Denna kombination av metoder testas nu i en systemstudie där växtföljder med och utan vall jämförs, samt högkvalitativt proteinfoder från ett bioraffinaderi som processar gräs och klöver utvärderas. Grundläggande hållbarhetsaspekter såsom markbördighet och jordhälsa bör finnas med i framtiden, för att bilden ska bli heltäckande.
– Livscykelanalyser (LCA) har historiskt sett fokuserat på utsläpp till luft och vatten (som metan och nitrat) samt resursanvändning, särskilt energi (som diesel). Det är något av ett ”black box tänkande” med ett skarpt avgränsat system– men jordbruk är inte som en vanlig industri utan jordbruket finns ju som en del i ett landskap – vi kallar det ett agroekosystem, berättar Christel Cederberg.
LCA är alltså inte alls anpassat för att analysera hela livsmedelssystemet. I ett av projekten har Christel i samarbete med forskare i Frankrike, Nederländerna och Schweiz därför utvärderat fyra olika metoder eller ramverk som analyserar jordbrukets miljöpåverkan. De fyra metoderna var livscykelanalys, ekosystemtjänstanalys, analys av skördegap (yield gaps) och agro-miljöindikatorer. Forskarna kom fram till att när man kombinerar alla fyra ramverken tillsammans får man en grund för en mer heltäckande systemanalys.
Vallen kan förädlas i bioraffinaderier
I samarbete med projektet Green Valley, ett svenskt-danskt samarbetsprojekt, beräknas miljömässiga och ekonomiska effekter av ett kombinerat jordbruks- och bioenergisystem där biomassa från vallar förädlas i bioraffinaderier. Under förädlingen produceras dels ett högkvalitativt proteinfoder som kan ersätta importerat sojamjöl, dels råvaror till produktion av biogas och bioetanol, och i framtiden även biomaterial. Förutom att utforska potentialen som finns i vallen och utvärdera ramverk för miljöutvärdering kommer forskarna i projektet även att se över möjligheten att göra LCA mer landskapsorienterade än produktorienterade. Denna ansats gör att miljöutvärderingen kan inkluderas på ett bättre sätt när många av miljöeffekterna/påverkanseffekterna är lokala och beroende av landskapet.
Denna kombination av metoder testas nu i en systemstudie där växtföljder med och utan vall jämförs, samt högkvalitativt proteinfoder från ett bioraffinaderi som processar gräs och klöver utvärderas. I denna studie görs också ingående analyser av den brasilianska sojaodlingen för att kunna jämföra den med proteinfoder från svenska gräsbioraffinaderier. Christel Cederberg menar att dagens storskaliga sojaodling i Sydamerika inte försvarar sin plats i ett hållbart livsmedelssystem, bland annat på grund av de ensidiga växtföljderna och den stora användningen av bekämpningsmedel.
Bilden av ett hållbart livsmedelssystem är alltså ännu inte heltäckande, det saknas fortfarande metoder för att beräkna viktiga miljöaspekter såsom markbördighet och jordhälsa liksom biologisk mångfald. Dessa hållbarhetsaspekter är viktiga att få med i framtida miljöbedömningar.
Biologisk mångfald är helt avgörande
Nötköttsproduktion och mjölkproduktion kan gynna ekosystemet. Naturbetesmarker hjälper pollineringen och den biologiska mångfalden stärks när landskapet blir mer varierat. Men dessa aspekter kommer sällan med i bedömningarna av ekosystemtjänsters leverans från jordbruket. Biologisk mångfald är helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Den biologiska mångfalden minskar världen över och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender som till exempel förluster av insekter och fåglar.
– Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse, säger Christel.
Minskad markbördighet en annan viktig faktor
En annan aspekt som är viktig för hela världens livsmedelsförsörjning är jorderosion och minskad markbördighet. Dessa orsakas ofta av ohållbara jordbruksmetoder och det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Christel Cederberg menar att man därför ofta missar fördelar med ekologiska odlingsmetoder där man har bättre växtföljder och naturlig växtnäring.
– Matproduktionen måste bli mer hållbar. Det är förstås en stor utmaning och det behövs både metoder för att utvärdera miljöpåverkan från jordbruks- och matproduktion och att de åtgärder som föreslås genomförs. Både i detta projekt liksom i samverkan med Pernilla Tidåker och hennes forskarkollegor (se nedan) undersöks nu olika metoder för att mäta flera miljöaspekter samt hur man kan integrera samtliga metoder för att få en bättre helhetsbild av jordbrukets och matens miljöprestanda.
I projektet har alltså forskarna undersökt hur olika metoder mäter och om mätningarna överlappar eller kompletterar varandra.
– En sådan bedömning ger en komplicerad bild, samtidigt som det finns en efterfrågan från konsumenterna på enklare beskrivningar av hur varor påverkar miljön och klimatet. Den efterfrågan är svår att möta. Många vill ha enklare beskrivningar, men det går inte. Det blir konflikter och till exempel krockar biologisk mångfald och klimatavtryck. Det är viktigt att visa på att det finns en risk för att vi fattar beslut på ett för litet underlag.
Bra jord är avgörande för vår livsmedelsförsörjning
Christel Cederberg tycker ändå att det nu finns ett större intresse för att öka bredden. Biologisk mångfald lyfts allt oftare i politiska sammanhang. Och det viktiga området markkvalitet – att odla så att vi behåller bördigheten – lyfts nu in i EU:s ”Mission” arbete, där arbete mot friska jordar är ett huvudområde. Detta gläder Christel som menar att det är avgörande med bra jord för framtidens livsmedelsförsörjning. Men frågan har ännu inte nått den breda allmänheten.
– Om man går in i en stor matbutik så har konsumenten ingen aning om vilken mat som har medverkat till försämrad markkvalitet, till exempel genom omfattande jorderosion. Marken är ändå vår viktigaste resurs, avslutar Christel.
Projektledare:
Christel Cederberg, Chalmers
christel.cederberg@chalmers.se
Telefon: 0708- 71 03 74
