SLU-nyhet

Mycket mer kan bli mat – slutrapport om livsmedelsförluster

Publicerad: 16 februari 2024

En alldeles för stor mängd av de livsmedelsråvaror som produceras blir aldrig mat. Jordbruksverket har med hjälp av SLU-forskare undersökt livsmedelsförlusterna i primärproduktionen och bedömer att de uppgick till ungefär 450 000 ton under åren 2020-2022. Förlusterna innebär både uteblivna intäkter för producenterna och en onödig klimatpåverkan.

Livsmedelsförluster i primärproduktionen kan till exempel vara spannmål och grönsaker som av olika anledningar inte kan skördas eller som blir till foder fast de var tänkta att bli mat, djur som inte kan slaktas, och fisk som kastas tillbaka till havet.

Det handlar också om biprodukter från industrin som skulle kunna användas till foder eller till nya innovativa livsmedelsprodukter – eller kanske återupptagna traditionella produkter som t.ex. blodpudding. Analysen visar att under den studerade perioden (2020-2022) gick 156 miljoner potentiella portioner blodpudding till avfall.

Jordbruksverket har inom ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn och tillsammans med forskare vid SLU tittat närmare på produktionen av nötkött, griskött, mjölk, kvarnvete, potatis, morötter, jordgubbar, fisk och skaldjur. Tidigare har åtta delrapporter publicerats, och nu har alla resultat sammanställts i en slutrapport.

Slutrapporten visar att:

Mängden 450 000 ton är betydande i relation till hela kedjans livsmedelsavfall på ungefär en miljon ton.
Livsmedelsförlusterna är egentligen ännu större än 450 000 ton eftersom de åtta produktgrupper som studerats endast står för cirka hälften av primärproduktionen, och att en stor del av livsmedelsförlusterna i industrin inte ingår.
Livsmedelsförlusterna av vegetabilier är större i vikt, men animalieproduktionens förluster innebär större klimatpåverkan och ekonomiskt bortfall.
En tredjedel av morötterna som odlades 2020, 38 000 ton, lämnade inte gårdar och packerier för att bli mat. Förlusten av nötkött på gård stod för 8 procent av nötköttsproduktionen, 13 000 ton i slaktad vikt.
Nästan hälften av de ätliga slaktbiprodukterna, som inälvor och blod, blev inte mat 2020. Hela 156 miljoner potentiella portioner blodpudding gick till avfall.

Att minska livsmedelsförlusterna ger bättre lönsamhet och mindre klimatpåverkan konstaterar Jordbruksverket som också påpekar att om förlusterna minskar kan produktionen öka utan att klimatpåverkan ökar, vilket också ökar beredskapen.

Samverkan viktig för förändring

Det behövs en kraftsamling hos både företagen och från det offentliga för att kunna minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten, konstaterar Jordbruksverket.

– Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande från Jordbruksverket.