligast att hästens man antingen ligger helt åt vänster eller höger sida av halsen och det finns inget sätt för hästen att styra en rörelse av manen, som det till exempel finns för svansen. Det finns i dagsläget ingen förklaring om att hästens man skulle ha en adaptiv fördel eller vara en del av sexuell selektion.

Om manen rakas av kan ingen negativ påverkan på hästens hälsa eller funktion påvisas. Sammantaget tyder inget på att hästens man skulle ha en viktig biologisk roll. Troligtvis föredrog människor under den tid då hästen domesticerades för ca 5 500 år sedan hästar med en lång växande man och valde ut dessa exemplar för avel. Pälsfärg, beteende och temperament är exempel på andra egenskaper hos husdjur som människan föredrog redan under tiden för domesticeringen. En förklaring till varför en lång man föredrogs skulle kunna vara att människan föreställde sig likheter mellan hästens växande man och sitt eget hår (narcissism) och hur manen hanterades av estetiska skäl och därför var hästar med sådana genetiska förändringar attraktiva för avel.

Vill hitta mutationer för hårtillväxt

Vår hypotes är att ursprunget till hästens man är ett resultat av artificiell selektion under tiden för hästens domesticering av hästar som bar på nya genetiska förändringar (mutationer) som påverkar ökad hårtillväxt. Målet med studien är att identifiera mutationer för hårtillväxt som förmodligen reglerar hårcykelns längd, dvs från det att ett hårstrå börjar växa tills det att hårstrået faller av och ett nytt hårstrå börjar växa fram. Den extraordinära variationen i hästmanens längd, både inom och mellan raser gör hästen till en utmärkt modell för att studera mutationer som reglerar hårcykelns längd. Ibland ingår till och med manens längd och kvalitet som ett avelsmål för rasen. För en del hästraser, som till exempel islandshästen, estimeras avelsvärden för manen (avelsindex).

Hårfagra raser används

Vi planerar att använda raserna islandshäst och tinker (gypsy vanner) för att kartlägga vilka gener som är involverade. Dessa raser är väl kända för manens olika längd och tjocklek. Avläsning av genetiska varianter i hela arvsmassan hos ett stort antal individer per ras kommer att ske. Därefter används andra generationens sekvenseringsteknik för att läsa av hela arvsmassan hos noga utvalda enstaka hästar för att påvisa de orsakande mutationerna. En stor fördel med att använda hästen som modell för att kartlägga mutationer för växande hår är att det finns tillgång till andra närbesläktade arter ur familjen Equidae som bär på den ursprungliga genvarianten (ancestrala haplotypen) att jämföra med. Dessa är tre arter av zebra, vilda åsnor och Prewalskihästen, vilka alla har en kort upprättstående man.

Värdet av denna forskning är flerfaldig

  1. Vi kommer att ta fram ny grundläggande kunskap om de gener som reglerar hårcykelns längd och att dessa gener sedan kan studeras i andra arter som till exempel människa, får, lama och nötboskap som producerar lång päls/hår. Hästen skulle alltså i detta avseende kunna fungera som en modell för de humana sjukdomar som rör hårets tillväxt och kanske till och med håravfall. För framtida funktionella studier kan möss som bär på mutationerna studeras för att lära sig mer om mekanismerna bakom hårsjukdomarna. Huvudhåret verkar sedan länge ha haft en stor betydelse för människan, vi bryr oss om vårt hår.
  2. Vi förväntar oss att uppnå ökad förståelse för ursprunget till hästens man genom att leta fram de mutationer som gav upphov till en växande man hos den domesticerade hästen.

Projektblogg - aktuellt i projektet

Januari 2018

Provinsamling och mätning av islandshästar

Vi söker efter fler avelsbedömda islandshästar som vi kan mäta. De ska ha höga (9-10) eller låga (5,0-6,5) poäng på man och svans från avelsbedömning. Hos hingstar och valacker räknas även 7 som lågt och hos ston ingår även 8,5 som hög poäng eftersom det skiljer mellan ston och hingstar. Hör gärna av er om ni har någon häst som kan vara med E-post: maria.rosengren@slu.se


19-25 November 2017

Provinsamling och mätning av Andalusiska hästar i Spanien.

Provinsamling och mätning av man och svans hos Andalusiska hästar i Spanien.


Vi samlade även prover från åsnor. Åsnor har liksom zebror och Przewalskihästar en kort upprättstående man och de representerar den ursprungliga genvarianten.


17 November 2017

Delårsprojektmöte vid Estación Biológica de Doñana (CSIC) Sevilla Spain.


September 2017

Provinsamling samt utvärdering av EBV (Estimated Breeding Values) och poäng för man och svans hos islandshästar.


19 Augusti 2017

Provinsamlingen startade

Vi tog prover vid avelsvärderingen och riksutställningen för Tinkerhästar i Björklinge.

 

Många fina hästar med lång pannlugg och man.


19-21 Juni 2017

Delårsprojektmöte vid SLU i Uppsala med alla deltagare i projektet.

Vi utvärderade mätmetoderna för man och svans. En liten shettits fick agera som test häst.

 

Många som vill vara med i projektet…


22-25 Mars 2017

Kick-off för projektet vid Estación Biológica de Doñana (CSIC) Sevilla Spain

Fakta:

Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och löper under fyra år med start 2017.

Sidansvarig: ANDRUS.KANGRO@slu.se