SLU-nyhet

SLU:s inspel till regeringen om forskningsfinansieringsutredningen

Publicerad: 01 februari 2024

SLU lämnade den 31 januari in sitt remissvar till utredningen om den statliga forsknings- och innovationsfinansieringen. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande den 11 oktober 2023 där den statliga forskningsfinansieringen föreslås centraliseras . I SLU:s remissvar framförs stöd för intentionerna bakom utredningen men invändningar riktas mot delar av förslaget. SLU efterfrågar också konsekvensanalyser på ett par områden.

I slutbetänkandet föreslås att tre nya myndigheter ska inrättas som får i uppgift att hantera all den statliga finansieringen till forskning och innovation. Nuvarande myndigheter Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova ska därmed avvecklas och all forskningsfinansiering från expertmyndigheter ska enligt förslaget upphöra.

SLU skriver i remissvaret att ansatsen att skapa tydlighet i ansvaret för statlig forskningsfinansiering är lovvärd och att en ökad samordning av utlysningar och tillhörande administration är eftersträvansvärd. SLU framför dock ett flertal synpunkter kring huruvida förslaget på den nya myndighetsstrukturen faktiskt löser de utmaningar som utredningen utgår ifrån.

Yttrandet finns att läsa i sin helhet här. Nedan följer en sammanfattning av SLU:s huvudsakliga synpunkter på utredarens förslag:

Samlat ansvar för nyfikenhetsdriven forskning
SLU stödjer utredningens intention i att samla myndighetsansvaret för nyfikenhetsdriven forskning oavsett ämne. SLU anser dock att det skulle vara en bättre lösning att bygga vidare på Vetenskapsrådet. Eftersom Vetenskapsrådet är väl fungerande, med ett erkänt internationellt renommé, menar SLU att det vore en bättre lösning att bygga vidare på Vetenskapsrådets nuvarande utformning och utveckla den.

Resursfördelning
Den föreslagna fördelningen av resurser mellan de tre föreslagna myndigheterna är inte tillräckligt väl underbyggd. Här menar SLU att det behövs en djupare konsekvensanalys eftersom fördelningen i realiteten verkar innebära en sänkning av resurser till den idédrivna forskningen.

Ökad politisk styrning
SLU riktar kritik mot utredningens förslag om styrning och organisation som i delar av den nya myndighetsstrukturen riskerar att leda till alltför stor politisk styrning. En ökad politisk styrning av forskningens inriktning på bekostnad av minskade möjligheter till förutsättningslös, idédriven forskning riskerar att urholka Sveriges position som en ledande kunskapsnation och samtidigt missa samhällsviktig forskning på sikt.

Möjlighet till flexibilitet
SLU menar att det saknas en konsekvensanalys av förslaget om hur ett nytt system kan skapa bättre förutsättningar för att fånga upp relevanta samhällsutmaningar. Det finns också en påtaglig risk att expertmyndighetsnära forskning prioriteras ned vid en centralisering, vilket kan leda till svagare underlag för beslut i regionala, nationella och internationella frågor.

Forskningsinfrastrukturer
SLU anser inte att utredningens förslag bidrar till att förbättra förutsättningarna för, och tillgång till, nationell forskningsinfrastruktur. Även förslag som leder till ökad samordning av digital forskningsinfrastruktur, saknas i utredningen.


Kontaktinformation

Erika Troeng, presschef
Kommunikationsavdelningen, SLU
erika.troeng@slu.se, 018-67 26 08, 073-807 88 90