SLU-nyhet

Ny rapport – åtgärder för att minska kadmium i grödor

Publicerad: 10 januari 2024
potatisar i närbild

Höga halter av kadmium i vår mat kan vara hälsoskadligt. Idag får delar av Sveriges befolkning i sig för mycket kadmium, eller på gränsen till för mycket – detta trots att man sedan långt tillbaka övervakat kadmiumnivåerna i jordbruksmark och grödor. Så vad kan göras för att komma åt problemet? En ny kunskapssammanställning, som SLU-forskare tagit fram på uppdrag av Jordbruksverket, visar vägen.

Kadmium klassas som ett hälsoskadligt ämne som vi exponeras för främst genom maten vi äter. Det kan till exempel orsaka benskörhet och cancer. Olika åtgärder kan vidtas inom jordbruket för att försöka minska kadmiumhalterna i våra grödor och att få mer kunskap om dessa är viktigt för att myndigheter och andra aktörer i samhället ska kunna arbeta vidare för att förbättra situationen.

Den nya rapporten sammanställer kunskapsläget över möjliga åtgärder för att minska upptaget av kadmium i gröda. Den består av en kunskapssammanställning över möjliga åtgärder för att minska upptaget och innehållet av kadmium i våra grödor, med fokus på vete och potatis.

-Materialet är tänkt att användas för myndigheternas arbete med kadmiumstrategin, men om man är nyfiken på att veta mer om kadmium i våra grödor och hur nivåerna kan minskas så fungerar rapporten också utmärkt som allmänt informationsmaterial, berättar Karin Hamnér, en av de forskare som står bakom rapporten.

Förutom att ge en bild över kunskapsläget så identifieras kunskapsluckor där ny forskning behövs, och vilken potentiell effekt de olika åtgärderna kan få om de skulle implementeras i jordbruket.

Rapporten

Jordbruksåtgärder för att minska kadmium i grödor (slu.se)

Fakta:

Rapportens olika delar belyser följande frågor:

  • Vilken effekt har ändrade markegenskaper på kadmiumupptaget i grödorna?
  • Kan Salix användas för att rena marken från kadmium?
  • Hur ska vi på bästa sätt identifiera områden med höga kadmiumhalter?
  • Hur kan sortval och växtförädling hjälpa till att minska halterna?

Rapporten författades av:

Therese Bengtsson, institutionen för växtförädling
Karin Hamnér, institutionen för mark och miljö
Jan Eriksson, institutionen för mark och miljö


Kontaktinformation

Karin Hamnér
Forskare, institutionen för mark och miljö
karin.hamner@slu.se, 018-67 12 36