Vad vi äter och hur maten produceras påverkar folkhälsa, miljö och klimat. Att få fram ny kunskap som bidrar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion och produktion är därför oerhört angeläget. I forskningsprojektet som syftar till en mer hållbar mjölkproduktion har klimatpåverkan av livsmedel kopplats till deras näringsvärde, genom att använda en näringskvalitetsindex som funktionell enhet i livscykelanalyser.
– I västvärlden är de främsta folksjukdomarna kopplade till kosten. En förändring i kost och produktionsform av livsmedel har stor potential att förbättra både hälsa och den miljömässiga hållbarheten. Vi har utvärderat fördelarna och nackdelarna med att kombinera miljömässighet, näringsvärde och hälsoaspekter i livscykelanalyser, berättar Marta Bianchi som har ansvarat för analysen.
En Sverige-anpassad variant av det utvalda indexet NRF (Nutrient Rich Food) har tagits fram och använts för att relatera livsmedels näringsmässiga kvalitet till klimatpåverkan. Det här verktyget har potentialen att hjälpa livsmedelsindustrin att utveckla mer hållbara produkter och stödja konsumentens hållbara och hälsosamma matval.
Vad är det bästa näringstäthetsindexet?
Inom projektet beräknades 45 olika varianter av näringstäthetsindex NRF för drygt 120 vanliga livsmedelsprodukter som konsumeras i Sverige. Dess lämplighet och möjlighet för användning inom LCA av livsmedel bedömdes baserat på hur väl rankningen av livsmedelsprodukter stämde överens med den svenska kostråden. En Sverige-anpassad NRF variant (NRF11.3) som inkluderar även folat och vitamin D i sin algoritm identifierades som den indikatorn med högst prestanda.
Vidare, för att undersöka hur bra det Sverige-anpassade näringsindexet NRF11.3 kunde beskriva hälsoeffekterna av kosten validerades det inom en populationsstudie som heter VIP (Västerbotten Intervention Studie). Det Sverige-anpassade indexet var den metod som bäst kunde förutse mortaliteten i befolkningen.
Senare har livsmedels näringstäthet använts som funktionell enhet för att utrycka livsmedels klimatpåverkan. På det här sättet har forskare kunnat observera hur det här metodvalet (jämfört med den traditionella metoden som utrycker koldioxidekvivalenter per kilo produkt) påverkat den relativa prestandan av livsmedel.
Diskussioner med företagspartners är viktigt
En viktig del av projektet har varit diskussionen med företagspartners om möjligheter och risker med att använda näringstäthetsindikatorer i produktutveckling och kommunikation till konsumenten.
– Diskussionerna har lett till att vi identifierat några utmaningar som bör analyseras och utvecklas vidare framöver. Bland annat behöver vi veta hur tillgång och kvalitet på näringsdata påverkar möjligheten att praktiskt tillämpa metoderna av olika aktörer i samhället.
Resultaten riktar sig till olika målgrupper. Forskare inom LCA är först och främst intresserade av arbetet kring nutritionsindikatorer på produktsnivå. Där kan den metod vi lyfter inom projektet anses som en rekommendation om hur näringskvalitet kan användas som komplementär funktionell enhet inom LCA av livsmedel. Många från livsmedelssektorn är intresserade att använda näringstäthet i verktyg för att kommunicera mer hållbara och hälsosamma livsmedel.
Stora steg framåt för att förstå vilken metod som skall användas
Kunskapen som tagits fram i projektet kan tas vidare till utvecklingsprojekt, där kopplade miljö- och näringsindikatorer kan användas i verktyg av livsmedelsindustrin och konsumenten för att vägleda mot mer hållbara och hälsosammare matval.
– Inom forskningsarbetet ser vi också behovet av ytterligare analyser om hur näringstäthetsindikatorer kan anpassas för olika syften. Vi är intresserade av att titta vidare på hur befintliga och nya verktyg som till exempel Nyckelhålet och Nutri-Score, som är ett näringsindex som diskuteras mycket på Europanivå, kan utvecklas och tillämpas för att ge vägledning mot mer hållbara och hälsosamma livsmedel, avslutar Marta.
En viktig del kommer vara att utveckla metoder för att koppla indikatorer från olika hållbarhetsaspekter, till exempel att integrera nutrition- och miljö-indikatorer med hälsoparametrar, ett arbete som har påbörjat inom ramen av det här projektet.
Projektledare:
Ulf Sonesson och Marta Angela Bianchi, RISE, Research Institutes of Sweden
ulf.sonesson@ri.se, 010-516 66 17
marta.angela.bianchi@ri.se
