SLU-nyhet

Organiska miljögifter i avloppsvatten - hur effektiva är reningsverken?

Publicerad: 24 mars 2020
En sjö, foto.

En ny studie från SLU visar att så kallade organiska miljöföroreningar avlägsnas ofullständigt av reningsverken och därför sprids till sjöar och vattendrag.

Organiska miljöföroreningar, till exempel läkemedel, rester från skönhetsprodukter och högfluorerade ämnen (PFAS), släpps ut i naturen genom avloppsvatten och kan vara skadliga för vattenlevande djur och växter. Föroreningarna kan också påverka människors hälsa, eftersom de kan hamna i vårt dricksvatten.

Forskare från SLU har studerat förekomsten av organiska miljöföroreningar och hur väl avloppsreningsverk i Sverige kan rena bort dem från avloppsvatten. I studien analyserades förekomsten av 211 olika miljöföroreningar och över 150 av dem påträffades i prover från obehandlat och behandlat avloppsvatten och slam från 28 olika reningsverk, samt i de sjöar och vattendrag där det renade vattnet släpps ut. Två industriella kemikalier, femton läkemedel, samt koffein och nikotin, svarade för sjuttio procent av de kombinerade koncentrationerna av föroreningar i ytvatten, avloppsvatten och behandlat vatten.

Toxiska effekter

För att bedöma hur giftiga kemikalierna var använde forskarna olika toxicitetstester som mäter de biologiska effekterna av föroreningarna. Dessa metoder visar effekter av såväl kända som okända miljöföroreningar samt så kallade cocktaileffekter. Testerna undersökte till exempel om föroreningarna hade effekt på fiskembryon och om de orsakade östrogenaktivitet. De olika testerna som användes visade relativt hög biologisk aktivitet av föroreningar i det orenade avloppsvattnet, och östrogenaktivitet kunde påvisas i vatten från sjöarna och vattendragen där renat avloppsvatten släpps ut (recipienterna). Resultaten från testerna med fiskembryon visade dock att få embryon var negativt påverkade efter att ha utsatts för behandlat avloppsvatten och vatten från recipienterna.

Behandlingseffektivitet

Toxicitetstesterna utfördes med både orenat avloppsvatten och renat vatten för att reningsverkens effektivitet skulle kunna utvärderas. Toxiciteten minskade efter reningsprocessen, men graden av minskning var olika för olika reningsverk och varierade beroende på vilket toxicitetstest som användes. Till exempel minskade östrogenaktiviteten mycket (med 97–99%), medan andra toxicitetstester visade lägre och mer varierande biologisk aktivitet.

Kommer föroreningarna att öka?

Studien visar att stora mängder organiska miljöföroreningar släpps ut i vattenmiljöer genom vatten från reningsverken. Det finns en risk för att halterna föroreningar i sjöar och vattendrag ökar i framtiden på grund av att befolkningen och läkemedelsanvändningen ökar. Om kraftiga regn och översvämningar blir vanligare på grund av klimatförändringarna kan också det bidra till att miljögiftshalterna i sjöar och vattendrag blir högre, eftersom dagvattnet då för med sig mer föroreningar.

Resultaten från studien kan användas för att förbättra avloppsreningsverken och därmed bidra till att skydda vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.

Fakta:

Om projektet

Studien har finansierats av Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Forskarna som genomförde studien var Lutz Ahrens, Oksana Golovko och Karin Wiberg från institutionen för vatten och miljö, samt Johan Lundqvist och Stefan Örn från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Slutrapporten kommer att publiceras i april 2020.

SLU är ett vattenuniversitet

Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.