EQUIP - Är renskötseln rustad för att klara den perfekta stormen?

Under senare år har flera samebyar i Norrbotten rapporterat om höga förluster av renkalvar (40–70%) från kalvmärkningen i slutet av juni fram till slakten i november. De höga förlusterna verkar inte kunna förklaras av att rovdjur dödar renarna, även om antalet rovdjur har ökat markant i renskötselområdet de senaste 40 åren och många samebyar drabbas svårt av förluster till rovdjur. Under sensommaren är betet oftast bra och kalven är stor nog att undkomma rovdjur. Det kan finnas flera orsaker till ökad förlust av kalvar, men ökade störningar och stress och betesmarker av dålig kvalitet leder till sämre tillväxt och en lägre kroppskondition, vilket i sin tur kan öka renkalvarnas känslighet för infektionssjukdomar, inklusive klimatkänsliga patogener. Skapar förlust av bra betesmark, ökad predation och effekter av klimatkrisen en "perfekt storm”, där kalvarnas överlevnad påverkas, och riskerar att driva renhjordarna mot en kollaps? I EQUIP jobbar vi, i samarbete med renskötseln, för att utreda orsakerna till förlusterna, om de beror på predation, parasiter, smittämnen, konkurrerande markanvändning och genetisk variation. Vi vill också hitta lösningar för att lätta det negativa trycket på renskötseln.

I projektet gör vi en jämförande studie mellan tre olika samebyar, en med stora förluster där orsaken är okänd (40–70%), en med stora förluster till rovdjur (30–50%) och en där förlusterna är låga (5–10%), men finns en relativt hög andel parasiter (50%) dokumenterade vid slakt. Renkalvarna kommer att utrustas med GPS- och mortalitetshalsband, som skickar ut signaler när de slutar att röra på sig. Då kan kalvarna snabbt hittas igen och det blir möjligt att utreda dödsorsak. Vi väger också kalvarna, tar blodprov för att spåra smittämnen och vi samlar in avföring för att dokumentera parasiter. Vi kommer att analysera renarnas DNA för att ta reda på den genetiska variationen mellan olika renhjordar och hur motståndskraftiga de är mot sjukdomar. Från GPS-data på kalvarna kommer vi också kunna analysera rörelsemönster och val av betesområde och ta reda på hur de har reagerat på hög insektsaktivitet och andra störningsmoment i betesområdet. Vi kommer också att försöka hitta lösningar på problem som ökad stress från insektsstörningar.

I december 2013 beslutade riksdagen om en toleransnivå på förluster till rovdjur på maximalt 10 % av en samebys faktiska renantal. Ändå finns det problem i renskötselområdet med högre förluster, både till rovdjur och, som det verkar, till andra ännu okända faktorer. Vår förhoppning är att kunskapen från mortalitetsstudierna i EQUIP kommer att bidra till förvaltningen av rovdjur och arbetet med toleransnivåer för renskötsel i Sverige.

Projektansvarig:

Anna Skarin, anna.skarin@slu.se

Projektdeltagare:

Projektet är ett samarbete mellan de medverkande samebyarna Ängeså, Tåssåsen och Ruvhten Sijte i Sverige, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och ett antal forskare vid SLU och andra universitet i Sverige och Norge – Prof. Anna Skarin, Prof. Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna, Docent Per Sandström och Docent Sven Adler vid Skogens resurshushållning, SLU, Peter Halvarsson vid Husdjurens biovetenskap, SLU, Prof. Anna Qvarnström, Uppsala Univsersitet, Prof. Øystein Holand vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Prof. Morten Tryland Högskolan Innlandet, Norge, Dr Ingebjørg Nymo och Dr Rebecca Davidson, Reinhelsetjenesten, NVI, Norge, Ulrika Rockström, Gård- och djurhälsan, Anna-Marja Kaddik, SSR. Sametinget, Länsstyrelsen i Norrbotten och Jämtland, Naturvårdsverket och Viltskadecenter, SLU är representerade i referensgruppen till projektet. Projektledare är professor Anna Skarin, på institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU.