SLU-nyhet

En ny, tydligare definition av biologisk bekämpning kan underlätta användning i praktiken

Publicerad: 24 mars 2021
En blomfluga på ett brunt löv. Foto.

Biologisk bekämpning förväntas vara en viktig del i framtidens växtskydd och därför har forskare från SLU tagit fram tydliga definitioner för olika huvudområden inom biologisk bekämpning. Studien kan förbättra förståelsen av biologiska metoder och underlätta deras användning i praktiken.

Människor, djur och växter utsätts för farliga ämnen som sprids när till exempel kemiska produkter används i jordbruket. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Idag är många kemiska bekämpningsmedel är inte längre tillåtna, eftersom de inte klarar nuvarande säkerhetskriterier.

EU har påbjudit integrerat växtskydd (IPM) och idag skall förebyggande åtgärder och andra alternativ till kemisk bekämpning av skadegörare användas i första hand. Kemiska preparat ska reserveras till situationer då de verkligen behövs, medan alternativa strategier ska användas för att undvika uppkomst av resistens som kan göra de kemiska medlen verkningslösa och för att minska negativa effekter på miljö och hälsa.

Biologisk bekämpning är ett viktigt växtskyddsalternativ

Ett alternativ är biologiska bekämpningsmetoder. Genom att förstärka de mekanismer som finns i naturen kan utbredning och verkan av skadegörare begränsas. Biologisk bekämpning, i form av utsättning av naturliga fiender, används med stor framgång sedan flera decennier, framförallt mot skadeinsekter i växthus. Användningen av kemiska insektsmedel har på detta sätt i många fall helt kunnat upphöra. I fält genomför numera lantbrukare olika åtgärder för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster som biologisk bekämpning.

– Dessvärre har definitionen av biologisk bekämpning blivit otydligare i takt med att ett flertal olika alternativa termer och definitioner har lanserats. Regelverken för godkännande av biologiska produkter har bidragit till förvirringen genom användning av inkonsekvent terminologi och otydliga definitioner. Därför är det viktigt att mer precist definiera vad vi egentligen menar när vi säger biologisk bekämpning, säger Ingvar Sundh.

För att skapa ordning i frågan har forskare från SLU gått igenom den vetenskapliga litteraturen på området och tagit fram förslag på en tydlig definition och en sammanhängande begreppsplattform.

Tre viktiga grundprinciper

– Vi samlade forskare som är aktiva inom biologisk bekämpning vid SLU för att utarbeta den nya definitionen och begreppsplattformen. Nu föreslår vi i vår nya artikel att biologisk bekämpning ska baseras på tre grundprinciper. För att en bekämpningsåtgärd ska klassas som biologisk bekämpning ska den för det första involvera en levande bekämpningsorganism. Användning av ”naturliga” produkter som inte är levande räknas alltså inte som biologisk bekämpning. För det andra måste den förbättrade växthälsan verkligen vara resultatet av att  skadegörarna har minskat. En allmänt förbättrad växthälsa som till exempel uppnås genom användning av tillväxtstimulerande mikroorganismer räknas alltså inte heller som biologisk bekämpning.. Den tredje grundprincipen är att all biologisk bekämpning kan kategoriseras i fyra huvudkategorier, berättar Johan Stenberg.

Fyra huvudkategorier för biologisk bekämpning

Den nya studien delar in biologisk bekämpning i följande kategorier:

  1. Naturlig biologisk bekämpning: den naturliga ”bakgrundsbekämpning” som naturliga fiender utför utan att vi människor alls har varit aktivt inblandade.
  2. Bevarandebiologisk bekämpning: där de naturliga fiender som redan finns på en plats stimuleras för att kunna bekämpa skadegörarna ännu bättre.
  3. Tillsättande biologisk bekämpning: där ytterligare nyttoorganismer tillsätts för att tillfälligt öka bekämpningseffekten.
  4. Klassisk biologisk bekämpning: där nya nyttoorganismer, som tidigare inte fanns på en plats, tillsätts och förväntas ge bekämpning på längre sikt.

Enklare för forskare, lagstiftare och industri

– Vi uppmuntrar forskare, lagstiftare, myndigheter och industri att använda den terminologi och begreppsplattform som vi har utvecklat för att underlätta och förtydliga kommunikationen kring biologisk bekämpning, berättar Johan Stenberg

– Vi hoppas att vår forskning kan hjälpa till att förstå, optimera och lagstifta kring biologisk bekämpning så metoden på bästa sätt kan bidra till en säkrare, mer miljövänlig livsmedelsförsörjning, säger Maria Viketoft.


Kontaktinformation

Johan.Stenberg@slu.se, 040-41 53 78, 070-6220042

maria.viketoft@slu.se, 018 -67 1505

mattias.jonsson@slu.se, 018 - 67 24 50

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se