Examensarbeten

Senast ändrad: 28 februari 2020
Undervisning

Om du är intresserad av att göra ditt examensarbete på avdelningen för Växtskyddsbiologi vänligen kontakta utbildningsansvarig Marie Bengtsson, eller personen ansvarig för något av projekten nedan.

Projektbeskrivningar

Pollination of Fragaria vesca across continental latitudinal clines: effects of drought and herbivory on pollination visitation

Title: Pollination of Fragaria vesca across continental latitudinal clines: effects of drought and herbivory on pollination visitation

Supervisor: Carolina Diller (carolina.diller@slu.se, http://carolinadiller.weebly.com/)

Co-supervisor:  Johan Stenberg (johan.stenberg@slu.se)

Department of Plant protection

Unit of Integrated Plant Protection

Brief description:

The masters student will be part of a bigger project that aims to assess the adapting genetic diversity to climate change of the wild woodland strawberry (Fragaria vesca) along its continental latitudinal gradient. This project entails five common garden experiments across Europe. In each common garden, half of the plants are covered by rainout shelters reducing the natural precipitation by 50%. Further on, these plants will also be subject to different degrees of florivory and herbivory. Several traits are being measured across all common gardens by all the researchers involved.

The goal of the masters student is to look at the pollinator community in one or more of these common gardens and across precipitation and florivory/herbivory treatments.

Core Questions:
1) Describe the pollination community in each common garden and identify main insect pollinators.

2) Determine if plant stress affects pollinator visitation. Stress defined by temperature, drought and herbivory/florivory.

Main Methods involved:

-insect visitor collection and identification

-records of insect visitation (frequency and contact with flower reproductive parts).

Additional methods to consider:

-pollinator pollen load analysis

-single visit deposit experiments

-pollinator limitation analysis

Time Frame:

Field work: will depend on which site the master student will work on. But most likely will be between May and June when most of the plants will be flowering and temperature are highest.


Student profile:

The student should have a genuine interest in plant and insect ecology and enjoy field work. Although not certain, the student should be prepared to travel across Europe in order to visit one or more common gardens (potential countries are: Finland, Belgium and Spain in addition to Sweden).

Flockimmunitet hos grödor

HandledareJohan Stenberg

Institutionen för Växtskyddsbiologi

Enheten för Integrerat växtskydd

 

Ordet ”flockimmunitet” har varit på allas läppar under 2020. Men kan flockimmunitet vara en lämplig strategi inom integrerat växtskydd (IPM)?

Detta exjobbsförslag består av två delar:

  1. Testa om nyttosvampen Aureobasidium pullulans (strain AP-SLU6) fungerar bra för biologisk bekämpning av sjukdomar på jordgubbe i frilandsodling. Tidigare labbförsök tyder på att pullulans kan skydda jordgubbar mot gråmögel, kronröta och svartröta på labb/växthus, men inga fältstudier har gjorts tidigare.
  2. Testa om jordgubbsodlingar kan uppnå ”flockimmunitet” om 50% av alla plantor i en odling inokuleras med nyttosvampen Aureobasidium pullulans (strain AP-SLU6).
    Fördelar med 50% inokulering: A) Lägre kostnad, B) Ger evolutionära refuger till skadesvampar, vilket enligt evolutionär teori borde inhibera resistensutveckling i skadesvamparna.

Tid: Fältarbete under växtsäsongen 2021 (färdigt i mitten av juli). Analys och skrivande under sensommar eller höst.

Mer info och intresseanmälan: Johan.Stenberg@slu.se

 

Host-plant dependent carry over effects on offspring life history traits in an herbivorous insect

Huvudhandledare: Peter Anderson

Biträdande handledare: Axel Rösvik

Institutionen för Växtskyddsbiologi

Kemisk ekologi Agrikultur

040-41 52 99 

An organism’s development is directly affected by various factors present in their environment, such as food quality. In insects, much is known about how the host plant affects life history traits within a single generation, while less is known whether the experience of one generation affect these traits in subsequent generations through transgenerational mechanisms.

In the herbivorous insect, the Egyptian cotton leaf worm (Spodoptera littoralis), previous studies from our group have shown that offspring from parents reared under benign circumstances perform better when reared on a similar host plant as their parents. However, such a mechanism was not found in offspring from parents reared on a less suitable host plant.

The overall aim of this project is to increase our understanding on how transgenerational effects, i.e. through carry over effects, influence offspring life history traits. Parents will be reared under different dietary conditions (benign or unfavourable) to study overall parental effects. The experimental design will also study maternal and paternal effects by cross-mating from different treatments. The experiments will be carried out under laboratory conditions and involve rearing of insect and plant material. Various developmental and fitness-related traits will be monitored, including larval development time, pupal mass, and in females total egg weight and egg hatching success. The student involved in the project will be able to influence the overall project with his or her own ideas.

If you find this project description interesting and want more information don’t hesitate to contact us.

Time
Starting date flexible

Place
Alnarp

Credits
This project is suitable for a Master student either as thesis work, project based research training (LB0066) or practical research training (BI1347)

 

Pollinationsproblem och skadegörare i klöverfröodlingar och tillgången på klöverfrö i lantbruket

Handledare: Mattias Larsson

Institutionen för Växtskyddsbiologi

Kemisk ekologi Agrikultur

040-41 53 10
0732-44 53 88

Vall- och grönfoderväxter odlas på 1,1 miljoner hektar åkermark, vilket gör dem till Sveriges största gröda. En väl fungerande grovfoderproduktion i Sverige, med tillgång till lämpliga sorter för både södra och norra Sverige, är av största vikt för svenska gårdars lönsamhet. En viktig del i vallens proteinproduktion är de kvävefixerande vallbaljväxterna, där rödklöver är mest använd i Sverige. Ekologiskt odlad klöver från ekologiskt klöverfrö är särskilt värdefull inom ekologiskt lantbruk, eftersom det är en godkänd gödslingsmetod och även godkänt kreatursfoder för ekologisk djurhushållning. Tillgång på ekologiskt klöverfrö är därför en nödvändig resurs för stora delar av det ekologiska lantbruket.

En utmaning inom rödklöverfröodlingen är att avkastningen varierar extremt mycket, vilket kan leda till brister i tillgång på utsäde generellt eller av en enskild sort eller typ av klöver. Orsakerna till de låga skördarna är förmodligen dels dålig frösättning. Det finns många indikationer på att abundansen och mångfalden av pollinatörer är en viktig orsak till låga fröskördar i rödklöver, men det saknas ännu entydiga data som särskiljer betydelsen av pollinatörer från andra orsaker. Framför allt finns det en brist på studier som kan påvisa starka samband som stödjer att produktionslandskapets allmänna utarmning leder till en minskning av strategiska pollinatörsarter som svarar för viktiga ekosystemtjänster, och att detta i sin tur påverkar fröskördarna negativt hos rödklöver. En annan orsak till låga skördar utgörs av skadedjur, framför allt olika arter klöverspetsvivlar av släktet Apion, som utgör svåra skadegörare på klöverfrön. Inom konventionell odling kan man numera ofta bekämpa klöverspetsvivlar framgångsrikt med hjälp av moderna så kallade neonikotinoider, men detta är inte tillåtet inom ekologisk odling. Vi måste alltså hitta andra alternativ för att hantera vivelproblem

Inom vårt projekt studerar vi båda de huvudsakliga orsakerna till dålig fröskörd parallellt. För närvarande fokuserar vi till stor del på hur pollinationsframgång varierar i olika delar av Sverige. Pollinatörsfaunan i södra Sverige och framför allt Skåne, är mycket utarmad, medan situationen är annorlunda längre norrut, där olika humlearter gynnas av ett mer komplext landskap och högre andel vallodling. Vi studerar vilken betydelse detta har för lokala fröskördar i rödklöver, för att avgöra hur stor roll den minskande diversiteten av pollinatörer spelar för vikande fröskördar.

Skidgallmyggan och andra insektsskadegörare i raps – IPM, landskapseffekter, biologisk mångfald och bekämpningsstrategier

Handledare: Mattias Larsson

Institutionen för Växtskyddsbiologi

Kemisk ekologi Agrikultur

040-41 53 10
0732-44 53 88

Raps utgör en betydelsefull gröda i Sverige och odlas på ca 100 000 hektar årligen, varav 85-90% utgörs av höstraps sedan förbudet mot neonikotinoidbetning av utsäde har gjort det svårt att odla vårraps på grund av skadedjursproblematiken. Rapsen är populär bland många odlare, med god lönsamhet vid normal skörd, och utgör en gynnsam gröda i växtföljden. För raps utgör de sammanlagda hoten från olika insektsskadegörare ett stort problem, både i nutid och i ett framtidsperspektiv. Svårigheten att kontrollera insektsskadegörare utan tillgång till bekämpningsmedel är en viktig orsak till att lantbrukare som odlar ekologiskt ofta väljer att avstå från raps, då det anses alltför riskfyllt. En liknande situation skulle kunna uppstå även i det konventionella jordbruket, genom en kombination av resistensutveckling hos skadegörare och genom att allt fler preparat försvinner. Detta bör förebyggas genom att odlingssystemen anpassas för att hålla nere skadetrycket och resistensproblem hos skadegörarna motverkas för att inte mista de verksamma preparat som finns tillgängliga.

Vi studerar skadegörande insekter i raps, med syfte att förstå orsakerna till deras populationstillväxt i ett landskapsperspektiv, samt för att ta fram övervakningsmetoder och bekämpningströsklar. Under de senaste åren har vi framför allt fokuserat på skidgallmyggan, som under de senaste åren seglat upp som en epidemisk och mycket allvarlig skadegörare. Den lägger ägg i rapsskidor, vilket får skidorna att öppna sig och släppa fröna i förtid, vilket leder till stora skördeförluster. Skidgallmyggan kan bara angripa små och späda rapsskidor av egen kraft, men kan även dra nytta av en annan skadegörare, den blygrå rapsviveln. När den blygrå rapsviveln födognager på rapsskidor bildas hål som skidgallmyggan kan utnyttja för att angripa även större och mognare skidor. Vi planerar också att utvidga studierna till andra rapsskadegörande insekter och studera interaktioner mellan olika skadeinsekter och deras naturliga fiender, samt hur detta påverkas av olika bekämpningsåtgärder.

Ecosystem management of apple pests

Huvudhandledare: Teun Dekker

Biträdande handledare: Sebastian Larsson Herrera

Institutionen för Växtskyddsbiologi

Kemisk ekologi Hortikultur

040-41 53 06
0737-08 79 20

Apple production is under attack of a number of pests, among which aphids. Aphids can cause a lot of damage both directly by affecting production, but also indirectly through affecting buds and shoot formation – affecting production also in the following years. Aphids have over evolutionary time recruited ants as bodyguards to protect them. Honeydew excreted by aphids is highly attractive to ants, and natural enemies of aphids can detect the presence of tending ants and avoid these aphids early in the season. A critical period for aphids is the early season, when the founder mother tries to establish a colony. In our research we test if early in the season we can distract the ants from protecting aphids by providing alternative sources of sugar.

In 2019 we could observe a decline in ant attendance and number and size of aphid colonies due to providing alternative sugar sources. However, the experiments were not 100% conclusive due to a number of factors. This year we will repeat these experiments now that we have good grip of the factors that need to be managed. The work would involve for instance mapping out ants and aphid colonies, mapping presence of other insects, placing baits and scoring ant tending either aphid colonies and our alternative sources of sugar. 

The project aims to contribute to alternative, knowledge-intensive solutions to pests that are not harmful for the environment and support farmers in their implementation.

Time: gathering data April-June 2020, writeup afterwards

Place: mainly Trädgårdslaboratoriet in Alnarp


Kontaktinformation
Sidansvarig: elin.isberg@slu.se