SLU-nyhet

Koll på kol i skog och mark kan stödja kommuners klimatarbete

Publicerad: 16 mars 2022
Saltsjön sedd från helikopter.
Saltsjön sedd från helikopter. Foto: Jan Ainali, https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Saltsjön_flygfoto.JPG

Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.

Användningen av skog och mark påverkar kolbalansen, det vill säga relationen mellan inlagring och utsläpp av kol. Åtgärder som bidrar till minskande utsläpp eller större upptag av koldioxid i samband med markanvändning ger kommuner en möjlighet att minska sin klimatpåverkan. Det är hittills en förhållandevis outnyttjad möjlighet. Stockholms stad är en av de första kommunerna som har fått en överblick över kolet i sina marker, genom en ny rapport från SLU.

– I dagsläget fokuserar kommuner, med rätta, sitt klimatarbete på att minska de fossila utsläppen. Kunskap om kol i skog och mark ger dock kommunerna utökade möjligheter att göra klimatsmarta val inom sin översiktliga planering, säger Anna Lindahl, en av rapportförfattarna.

Stockholms skog och mark är en kolsänka

I arbetet med rapporten användes data från femton olika källor innehållande information om markanvändning och skogens och markens egenskaper. Med hjälp av dessa data skapades kartor som ger en övergripande bild över vilka marker i Stockholms stad som tar upp respektive ger ifrån sig kol.

Rapporten slår fast att Stockholms landareal sammantaget är att betrakta som en kolsänka, det vill säga att skog och mark tar upp mer koldioxid än de avger. Detta beror framför allt på mängden träd i kommunen, som till stor del finns i skyddsområden så som naturreservat. Stockholms totala kolsänka i skog och mark beräknades till omkring 35 000 ton koldioxidekvivalenter per år.

– 35 000 ton är en betydande mängd koldioxid. Sammantaget är den koldioxid som binds i stadens skog och mark i nivå med utsläppen från sjöfarten i Stockholms stad, säger Mattias Lundblad, som har tagit fram rapporten tillsammans med Anna Lindahl. Det är intressant att skog och mark i Stockholm, som ändå är Sveriges största stad, binder mer kol än de avger. Man skulle kunna tro att stora städer med mindre grönområden än exempelvis landsbygd per automatik avger mer koldioxid än de tar upp. Men det visar inte våra resultat.

Möjlighet till nya klimatstrategier

Den snäva avgränsningen till en enskild kommun gör det möjligt att ta fram mer exakta beräkningar av den mängd kol som finns inlagrad i skog och mark än då man tar fram nationella underlag. Därmed går det att uppskatta klimatpåverkan för enskilda planeringsprojekt, exempelvis vägbyggen, och styra nybyggnationer till marker som bedöms ha lägre kolinnehåll. På så sätt kan underlaget i rapporten användas för att utveckla nya klimatstrategier och styrmedel för minskad klimatpåverkan i samband med användning av mark, och i förlängningen bidra till att Sverige uppnår klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045.

– Vår förhoppning är att rapporten leder till att fler kommuner tar hänsyn till hur markförändringar påverkar kolbalansen vid planering av exploatering och andra typer av beslut rörande markanvändning. Men arbetet med rapporten har också visat att det behövs utvecklade dataunderlag för att fler kommuner ska kunna göra sådana analyser, säger Anna Lindahl.

Kontaktperson

Anna Lindahl, miljöanalytiker
Institutionen för mark och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.lindahl@slu.se,  018-67 12 34

Rapporten

Rapporten ”Kolförråd och kolsänka i skog och mark inom Stockholms stad” är framtagen på uppdrag av Miljöförvaltningen i Stockholms stad inom ramen för ”Rapport Skog” som ges ut av fakulteten för skogsvetenskap vid SLU. Författare är Anna Lindahl och Mattias Lundblad vid institutionen för mark och miljö.
https://www.slu.se/fakulteter/s/om-fakulteten/rapportserie/

Fakta:

Faktaruta

  • Stockholms stads totala kolförråd, det vill säga innehållet av kol i skog och mark, beräknades till omkring 1 729 000 ton. Omräknat i koldioxid motsvarar det ca 3,5 års utsläpp från energianvändning (uppvärmning, elanvändning samt bränslen till transporter) inom kommunen.
  • Stockholms stads kolkällor, det vill säga marker som avger mer koldioxid än de tar upp, utgör 18 procent av kommunens marker. Dessa marker beräknades avge 2 000 ton koldioxidekvivalenter årligen, främst från torvmarker.
  • Stockholms stads kolsänkor består framför allt av trädklädda marker och utgör 40 procent av stadens marker.
  • Nettoinlagringen av kol för samtliga marker inom Stockholms stad beräknades till totalt 35 000 ton koldioxidekvivalenter årligen.

Kontaktinformation