Är det möjligt att kombinera hög grovfoderkonsumtion med låga metanutsläpp från mjölkkor?

Senast ändrad: 17 september 2020
Tre mjölkkor vid blåvita fodertråg. Foto.

Syftet med projektet är att undersöka om kor som har kapacitet att äta stora mängder grovfoder har en annan mikroflora i våmmen än kor med låg kapacitet, och om sammansättningen av mikroorganismerna och metanbildningen är kopplat till passagehastigheten.

Metanproduktionen från kor beror på flera faktorer där foderintag har en tydlig påverkan. Flera studier visar att den individuella variationen mellan kor är stor, oavsett foderintag. Våra tidigare studier visar tydligt att den individuella skillnaden i metanproduktion är större än effekten av foder i sig. Detta resultat indikerar att det kan vara möjligt att avla på mer miljövänliga kor. Det är dock viktigt att inte avla på kor med låg smältbarhet av foder, vilket leder till lägre mjölkproduktion. För att identifiera kor som är mer miljövänliga bör man därför utgå från kor som är mer effektiva att producera mjölk per kilo foder och därifrån studera individuella skillnader i metanproduktion, mikrobsammansättning, passagehastighet och individens genetik.

Tidigare forskning har visat att variationen i grovfoderkonsumtion är stor mellan individer liksom också variationen i metanproduktion. Idealet är att ha en ko som i huvudsak kan näringsförsörja sig på en stor andel grovfoder utan att ge upphov till större metanutsläpp än vid utfodring av mera kraftfoderrika foderstater. Vi tror att detta är möjligt om man kombinerar modern teknik och kunskap inom mikrobiologi, genetik och nutrition.

Vår hypotes är att individuella skillnader i metanproduktion kan förklaras av skillnader i passagehastighet och mikrobsammansättning, som också är kopplade till varandra. Vi tror också att mikrobsammansättningen i våmmen är annorlunda för kor som har förmåga att omsätta och utnyttja stor andel grovfoder och att det bland dessa kor finns en variation i mängden producerad metan i förhållande till mjölkproduktionen. Vi tror att ökad kunskap om våmmen kan utnyttjas för att kombinera hög effektivitet och lägsta möjliga miljöpåverkan.

I detta projekt så använder vi oss av 4 olika delstudier; metanmätning på 50st mjölkkor över en laktation. Analys av passagehastighet av foder i 30 utav korna. Analys av den mikrobiella sammansättningen i våmmen, samt en detaljerad odlingsstudie på specifika metanproducerande mikrober. Koppling mellan mjölkspektra och metanproduktion.

Projektansvarig: 

Rebecca Danielsson (HUV)

Projektgrupp: 

Cecilia Kronqvist (institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU), Anna Schnürer (institutionen för molekylära vetenskaper, SLU), Maria Åkerlind (Växa).

 


Kontaktinformation

Rebecca Danielsson, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
rebecca.danielsson@slu.se, 018-671628