Om matsvinn

Senast ändrad: 31 oktober 2023
Sallad slängs från en skål ner i sophinken, foto.

Matsvinn är ett problem eftersom det tar resurser och orsakar miljöbelastning från livsmedelssystemet utan att ge den avsedda nyttan. FAO uppskattar att ca 1/3 av all mat som produceras för mänsklig konsumtion kastas eller förloras. Förluster och svinn sker i alla led i livsmedelskedjan, men med konsumtionsledets svinn främst i de rikare länderna.

Vad menar vi med matsvinn?

I konsumentledet kan det röra sig om överbliven mat som inte tas till vara och i butiksledet om varor med kort datum. Det finns även förluster inom primärproduktionen, till exempel djur som dör under uppfödningen.

Maten gör förhållandevis lite nytta som bränsle eller biogasråvara. Därför är det bäst att se till att svinnet inte uppstår, genom att inte överbeställa, varken i handelsledet eller konsumentledet, och genom att livsmedelsindustrin testar att få ut produkter av alla sidoströmmar.

Matens miljöpåverkan

Av de nio planetära gränserna för mänslighetens och planetens överlevnad har fem redan passerats eller ligger i en osäker zon (biologisk mångfald, markanvändning, färskvattenanvändning, biogeokemiska kretslopp och klimatpåverkan), med jordbruket som huvudsaklig drivkraft för fyra och som starkt bidragande till den femte (Campbell et al., 2017; Fig. 1). Gordon et al (2017) skriver att matproduktionen står för en hög andel av människans totala belastning:

  • Klimat: 25 %
  • Vattenanvändning: 70 %
  • Markanvändning: 75 %
  • Biologisk mångfald: 75 %
  • Kväve och fosfor: 100 %.

För klimatpåverkan tillkommer sedan 5-10 % för stegen efter jordbruket: livsmedelsindustrin, distribution, kyllagring, tillagning, etc (Vermeulen et al, 2012), och kommer därmed upp i 30-35 %. Med denna omfattande påverkan har därför maten en avgörande betydelse för hur väl vi kommer att lyckas med en hållbar utveckling för livet på jorden. Johan Rockström kom i samband med att han gav ut en kokbok med ett citat som sammanfattar situationen på ett enkelt sätt: ”Fixar vi maten fixar vi planeten”.

Åtgärder för att minska matens miljöpåverkan

Springmann et al (2018) har i en artikel i Nature studerat olika åtgärdsscenarier för att klara livsmedelssystemet inom planetens gränser. Bara om man kombinerar de mest ambitiösa åtgärderna klarar man målet till 2050 (Fig. 2, och nedan).

Åtgärd Scenario / Ambitionsnivå
Matsvinn och förluster        Minska med 75 %
Kostomläggning Flexitarisk, växtbaserad
Produktionsteknologi Tech +


Att radikalt minska på matsvinn och förluster är alltså en av de tre viktigaste åtgärderna vi kan göra inom livsmedelsystemet för klara mänskligheten inom ramen för planetens gränser.

Mål för minskat matsvinn

2015 antog FN (2015) 17 stycken hållbarhetsmål (SDG) inom ramen för Agenda 2030. EU har åtagit sig att införliva dessa utvecklingsmål i både sin interna och externa politik (Europakommissionen, 2018). I Sverige saknas fortfarande ett formellt nationellt mål (Livsmedelsverket, 2018).

SDG 12.3 handlar om matsvinn och uttrycks: By 2030, halve per capita global food waste at the retail and consumer levels and reduce food losses along production and supply chains, including post-harvest losses. Detta mål har fått stort genomslag, och omnämns bland annat i Livsmedelsstrategin (Sveriges Regering, 2017), ”Det bör tas ett samlat och systematiskt grepp för att Sverige ska kunna leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål om att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person.” Jämfört med Nature-artikeln ovan framstår FN:s politiskt satta mål om en 50 %-ig minskning av matsvinn till 2030, som bara ett etappmål på väg mot de vetenskapligt bedömda 75 % som behövs.

Minska svinnet för att skydda planeten

Globalt sett är det ca 5 gånger större produktionsvolymer av vegetabiliska handelsvaror än av animaliska, inklusive det som används som djurfoder (FAO, 2011). Samtidigt står animaliska livsmedel för generellt sett högre klimat- och annan miljöpåverkan (Clune et al., 2017; Röös et al., 2013).

Detta innebär att det kan vara mer effektivt att försöka minska svinnet av animaliska produkter, om det är de planetära gränserna vi vill skydda. Varje sparat kilo kött som leder till att nytt kött inte behöver produceras är en många gånger större vinst jämfört med ett motsvarande kilo potatis. Om halveringsmålet inte beaktas för vegetabilier och animalier var för sig, finns en risk att detta fylls ut av mestadels vegetabilier, utan att då leda till den önskade effekten.

Åtgärder bör snarare prioriteras för att snabbt få ner det animaliska svinnet, så att den första minskningen, ner till 50 %, till stor del minskar svinnet av animaliska produkter.

Handlingsplan

I Sverige har Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket fått ett gemensamt Regeringsuppdrag att ta fram en handlinsplan för minskat matsvinn. I  juni 2018 presenterades deras rapport ”Fler gör mer - Handlingsplan för minskat matsvinn 2030”. Det är fyra områden som särskilt lyfts fram:

  • Ett nationellt mål och utveckling av uppföljningsmetoder
  • Ett aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan
  • Ett förändrat konsumentbeteende
  • Utredning, forskning och innovation

Texten är skriven av Ingrid Strid, forskare på institutionen för energi och teknik.