Ur SLU:s kunskapsbank

Letar efter okända gifter i dricksvattnet

Senast ändrad: 01 december 2017
gifterdricksvatten600.jpg

Lutz Ahrens, docent i organisk miljökemi vid institutionen för vatten och miljö vid SLU i Uppsala, tar en klunk te bryggd på Uppsalas kranvatten. Enligt honom finns det stor anledning att forska om föroreningar med syntetiska kemikalier, som läkemedel, flamskyddsmedel eller insektsgifter i dricksvatten.

– De miljöföroreningar vi känner till är egentligen bara toppen av ett isberg. Därför är en viktig del av min forskning att identifiera och karakterisera syntetiska kemikalier som finns i dricksvatten och som kan vara farliga för människan eller miljön, berättar Lutz Ahrens.

Han betonar samtidigt att det finns det ingen anledning att överdramatisera eventuella faror. Mycket viktigare är att bygga upp en medvetenhet och fylla de stora kunskapsluckorna om miljöföroreningar med syntetiska kemikalier.

PFAS som vattenförorening

Ett exempel på en sådan miljöförorening är så kallade perfluorerade alkylsyror, PFAS, se faktaruta nedan. Det är en grupp av kemikalier som används bland annat i brandskum och impregnering av vattenavvisande textilier. I Uppsala upptäcktes att ett antal grundvattenbrunnar i närheten av Ärna militärflygplats var förorenade.

Lutz Ahrens, docent i organisk miljökemi id SLU. Foto: Viktor Wrange– Där har man haft mycket brandövningar och PFAS har läckt ut till vattenmiljön den vägen. Samma fenomen har observerats på andra ställen i Sverige, till exempel på Arlanda och på militärflygplatsen i Ronneby, berättar Lutz Ahrens.

Det är redan känt att PFAS tas upp i näringskedjan och att substanserna har en lång halveringstid. Hur farligt det är för människa och miljö vet man däremot mindre om och det är också svårare att studera.

– Om det är en cancerframkallande eller hormonstörande substans skulle det potentiellt räcka med ganska låga doser för att utgöra en hälsofara. Men vi vet alldeles för lite och det är svårt att säga vad i slutändan orsakar en sjukdom. En människa exponeras för många kemikalier under en livstid, påpekar Lutz Ahrens.

Kostsam vattenrening - nya metoder på gång

I Uppsala har nivåerna av de 11 PFAS-ämnen som ingår i riktvärdet för dricksvatten överstigit gränsen på 90 nanogram per liter i vissa grundvattenbrunnar, och därför måste vattnet nu renas med filtrering genom aktivt kol. Detta sker i dricksvattenanläggningarna; vattnet får flöda genom ett tjockt lager av kol i form av granulat som har en hög absorptionsyta och kan suga åt sig miljöföroreningar. Inte bara PFAS men även andra substanser som läkemedel. När filtret är mättat måste det regenereras.

– Det är en kostsam behandling av vattnet, och därför jobbar vi på att ta fram andra reningsmetoder. Bland annat jobbar vi med ett membran som vi snart ska testa i en pilotstudie i samarbete med Uppsala Vatten, berättar Lutz Ahrens.

Andra möjliga upptagningstekniker är att använda växter som kan ta upp PFAS ur jorden. Växterna kan sedan användas för framställning av biobränsle och kemikalierna tas därmed bort ur det kontaminerade området.

– Vi provar olika strategier på labbet, och om det verkar lovande gör vi pilotstudier för att se hur det fungerar i praktiken. Efter det kan vi förhoppningsvis tillämpa de nya teknikerna i större skala.

Nya möjligheter att hitta det okända

I en annan del av projektet letar Lutz Ahrens och hans medarbetare efter kända och okända kemikalier i vattnet. Ett vattenprov på en liter från olika områden i Sverige koncentreras till en tusendels liter och analyseras sedan med hjälp av vätskekromatografi kopplat till en masspektrometer för att identifiera kända substanser eller för att hitta hittills okända substanser.

– De avancerade analysinstrumenten gör det möjligt för oss att mäta mycket låga halter – en halt som är likvärdig med 1 droppe av en kemikalie i en olympisk simbassäng, motsvarande 2 500 000 liter vatten. Eller att analysera tusentals kemikalier på en och samma gång. Detta öppnar upp för nya möjligheter för forskare att hitta nya kemiska hot i miljön, förklarar Lutz Ahrens.

Vattenprover. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Med nya metoder går det att mäta ämnen i mycket låga halter. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

Han skulle önska en mer noggrann övervakning av dricksvattnet så att man kan agera innan det är för sent. Även mer samstämmiga riktlinjer som tillämpas internationellt står på önskelistan. Till exempel omfattas i Sverige 11 olika PFAS-ämnen av riktvärdena, i Danmark 12, medan i vissa europeiska länder gäller reglerna bara en PFAS.

– Jag skulle också vilja se mer långsiktiga studier som undersöker utvecklingen av miljöföroreningarna. Vilka är kvar, vilka försvinner och vilka nya tillkommer? Vilka fler bör övervakas än de väldigt få som övervakas idag? Det vet vi inte så mycket om och där finns det återigen stora kunskapsluckor, påpekar han.

Säkert dricksvatten angelägen fråga

Lutz Ahrens har tillsammans med andra kollegor på SLU föreslagit inrättandet av ett kompetenscentrum för kemiska hälsorisker i dricksvatten vid SLU i Uppsala för att tillgängliggöra och långsiktigt säkra kompetensen för svenska dricksvattenproducenter, samt för regulatoriska och kontrollmyndigheter.

– Det vore bra att ha ett sådant kompetenscentrum vid ett universitet som kan uppdatera med ny forskning och nya metoder kontinuerligt. Säkert dricksvatten är en alltför angelägen fråga för att lämnas i ovisshet där man förlitar sig på kortsiktiga forskningsprojekt här och där.

Text: Natalie von der Lehr

Fakta:

Fakta: PFAS

Vad är PFAS? PFAS är en grupp av syntetiska kemikalier som används i industrin och produkter som till exempel förpackningar för mat, teflonbehandlade köksredskap, vattenavvisande textilier och brandsläckningsskum.

Hur exponeras vi till PFAS? PFAS finns i låga nivåer i mat, dricksvatten och i miljön (luft, vatten, jord) och vi exponeras genom att inta kontaminerad vatten och mat och genom inomhusluften.

Hur kan vi reducera exponeringen till PFAS? Kolla nivåerna av PFAS i dricksvattnet, köp produkter som är märkta att de är fria från PFAS och ifrågasätt producenter som använder PFAS. Exempel på produkter är vattenavvisande kläder, skor, förpackningar, skidvalla och färg.

Hur kan PFAS påverka hälsan? Det finns studier som har visat att PFAS kan påverka tillväxt, inlärning och beteende av småbarn och äldre barn. PFAS kan också påverka möjligheten att bli gravid, störa kroppens hormonbalans, leda till höjda nivåer av kolesterol, påverka immunsystemet och öka risken att få cancer.

Utvalda publikationer:

Brandman som släcker eld. Foto: Pixabay, CC0

Brandsläckningsövning. Foto: Pixabay.

Stora kunskapsluckor om förorening med syntetiska kemikalier

Syntetiska kemikalier, som till exempel läkemedel, flamskyddsmedel eller insektsgifter, kan hamna i vårt dricksvatten och i växter, djur och människor. Man använder förkortningen PBT, som står för persistent, bioaccumalative and toxic på engelska, för att definiera miljöföroreningar.

  • Persistent - kemikalien har en lång halveringstid och finns kvar i naturen länge.
  • Bioaccumulative -  kemikalien tas upp i näringskedjan och ansamlas i exempelvis växter, djur och människor.
  • Toxic - kemikalien är giftigt och farligt, för ekosystemet och/eller för hälsan.

Det finns stora kunskapsluckor just vad det gäller syntetiska kemikalier som leder till miljöföroreningar i dricksvatten. Lutz Ahrens forskning kretsar därför kring att fylla några av dessa luckor genom utveckling av nya analysmetoder för att kunna detektera hittills okända föroreningar, identifiering av deras källor och undersökning av förekomsten i miljön.


Kontaktinformation

Lutz Ahrens, forskare
Institutionen för vatten och miljö, Sektionen för organisk miljökemi och ekotoxikologi, SLU
lutz.ahrens@slu.se, 018-673033, 070-2972245

Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se