SLU-nyhet

Insektspollinering gav kraftigt ökad skörd av åkerböna, även vid torka och bladlusangrepp

Publicerad: 09 november 2020
Foto på mörk jordhumla som pollinerar åkerböna

Forskare från SLU har undersökt hur odling av åkerböna skulle kunna påverkas av ett förändrat klimat. Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressades av torka, bladlöss eller både och. Oavsett stressnivå gav dock pollinerande humlor en rejäl skördeökning. Bevattning av en bladlusangripen gröda under ett torrår gav i princip ingen merskörd alls, vilket belyser vikten av att hantera hotet från skadegörare, både idag och i framtiden.

– Klimatförändringar kommer enligt prognoserna att leda till fler extrema väderhändelser såsom långvarig torka och ökade temperaturer, vilket i sin tur kan öka problemen med vissa skadegörare. Vi ville testa om de väntade skördeförlusterna kan motverkas av ekosystemtjänster såsom pollinering, säger Chloë Raderschall, huvudförfattare till en artikel som nyligen publicerades i Global Change Biology.

Under sommaren 2019 uppfördes 24 stora burar på ett fält med åkerbönor utanför Uppsala. Plasttaken skulle förhindra att regn föll på försöksytorna, för att simulera den torra sommaren 2018. Hälften av burarna fick inte en droppe vatten på 46 dagar, medan andra hälften vattnades tre gånger i veckan. På utvalda plantor i varje bur satte Chloë Raderschall och hennes kollegor ut bönbladlöss. Den tredje spelaren i trion var humlor. Deras långa tungor gör dem till en viktig pollinatör av åkerböna som kan ha ganska djupa blommor.

– Hälften av burarna fick små kolonier av mörka jordhumlor för att se om deras positiva effekt på skörden skulle stå sig även när grödan stressades av klimatförändringar, säger Chloë Raderschall.

Genom att studera samspelet mellan bladlöss, torka och humlor såg Chloë och hennes kollegor att skörden från åkerböna blev sämre på grund av bladlöss (79 procent) och torka (52 procent). När bönorna utsattes för båda faktorerna var skördeminskningen 84 procent. Skörden i bladlusangripna bestånd var alltså ungefär lika dålig oavsett om plantorna hade bevattnats eller ej.

– Vi drar slutsatsen att skördeförlusterna kan minska kraftigt om man kan minska trycket från både växtätande insekter och torkstress.

Det har gjorts ytterst få studier av hur insektspollinering påverkar skörden under långvarig torka. I den här studien ökade pollinerarna skörden med 68 procent, även när växterna led av torka eller bladlusangrepp, vilket överraskade forskarna.

– Vi trodde att stressade plantor skulle vara mindre attraktiva för humlorna, men det verkar de alltså inte ha varit, säger Chloë Raderschall.

Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.

– För att försäkra oss om ett hållbart jordbruk under klimatförändringen måste till exempel vatten och bekämpningsmedel användas så lite som möjligt och reserveras för de situationer där effekten på skörden är kritisk. Det är viktigt att få bättre förståelse för hur olika stressfaktorer samspelar med varandra och ekosystemtjänster som pollinering, säger Chloë Raderschall.

Fakta om åkerböna 

  • I Sverige odlas åkerbönor framförallt som foder till kor och grisar, men i andra delar av världen är de en viktig del av matkulturen.
  • Intresset för att odla åkerbönor som ska användas till mat ökar även i Sverige.
  • Åkerbönor är självbefruktande och det blir skörd även utan pollinerande insekter. Men med pollinatörer blir det betydligt bättre skörd.

Kontaktperson

Chloë Raderschall, doktorand
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-67 24 26, chloe.raderschall@slu.se
https://www.slu.se/en/ew-cv/chloe-raderschall/

Artikeln

Water stress and insect herbivory interactively reduce crop yield while the insect pollination benefit is conserved. Chloé A. Raderschall, Giulia Vico, Ola Lundin, Astrid R. Taylor, Riccardo Bommarco. Glob Change Biol. 2020;00:1–13.
https://doi.org/10.1111/gcb.15386

Film

På Facebook hittar du en film om Chloës försök 

Pressbilder

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Foto på burar med tak

Under sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Plasttaken som skulle förhindra att regn föll på försöksytornas åkerbönor glittrade i solljuset som en mystisk konstinstallation. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Foto:Chloë Raderschall

Foto på mörk jordhumla som pollinerar åkerböna

Mörk jordhumla pollinerar åkerböna. Foto: Chloë Raderschall

Foto på bönbladlöss på åkerbönsplanta

Bönbladlöss på åkerbönsplanta. Foto: Chloë Raderschall


Kontaktinformation