SLU-nyhet

Utvärdera med forskare och lokala aktörer för bästa skogsskötsel

Publicerad: 08 maj 2023

Genom att använda både vetenskapliga utvärderingar av framtida skogsscenarier och kunskap från lokala aktörer är det lättare att finna en bra skogsskötsel. En skötsel som passar både lokala förutsättningar att möta klimatförändringar och som kan mildra potentiella konflikter. I Umeå och Vindeln passade naturnära och klassisk skogsskötsel bäst enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.

Förväntningarna på skogen ökar, den ska förse oss med en myriad av ekosystemtjänster, hjälpa oss att motverka klimatförändringar samtidigt som den påverkas av dem. Skogsskötseln behöver ta hänsyn till alla dessa förväntningar, samtidigt som den också ska anpassas till lokala förutsättningar. En studie från SLU belyser vikten av att utvärdera scenarier både kvantitativt med vetenskapliga data och kvalitativt tillsammans med lokala aktörer. Genom att kombinera styrkan av vetenskaplig kunskap och lokal kunskap fick forskarna fram bättre underlag för beslut om skogsskötsel som både kan möta klimatförändringar och producera lokala ekosystemtjänster.  

Fyra skötselscenarier utvecklades med lokala skogsaktörer  

I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet utvecklades fyra skötselscenarier för skog i Umeå och Vindelns kommuner tillsammans med lokala skogliga aktörer för att undersöka och utvärdera hur skogen skulle kunna skötas med tanke på förväntningar och klimatförändringar. Scenarierna utvecklades för skog som idag används för virkesproduktion och exkluderade därmed den skog som idag är avsatt för naturvård. Scenarierna sträckte sig 100 år framåt i tiden och modellerades i det skogliga planeringssystemet Heureka PlanVis. Varje scenario innehöll olika kombinationer av skötselmetoder som optimerades för specifika mål. Det resulterade i fyra scenarier med fokus på naturnära, klassiskt, intensivt och kombinerat skogsbruk som främjade olika typer av ekosystemtjänster. (Se nedan för en beskrivning av scenarierna.)   

Figuren illustrerar de fyra skötselscenarierna och hur de skulle kunna se ut i praktiken. Bild 1, som illustrerar det naturnära scenariot visar en flerskiktad granskog med hänglav. Bild 2, som illustrerar det klassiska scenariot, visar en äldre enskiktad tallskog med raka stammar. Bild 3, som illustrerar det intensiva scenariot, visar en tät enskiktad granskog. Bild 4, som illustrerar det kombinerade scenariot, visar en kombination av en flerskiktad granskog med hänglav och visar en tät enskiktad granskog.

Bild: Illustration av de fyra skötselscenarierna som utvärderades i studien. Foton: Jon Flobrant (övre höger) och övriga bilder av Andreas Palmén. 

Flest fördelar med naturnära och klassisk skogsskötsel

Dessa scenarier utvärderas sedan på två sätt: kvantitativt genom modellering och kvalitativt tillsammans med lokala aktörer. I den kvantitativa utvärderingen tittades det närmare på scenariernas effekter på skogens ekosystemtjänster, inklusive rennäring, rekreation, bärproduktion, kollager, virkesuttag, nettonuvärde och biologisk mångfald. Den kvalitativa utvärderingen gjordes tillsammans med lokala aktörer och tittade även på scenariernas påverkan på jakt och vilt, social acceptans och lokala konflikter, samt hur riskfyllda de skulle vara i relation till klimatförändringarna.  

— Arbetssättet visade att det är möjligt att identifiera skötselscenarier som kan mildra lokala konflikter och anpassa skötseln till att bättre möta klimatförändringar på lokal nivå, säger Isabella Hallberg Sramek, doktorand, forskare och ansvarig för studien.

De scenarier som hade flest fördelar enligt båda utvärderingarna var det naturnära och det klassiska scenariot. De främjade en bredd av ekosystemtjänster som kolinlagring, biologisk mångfald, produktion av högkvalitativt virke, rekreation och skogsägares ekonomi, särskilt om de två scenarierna skulle kombineras. Samtidigt ansågs de mer säkra när det kom till klimatförändringar eftersom de använde låg- till medelintensiva skötselmetoder och en blandning av lokalt anpassade inhemska trädslag, vilka ansågs vara mindre känsliga för klimatförändringarnas effekter. Skötselmetoderna ansågs också vara mest socialt accepterade då de främjar multifunktionella och trevliga skogar vilket i sig skulle underlätta införandet.  

Värdefull information missas utan lokala aktörer 

Intressant nog ansågs det kombinerade scenariot, som mer var en kombination av naturnära och intensivt skogsbruk, ha väldigt många nackdelar kvalitativt medan det rent kvantitativt ansågs ha många fördelar. En av de stora kvalitativa nackdelarna som identifierades av de lokala aktörerna var att det skulle kunna öka lokala konflikter eftersom det kombinerar väldigt intensiv skötsel med ingen skötsel, vilket skapar skogar med stora trakthyggen, gödsling, contorta eller svårtillgängliga skogar som få vill vistas i. Den intensiva skötseln skulle också främja lågkvalitativt virke som ansågs negativt ur ett klimatperspektiv då det ofta används till träprodukter med kort livslängd. Scenariot ansågs också vara väldigt riskabelt med tanke på klimatförändringarna. Högintensiv skötsel ansågs nämligen öka risken för skador relaterade till skadegörare, stormar och snöbrott, medan ingen skötsel med höga mängder död ved också riskerar att främja skadegörare. En till sak som de lokala aktörerna lyfte fram var att klimatnyttan kunde överskattas med modelleringen eftersom den inte tog hänsyn till de risker klimatförändringar kan medföra, vilket i förlängningen kan försämra skogens kolinlagring. 

— Det här visar på hur viktigt det är att lägga till den kvalitativa dimensionen - annars missas viktiga bitar till exempel vad som är socialt accepterat och vad som fungerar lokalt när det kommer till klimatrelaterade risker och förutsättningar, förklarar Isabella Hallberg Sramek. 

Fakta:

De fyra scenarierna 

Naturnära skogsbruk: främjade biologisk mångfald, skogens kollager samt uttag av högkvalitativt virke. Inkluderade skärmskogsbruk, blädning, lövskogsbruk och blandskogsbruk med förlängda omloppstider samt delar av skogen lämnades för fri utveckling.  

Klassiskt skogsbruk: främjade skogsägarnas ekonomi genom att maximera nettonuvärdet från avverkningar. Inkluderade klassiskt trakthyggesbruk med föryngringsavverkningar, markberedning, plantering, sådd eller naturlig föryngring samt röjning och gallring. I vissa fall inkluderades en enstaka gödsling ca tio år innan avverkning. En mindre andel av arealen inkluderade skötselmetoder från det naturnära scenariot.    

Intensivt skogsbruk: främjade produktionen av förnyelsebar råvara, så det maximerade virkesproduktion samtidigt som kolförrådet i skogen bibehölls. Det inkluderade trakthyggesbruk med förkortade omloppstider, framför allt genom användandet av snabbväxande trädslag (inklusive främmande trädslag) samt gödsling.   

Kombinerat skogsbruk: främjade kolförråd, virkesproduktion och biologisk mångfald. Det inkluderade en kombination av framförallt intensiva skötselmetoder, från det intensiva scenariot, och lågintensiva metoder, från naturnära scenariot. Delar av skogen sattes också av för fri utveckling.  

Relaterade sidor:

Kontaktinformation