REINFORCE - Klimat, habitat och produktion

Senast ändrad: 09 maj 2022
Närbild samling renar i dagsljus. Foto.

Strategier för att hantera utmaningar i ett pastoralt skötselsystem med ökande externa påfrestningar

Renskötseln bygger på nyttjande av naturliga betesmarker och är i hög grad beroende av väder och av de pågående klimatförändringarna. Renarna och renskötseln påverkas även av andra aktiviteter som pågår på samma marker t.ex. skogsbruk, gruvor, vind- och vattenkraft.

Målet med det här projektet är att förstå effekterna av klimatstörningar och exploateringar på renskötseln med fokus på renhjordens produktivitet (renarnas kondition, överlevnad och kalvningsresultat), för att vi bättre ska kunna förvalta renarnas betesmarker. 

Vintertid vistas renen i skogslandskap, och dess främsta föda är lav. Klimatförändringarna leder till allt varmare vintrar och när temperaturen svänger mellan plus- och minusgrader täcks laven av en isskorpa och blir otjänlig som bete. När betet blir otillgängligt över stora områden behöver renhjorden hitta alternativa betesområden, men det är ofta svårt då skogsbruk fragmenterat betet och olika störningar skrämmer iväg renarna. Renarna behöver då stödutfodras, ett enormt merarbete med dyra extrakostnader för renskötaren.

Sommartid har många samebyar sina renar till fjälls. Försenad ankomst av våren i kalvningsområdet i fjällen kan göra att kalvarna föds medan det är full vinter och därför fryser ihjäl, vilket skedde våren 2020. På sommaren behöver renarna svalka och skydd mot insektsangrepp, som snöfläckar i fjällen eller svala gammelskogar i skogsområdet, men snöfläckarna torkar ofta ut och gammelskogarna huggs ner. De senaste decenniernas eskalerande klimatstörningar i kombination med ökad mängd exploateringar gör att renskötseln är satt under hård press, där det hittills inte funnits tillgängliga data för att studera effekterna på renarna och renhjordens produktivitet i detalj.

I projektet kommer vi att använda data på flera nivåer. Vi har tillgång till 25 års nationella register på slaktvikter och renantal från de 51 samebyarna i Sverige, och ett unikt data med 20 000 individmärkta kalvar och deras mammor som samlats in under 40 år från i Ruvhten sijte sameby i Härjedalen. Vi vill också förenkla möjligheten att använda produktionsdata till vardags i renskötseln genom att utvärdera ett digitalt individmärkningssystem, som kan hjälpa renskötare att anpassa renhjorden till framtida klimatförändringar. Detta görs genom intervjuer och workshops med renskötare i Sverige och Norge. 

Projektet kommer att bidra med viktig kunskap om hur renskötseln konkret kan öka sin resiliens under eskalerande klimatförändringar och ökade exploateringar. 

Projektledare:

Anna Skarin, anna.skarin@slu.se

Projektdeltagare:

Projektet är ett samarbete mellan medverkande samebyar/renägare i Sverige och Norge, Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Sametinget och ett antal forskare vid SLU och andra universitet – Prof. Anna Skarin, Prof. Emeritus Birgitta Åhman och en forskarstuderande vid Husdjurens utfodring och vård, SLU, Prof. Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna, Docent Per Sandström och Dr Sven Adler vid Skogens resurshushållning, SLU, Prof. Øystein Holand vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet och Dr. Torkild Tveraa, seniorforskare vid NINA, Norge.

Fakta:

Projektet pågår 2022-2026 och finansieras av forskningsrådet Formas.