Biologisk mångfald och bevarande biologisk bekämpning med insekter och spindeldjur

Senast ändrad: 08 november 2021
En insekt som kryper på ett torrt fält, foto.

Naturliga fiender (insekter och spindeldjur) till skadegörande insekter har ofta stor effekt på skadegörarnas populationer. Forskning som CBC deltagit i har visat att naturliga fiender kan minska skördeförlusterna som orsakas av havrebladlöss med 40-75% i svenska vårkornsfält. För att uppnå effektiv biologisk bekämpning som fungerar även i framtiden är det viktigt att ha en god förståelse av de naturliga fiendernas ekologi.

Vi behöver förstå hur olika naturliga fiender påverkas av miljöförhållanden både lokalt och i det omgivande landskapet, hur de interagerar med varandra och med andra arter i födovävarna de är inkorporerade i, och hur olika fiender tillsammans bidrar till biologisk bekämpning. Sådan kunskap kan hjälpa till att designa riktade åtgärder och odlingssystem som reducerar behovet av direkta växtskyddsmedel. Inom CBC forskar vi främst inom två områden:

  1. hur biologisk mångfald och födovävsstruktur påverkar effektiviteten av biologisk bekämpning på kort och lång sikt,
  2. hur man bäst gynnar nyttodjur genom bevarande biologisk bekämpning i olika grödor och landskap.

Biologisk mångfald, födovävar och biologisk bekämpning

Naturliga fiender till skadegörare ingår ofta i födovävar som inkluderar många olika arter förutom skadegöraren och fienden. För att få en bättre förståelse av biologisk bekämpning behöver vi veta vem som äter vem under olika förhållanden.

Inom CBC har vi studerat detta genom molekylär maginnehållsanalys. Dessa studier har bland annat visat att jordlöpare och spindlar som väntat är mycket generalistiska i sina födoval, och att många olika arter bidrar till att reducera antalet bladlöss i stråsäd. I ett pågående projekt studerar vi i hur olika arter av jordlöpare äter ogräsfrön och i vilken mån de bidrar till reducerad mängd ogräs.

Stabil biologisk bekämpning med naturliga fiender

Ett flertal naturliga fiender angriper ofta en och samma skadegörare. I många fall leder en ökad mångfald av naturliga fiender till effektivare biologisk bekämpning på kort sikt, men det finns även gott om exempel där ökad mångfald av arter inte förbättrar biologisk bekämpning eftersom olika arter konkurrerar med varandra eller till och med äter upp varandra.

Man kan förvänta sig att en hög mångfald av naturliga fiender även kan bidra till stabilare biologisk bekämpning under varierande miljöförhållanden, men detta har studerats i mycket begränsad utsträckning. I ett pågående projekt studerar vi om en mångfald av naturliga fiender kan bidra till en stabil biologisk bekämpning av bladlöss på stråsäd i ett förändrat klimat.

Tre stora experimentburar på ett öppet fält med en människa som arbetar i varje bur, foto.
Här undersöks hur diversitet av naturliga fiender och förekomst av ogräs påverkar biologisk bekämpning av bladlöss i vårkorn. Foto: Mattias Jonsson.
Studenter vandrar i ett kornfält.
CBC samarbetade med gymnasiestudenter från Katedralskolan i Uppsala. Här samlas naturliga fiender in från ett kornfält utanför Uppsala. Foto: Cajsa Lithell.
En nyckelpiga på ett grönt blad, foto.
Den sjuprickiga nyckelpigan är en effektiv naturlig fiende mot bladlöss. I bästa fall kan den äta hela 40 bladlöss per dag. Foto: Mattias Jonsson.

Bevarande biologisk bekämpning på fält och landskapsskala

Naturliga fiender kan gynnas både genom riktade insatser som blomsterremsor eller skalbaggsåsar, men även genom modifierade lantbruksmetoder och odlingssystem. Insekter och spindeldjur påverkas dessutom starkt av hur det omgivande landskapet ser ut eftersom de ofta utnyttjar miljöer även utanför fälten för födosök och övervintring. Ofta beror dessutom effekten av lokala åtgärder på hur det omgivande landskapet ser ut.

Inom CBC har vi bland annat studerat huruvida effekten av blomsterremsor som ger mat till vissa naturliga fiender beror på det omgivande landskapets sammansättning. Det visade sig att effekten av blomsterremsorna var betydande i landskap dominerade av jordbruksmark medan effekten var obefintlig i småbrutna landskap. Vi studerar nu exempelvis hur direktsådd påverkar olika grupper av nyttiga organismer och skadegörare i höstvete i Skåne och Uppland, samt hur samodling påverkar skadegörare och naturliga fiender på majs i Östra Afrika.

Några pågående projekt

  • Djur som äter ogräsfrön – en bortglömd ekosystemtjänst
  • Kan en mångfald av naturliga fiender ge stabil bladlusbekämpning i framtiden?
  • Effekter av direktsådd på biologisk mångfald av nyttoorganismer och skadegörare i höstvete
  • Markanvändning, födovävar och biologisk bekämpning av skadegörare på oliver
  • Samodling för att reducera angrepp av skadegörare på majs i Östra Afrika

Kontaktinformation

Mattias Jonsson

Forskare vid Institutionen för ekologi; Enheten för lantbruksentomologi

mattias.jonsson@slu.se
018 - 67 24 50
CV-sida