Förbättrat utnyttjande av regionalt odlade proteinfoder

Senast ändrad: 27 juni 2019
Ärter, bild från Den virtuella Floran

Syftet med projektet är att göra det möjligt att på svenska mjölkgårdar i stor skala ersätta importerat, sojabaserat proteinfoder med gårdsprocessat kraftfoder från hemodlade eller regionalt inköpta svenska proteinkällor som åkerbönor, ärter och raps.

Projektledare: Torsten Eriksson

Finansiär: Familjen Kamprads stiftelse

En övergång till gårdsprocessat kraftfoder från hemodlade eller regionalt inköpta svenska proteinkällorskulle i de flesta fall förbättra mjölkgårdarnas ekonomi och konkurrenskraft. Det skulle också ge miljöfördelar och förbättra bilden av svensk mjölkproduktion. Trots omfattande belägg för att det är en både ekonomiskt och miljömässigt lönsam åtgärd har det ännu inte skett någon stor förändring i den riktningen. Årligen importeras 90 miljoner kg sojaprodukter och 40 miljoner palmkärnkaka för att användas till proteinfoder. De viktigaste orsakerna till att de inhemska proteinfodren inte slagit igenom i den utsträckning de förtjänar är troligen praktiska frågor i hanteringen på gårdarna samt oro för sänkt mjölkproduktion och för hygieniska problem som salmonellautbrott.

Hantering av fodret

När det gäller hanteringsfrågorna har förutsättningarna ändrats under de senaste åren eftersom gårdarna har blivit större (fler kor/besättning) och nu kan bära en större investering i utrustning. Det saknas dock i stor utsträckning kunskap bland rådgivare och lantbrukare om hur sådana  hanteringsanläggningar bör utformas. I projektet kommer vi därför att utforma beskrivningar av funktionella system för olika typer av gårdar och även utbilda rådgivare i ämnet för att säkra långsiktig tillgång på kunskap. Oron för att inhemska proteinfoder som raps skulle leda till sänkt mjölkproduktion jämfört med soja verkar obefogad enligt flera forskningsrapporter publicerade de senaste 4-5 åren. Även om foderråvarorna i och för sig är likvärdiga finns dock ett annat problem att bemästra vid gårdshantering, nämligen variationer i fodrets proteinhalt. Med industripelletterat proteinkraftfoder finns större förutsättningar att hålla en jämn kvalitet än med foder processat på gården. Det finns därför ett behov av uppföljning och styrning av utfodringen av proteinfoder processat på egna gården för att undvika endera underutfodring med sänkt avkastning som följd, eller kostsam överutfodring med kväveförluster till omgivningen.

Urea som indikator

Mjölkens ureahalt avspeglar väl kons proteinförsörjning och kan användas som indikator. Den billiga och snabba metod med infraröd analys som finns tillgänglig behöver dock jämföras med traditionella laboratoriemetoder under
olika förhållanden för att på ett tillförlitligt sätt kunna användas i foderstyrningen.

Målsättning

Projektet kommer att angripa de hinder som finns för att hemmaodlat eller regionalt odlat proteinkraftfoder slår igenom i svensk mjölkproduktion.

Demonstrationsgårdar

Till projektet har knutits fem demonstrationsgårdar i form av mjölkgårdar i södra och mellersta Sverige som investerat i teknik för hantering av kraftfoder i egen regi. De kan efter överenskommelse ta emot studiebesök av lantbrukare som vill ta del av demonstrationsgårdens lösningar. Nedan finns de gårdsbeskrivningar som bygg- och foderkonsulter från rådgivningsorganisationer gemensamt upprättat för varje demonstrationsgård.

Glindrans gård, Södermanlands län
Kullingsjö lantbruk, Västra Götalands län
Markestad gård, Jönköpings län
Kalset Mjölk, Jönköpings län
Nöbble gård, Kalmar län

Rapporter

Rapport 299 - Tekniklösningar för egenproducerat kraftfoder i besättningar med mjölkkor, en exempelsamling

Rapport 300 - Grundläggande foderhygien - med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor

Rapport 303 - Konservering och gårdsberedning av kraftfoder till kor

Fakta:

Projektet sker i samverkan mellan forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, forskningsinstitut, rådgivningsspecialister och lantbrukare.

Sidansvarig: marie.liljeholm@slu.se