År 2021 började en ny plattformsperiod för Future Forests och vi har formulerat ett antal områden där vi ser möjligheter att gå på tvärs över brukningsgränserna.
Plattformen formulerar tillsammans med styrgruppen forskningsfrågor kring skog, skogsmark och brukande. Under projektperioden samlar vi tematiskt projekt och frågeställningar som tillsammans kan bidra till övergripande synteser och sammanställningar.
Från 2021 påbörjades en ny plattformsperiod för Future Forests. Följande fyra teman har styrgrupp och plattformens ledning sett som prioriterade:
Inom Future Forests har vi formulerat ett antal områden inom temat där vi ser möjlighet att gå på tvärs över brukningsgränserna. Gränsdragningar kan göras genom lagstiftning, till exempel skogsmark som är uppdelad på produktiv skogsmark eller impediment, eller den skiljda lagstiftning som gäller ekar i barrskog eller ekar i ädellövsskog. Det görs i skogsbrukets planering genom beståndsgränser och målklassningar. Brukningsgränser sker också genom val av odlingssystem som trakthyggesbruk eller hyggesfritt. För skogsmarken har vi också mer än en brukningsrätt, vi tittar på hur samverkan kan ske och var konflikter uppkommer när samma mark behöver räcka till flera nyttor och tjänster. Till detta har vi viktig grön och blå infrastruktur som kräver konnektivitet över olika gränser för markanvändning.
Flödet kan beskrivas som följande: Tema, Övergripande frågeställningar, Forskningsprojekt, Syntes till Publikationer och tillämpningar för politik och praktik.
1/1
Miljömålsrådet har beslutat att inrätta ett programområde för att intensifiera arbetet med grön infrastruktur i syfte att snabbare nå miljömålen, däribland att öka takten i genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur. Genomförandet förutsätter enligt miljömålsrådet "samverkan, delaktighet och en kraftsamling av myndigheter och berörda aktörer" inklusive forskning för att komma framåt i frågorna.
Bakgrunden är, förutom att Sverige inte når miljömålen och därmed utsätts för internationell och nationell kritik, även att i sina regionala respektive globala rapporter, pekat ut det allvarliga läget för biologisk mångfald. Även EU har nyligen utvecklat en biodiversitetsstrategi som pekar på motsvarande problematik, och det pågår för närvarande en process att revidera Aichi-målen och utarbeta en ny global strategi inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald.
Inom programområdet genomförs ett antal olika programdelar varav några är av särskilt intresse för Future Forests och där det finns potential att utforma tvärvetenskapliga synteser: "En nationell strategi för natur- och kulturvårdande skötsel av skogar som förvaltas med naturvårdsmål" samt "Ett mer variationsrikt skogsbruk - vägar till mer lövrika skogar, blandskog och hyggesfria metoder". I dialog med projektledarna höll Future Forests under 2021 två öppna workshops för forskare för att möjliggöra nya uppslag och formuleringar på projekt för plattformen (12 april och 15 november).
Några frågeställningar som lyftes fram av projektledarna var:
Ett antal frågor har också väckts i anslutning till dialogprojektet som primärt har att göra med hur man riggar en bra process som också leder till konkreta resultat.
Hur mäter vi effekter av åtgärder för att nå miljömålen och insatser för grön infrastruktur i skogsmark?
Den svenska modellen för brukande av skog innefattar en kombination av obrukad skog genom avsättning av skog för exempelvis naturskydd och brukad skog där skötsel av skogen kan bedrivas för att nå olika mål, till exempel produktion, jakt, renskötsel, rekreation, med mera.
År 1999 antogs miljömålssystemet av riksdagen. Det består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt etappmål. Syftet med målen är att bidra till genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen och Aichi-målen. De är även relaterade till rapportering inom ramen för Art- och habitatdirektivet. Miljömålssystemet har hängivna anhängare. Meningarna är emellertid delade om hur effektivt det är. Redan 1991 skrev till exempel Björn Rombach boken ”Det går inte att styra med mål” som är en kritisk granskning av målstyrning och pekar på bristen på belägg för att målstyrning fungerar i praktiken.
Lövrikare skog - gemensamt mål men svårt att uppnå förändring?
En målsättning med det nya programområdet är att styra i riktning mot ett mer variationsrikt skogsbruk som innefattar lövrika skogar, blandskog och hyggesfria metoder. Detta ska bland annat ske genom samverkan och dialog. Tidigare forskning visar emellertid att möjligheterna att styra markägarna i den ena eller andra riktningen är en utmaning som innefattar såväl ekologiska (naturgivna) förutsättningar, ekonomi, till exempel möjligheter att få avsättning för skogen, samt sociala förutsättningar, till exempel vad grannarna gör eller inte gör, rådgivning och ekonomiskt beroende av skogen, men också mer praktiska förutsättningar som exempelvis möjligheter att få tag i plantmaterial.