Diabetes hos katt

Senast ändrad: 03 maj 2021

Katten är ett av människan högt älskat djur, och uppskattas för sin självständighet och sin personlighet. I Sverige är katten det vanligaste husdjuret, och ofta uppstår ett starkt band mellan ägare och katt. Diabetes är en sjukdom som ökar i förekomst hos våra katter. Sjukdomen är livslång, och att behandla den ställer krav på både djurägare och katt, och kan medföra inskränkningar i bägges liv och livskvalitet.

Detta projekt syftar till att undersöka vilka olika behandlingar som erbjuds katter med diabetes, hur katterna svarar på insatt behandling och hur olika behandlingar påverkar djurägaren och katten. Etiska aspekter relaterade till behandlingen och till att ha en kroniskt diabetessjuk katt, och hur relationen mellan katt och ägare påverkas, kommer att analyseras.

I projektet ingår data från en enkät med svar från ägare till nästan 500 katter med diabetes, där ägarna får svara på frågor om bl.a. behandling och hur den fungerar, blodsockermätningar, vad som upplevs som svårt eller orosbringande, och om sjukdomen har påverkat relationen mellan ägare och katt.

Vi ska också intervjua djurägare för att få veta hur det är att ha en diabetessjuk katt och hur de resonerat kring behandlingen. Även veterinärer som regelbundet träffar katter med diabetes ska intervjuas för att ta del av resonemanget bakom olika behandlingar och lyfta de etiska aspekterna bakom behandling eller avlivning. Om du är intresserad av att delta i denna studie hittar du mer information under den sista fliken i den expanderbara menyn nedan!

Målet med projektet är att få information till hjälp för katter med diabetes och deras ägare, samt för veterinärer som möter och vägleder ägarna till diagnostiserade katter.

Under de expanderbara menyerna nedan hittar du mer information om orsaker till diabetes hos katt, behandling och påverkan på djurägare.

Doktorand

Ninni Rothlin Zachrisson, KV

Handledargrupp

Bodil Ström Holst, institutionen för kliniska vetenskaper (huvudhandledare), Helena Röcklinsberg, institutionen för husdjurens miljö och hälsa (biträdande handledare), Malin Öhlund, Läkemedelsverket (biträdande handledare).

Orsaker till diabetes mellitus hos katt

Den typ av diabetes som är vanligast hos katt har många likheter med människans typ 2-diabetes. Även riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen är liknande, som övervikt och inaktivitet. Övervikt är ett växande problem bland katter, och enligt en studie var 22-45 % av svenska katter överviktiga. Kattens diabetes karakteriseras av insulinresistens. Detta innebär att kroppens celler av olika anledningar inte svarar på insulin som de ska. När bukspottskörtelns insulinproducerande celler inte klarar av att möta den ökade efterfrågan på insulin, och blodsockerhalten därmed stiger, uppstår diabetes.

Behandling av diabetes mellitus hos katt

Behandlingen har som mål att stabilisera blodsockret på normala nivåer, så att kliniska tecken (till exempel ökad törst och avmagring) försvinner. Behandlingen innebär bland annat injektioner med insulin, ofta två gånger per dag, omläggning av kosten, dagliga blodsockermätningar samt olika livsstilsförändringar som ökad motion och viktnedgång. Det är viktigt att hitta en behandlingsstrategi som passar både ägare och katt, eftersom behandlingen kräver regelbundna dagliga rutiner och den i många fall är livslång. Hos vissa katter som behandlas kan insulinresistensen gå tillbaka, och insulin behöver inte längre ges. Detta kallas remission. Katter kan dock aldrig botas från diabetes, och sjukdomen kan komma att blossa upp igen, så det är nödvändigt med fortsatt övervakning och strikt kosthållning. Många katter uppnår dock inte remission, utan behöver behandling med insulin resten av sitt liv.

Inte alla djurägare väljer att behandla sin katt efter en diabetesdiagnos, och av olika anledningar avlivas istället katten. Vissa katter svarar också dåligt på insatt behandling, och behöver avlivas trots ett stort engagemang från djurägaren.

Påverkan på djurägaren av en katt med diabetes mellitus

Att diabetes är en sjukdom som påverkar katten är ett faktum. Men diabetes är en sjukdom som i högsta grad även påverkar djurägaren. En oro för sjukdomen och dess komplikationer, svårigheter att hitta kattvakt inför resor, problem med att administrera insulin och att mäta blodsocker samt en rädsla för att kattens livskvalitet ska påverkas negativt är exempel på saker som djurägare kan uppleva. Dessa faktorer kan påverka hur djurägaren väljer att behandla, eller inte behandla, sin katt. I kontrast till detta upplever många djurägare att den dagliga regelbundna skötseln och hanteringen av en diabeteskatt stärker relationen mellan ägare och katt.

Information om intervjustudien

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som blir vanligare hos katt. Sjukdomen behandlas vanligtvis med insulininjektioner och livsstilsförändringar. Detta kräver en regelbunden livsstil för både katt och ägare, med mat och insulin på bestämda tider. I vissa fall kan sjukdomen gå tillbaka så att behandlingen kan avslutas (remission), men för många katter krävs livslång behandling. För somliga katter fungerar inte behandlingen.

Etiska frågor viktiga

Vad som är den bästa behandlingen är inte bara en medicinsk fråga, utan behandlingen ska också accepteras av både ägare och katt i ett längre perspektiv. Vid diagnos ska beslut fattas om behandling ska inledas eller om katten ska avlivas. Beslut om avlivning inkluderar flera etiska aspekter, för både veterinär och djurägare. I en modern djursjukvård där vi gör allt mer med våra djur blir de etiska aspekterna allt viktigare.

Vilka etiska överväganden som görs av veterinärer och djurägare och hur de påverkar valet av behandling har tidigare inte studerats i samband med diabetes mellitus hos katt.

Djupintervjuer ger ökad förståelse

Vi kommer att göra individuella djupintervjuer med veterinärer och ägare till katter med diabetes mellitus. Under intervjuerna kommer vi att diskutera hur resonemanget går vid val av behandling av diabetes mellitus, olika etiska aspekter och dilemman vid diagnos och behandling, vad behandling innebär för djurägaren, hur en god livskvalitet definieras samt avlivning. Syftet med intervjun är inte att diskutera veterinärers och kattägares kunskaper om sjukdomen diabetes. Frågorna är till stor del förutbestämda, men vad som kommer att diskuteras avgörs också av vad den intervjuade tycker är viktigt eller intressant.

Intervjuprocessen

Intervjuerna kommer att genomföras digitalt (över Zoom) av Ninni Rothlin Zachrisson, veterinär och forskarstuderande, och tar ca 45-60 minuter. Innan intervjun kommer den intervjuade få skriva på ett medgivande om att delta i studien (här – länk till Samtyckesblankett i PDF). Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor både innan och efter intervjun, och självklart kan den intervjuade avböja att svara på en viss fråga eller när som helst avbryta deltagandet. Intervjun kommer att spelas in för senare bearbetning av intervjumaterialet. Enbart forskargruppen kommer att ha tillgång till det inspelade materialet.  

Antalet personer som ska intervjuas bestäms av de meningar och värderingar som uttrycks under intervjuerna. När inga nya betraktelsesätt längre noteras kommer intervjuprocessen att avslutas. Det innebär att alla som anmält intresse för att delta i studien troligtvis inte kommer att behöva intervjuas.

Bättre behandlingsrekommendationer

Projektet ger information om hur det är att ha en katt med diabetes mellitus, hur olika behandlingar påverkar katt och ägare och etiska aspekter relaterade till sjukdomen och behandlingen. Resultaten kommer att hjälpa både ägare och veterinärer med potential att förbättra behandlingsrekommendationerna för diabetes mellitus hos katt.

Etisk prövning och GDPR

Projektet Kattdiabetes har av Etikprövningsnämnden inte bedömts behöva prövas (dnr: 2021-00939). Information om hur personuppgifter kommer att hanteras finns här (länk till Forskarpersonsinformation). För frågor som rör personuppgiftsbehandling kan SLU:s dataskyddsombud alltid kontaktas: dataskydd@slu.se.  

Finansiering

Projektet är finansierat av Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm (https://stiftelsendjursjukhus.se/) och utförs i samarbete med Erika Brandeker, veterinär och specialist i internmedicin, på Regiondjursjukhuset Bagarmossen.

Resultat av projektet

Resultaten kommer att delges genom information på denna hemsida och via ett mejl som skickas ut till alla deltagare när studien är avslutad. Forskningsresultaten kommer också att punbliceras i vetenskapliga tidskrifter och användas inom undervisning samt i andra sammanhang där forskningsresultat sprids, ex. kongresser internationellt och i Sverige.

Anmälan av intresse att deltaga i intervjustudien

Har du frågor eller vill anmäla intresse att vara med i studien?

Veterinär: mejla namn, utbildningsplats, arbetsplats (djursjukhus/större klinik/mindre klinik/ensampraktiker/DV) och hur länge du arbetat som veterinär till kattdiabetes@slu.se.

Djurägare: mejla namn och följande information om din diabeteskatt: lever din katt idag, vad hände när diagnosen diabetes ställdes (behandling startades eller avlivning), och om din katt någon gång gått i remission till kattdiabetes@slu.se.

När vi tagit emot din anmälan kommer du att få en bekräftelse. Du kommer sedan att bli kontaktad med förslag om tid, och både dagar, kvällar och helger kan komma att bli aktuellt, beroende på vad som passar dig bäst.


Kontaktinformation

Ninni Rothlin Zachrisson
Doktorand, klinikveterinär vid institutionen för kliniska vetenskaper (KV); enheten för klinisk kemi

Telefon: +4618671926
E-post: ninni.rothlin.zachrisson@slu.se

Sidansvarig: malin.gustavsson@slu.se