SLU-nyhet

Högt spel om grönare städer

Publicerad: 03 april 2024

Måndagen den 25 mars skulle EU:s miljöministrar haft slutomröstning om Naturrestaureringslagen men Ungerns sena beslut om att dra tillbaka sitt stöd för förslaget innebär att lagens framtid är osäker.

Bakgrunden till lagförslaget är att man har bedömt att över 80 procent av EU:s livsmiljöer är i dåligt skick, och att de mer eller mindre frivilliga insatser som gjorts för att bevara dem inte varit tillräckliga utan att vi från och med nu måste börja restaurera. Naturrestaureringslagen syftar till att bevara 30 % av Europas land- och havsområden för biologisk mångfald, med särskilda mål för återställande av livsmiljöer i dåligt skick.

En av artiklarna behandlar restaurering av urbana ekosystem och uttrycker att medlemsstaterna ska säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor och urban trädkrontäckning, och från och med 2031 uppnå en ökande trend för den sammanlagda arealen urbana grönytor, bland annat genom integrering av urbana grönytor i byggnader och infrastruktur, samt uppnå en ökande trend för urban trädkrontäckning till dess att en tillfredsställande nivå uppnåtts.

Lagförslaget är mycket omfattande och innebär bland annat även att minst tre miljarder träd planteras i unionen senast 2030, att medlemsstaterna ska förbättra mångfalden av pollinatörer och uppnå en ökande trend för populationer av pollinatörer från 2030, samt att medlemsstaterna ska restaurera jordbruksekosystem och vidta åtgärder som syftar till att uppnå en ökande trend för andel jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald.

Den svenska regeringen anser att förslaget är ett hot mot det nationella självbestämmandet och äganderätten då skogs- och lantbrukare riskerar att förlora kontrollen över sin egen mark. Även Nederländerna, Italien och Polen motsatte sig förslaget, medan Österrike, Finland och Belgien avstod från att rösta.

Belgien, som för närvarande innehar ordförandeskapet i rådet, kommer att försöka underlätta ett samförstånd mellan medlemsländerna. Detta kommer att avgöra om förslaget blir EU-lag eller skrotas.

Den 27 februari godkände Europaparlamentet det omtvistade lagförslaget, som du kan läsa på svenska här: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TC1-COD-2022-0195_SV.html

 

Harald Kleins kommentar: 
Trots att lagförslaget urvattnats sedan remissrundan 2022 då det hade en mer kvantitativ inriktning och föreskrev att de urbana grönområdena skulle öka med minst 3 % senast 2040 och med minst 5 % senast 2050, samt att stadsområden skulle ha en trädtäckning om minst 10 % senast 2050, så är lagförslaget fortfarande intressant då det för första gången skulle finnas en lag kring urbana grönytor.

Min bild är att svenska kommuner blir mer och mer uppmärksamma på behovet av högkvalitativa grönytor och en hög trädkrontäckning, exempelvis är det flera kommuner som arbetar med att uppfylla 3-30-300 regeln, men naturrestaureringslagen skulle öka incitamenten även bland de kommuner som inte är så långt framme gällande grönplanering.

Jag tror också att expertkunskapen och miljöövervakningen på SLU skulle bli mer efterfrågad, bland annat uttrycks behovet av att plantera och odla rätt träd på rätt plats och för rätt ändamål.

Fakta:

FÖRTECKNING ÖVER EXEMPEL PÅ RESTAURERINGSÅTGÄRDER I LAGFÖRSLAGET:

  1. Öka mängden urbana grönytor med ekologiska element, t.ex. parker, träd och skogsområden, gröna tak, gräsmarker med vilda blommor, trädgårdar, stadsodling, trädkantade gator, urbana ängar och häckar, dammar och vattendrag, med beaktande av bland annat arternas mångfald, inhemska arter, lokala förhållanden och resiliens mot klimatförändringar.
  2. Stoppa, minska eller åtgärda föroreningar … samt ljusförorening i alla ekosystem.
  3. Omvandla tidigare exploaterad mark, f.d. industriområden och täkter till naturområden.