Vilken roll spelar fjällbjörkskogarna för att bevara arter som lever i och av döda träd (död ved) och som missgynnas av skogsbruket? Det ska forskare från SLU ta reda på genom att kartlägga vilka vedlevande insekter och svampar som lever i fjällbjörkskogar, en skogstyp som inte berörs av industriellt skogsbruk. Forskarna ska även försöka förutse vilka fler arter som lever av döda lövträd som kommer att kunna etablera sig i fjällbjörkskogarna när klimatet nu blir varmare.
I norra Sverige har skogsbruket kraftigt minskat mängden äldre skogar med ett stort inslag av lövträd. Dessutom har lövträd av alla åldrar bekämpats både kemiskt och genom selektiv avverkning som röjning och gallring. Därför har många arter knutna till död lövved minskat och en del har försvunnit från stora områden. Fjällbjörkskogar är dock fortfarande opåverkade av industriellt skogsbruk och täcker stora områden.
– Fjällbjörkskogarna har gott om död lövved, men kunskapen om vilka organismer som lever i denna ved är mycket liten. Den kalla miljön gör säkert att en del arter saknas, men vi vet inte säkert vilka dessa är, säger Mats Dynesius, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som leder studien.
I projektet jämförs sammansättningen av lövvedlevande arter i ett antal fjällbjörksskogar med andra skogar i norra Sverige som är belägna på en lägre höjd. Främst handlar det om skalbaggar och svampar. Insekterna fångas i olika typer av fällor och svamparna studeras genom att ta vedprover för DNA-analys av vilka arter som finns i veden.
Forskarna ska även sammanställa utbredningsområden och ekologiska egenskaper för alla nordsvenska arter av lövvedlevande skalbaggar och svampar.
– Vi vill veta vilka av dessa arter som saknas eller är ovanliga i fjällbjörkskogar och bör prioriteras i naturvårdsarbetet i lägre liggande skogar, säger Mats Dynesius.
Forskarna vill också försöka förutsäga vilka låglandsarter som kan komma att sprida sig till fjällbjörkskogar under den pågående klimatuppvärmningen. Dessutom ska de analysera den information om död ved i fjällbjörkskogar som Riksskogstaxeringen nyligen börjat samla in.
– Kunskaperna vi får vill vi använda för att ge väl underbyggda råd om hur vi bör utforma naturvårdsåtgärder för att i lägre liggande skogar främst gynna de lövvedlevande arter som inte klarar det kalla klimatet i fjällbjörkskogarna, säger Mats Dynesius.
Under nävret döljer sig massvis av gnagspår. Foto: Anders Dahlberg, SLU
1/5
Fjällbjörkskog. Foto: Anders Dahlberg, SLU
2/5
Med denna typ av fälla samlas flygande insekter in. Foto: Susanna Bergström, SLU
3/5
I kläckfällan hamnar de insekter som kläcks inne i det döda trädet och sedan letar sig ut mot ljuset. Foto: Mats Dynesius, SLU
4/5
Forskarna provtar döda träd för att kunna analysera vilka svampar som lever där. Foto: Anders Dahlberg, SLU
5/5
Projektet pågår: 2023 –
Samarbetsparner: Fältarbetet utförs i skogar ägda av Statens fastighetsverk och skogsbolagen SCA och Holmen.
Forskningsgruppen: Mats Dynesius, projektledare, SLU Umeå och Anders Dahlberg, SLU Uppsala.
Finansiär: Projektet finansieras av forskningsrådet Formas, Carl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig Forskning samt Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland.