CV-sida

Ragnvi Hagman

Ragnvi Hagman
Jag är veterinär, docent i kirurgi, och arbetar som universitetslektor i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Mina arbetsuppgifter omfattar till största delen undervisning i kirurgi, men även forskning och samverkan. Jag arbetar med alla sällskapsdjur, men framför allt hundar och katter.

Presentation

Jag utbildade mig till veterinär för att jag vill lära mig så mycket som möjligt om hur man botar sjuka djur, och förebygger sjukdomar och skador. Sällskapsdjuren betraktas ofta som familjemedlemmar, och har fått en allt större betydelse för vår egen hälsa och vårt välbefinnande. Det är viktigt att sjuka eller skadade djur får bästa möjliga vård, och att veta vad detta innebär vid olika sjukdomssituationer, samt att dela med sig av sina kunskaper skapar trygghet för såväl djuren som dess ägare/familjer. Jag vill bidra till bättre hälsa, bästa möjliga vård och säkerhet i sjukdomssituationer för både djur och människor. Efter veterinärexamen och arbetade jag som klinikveterinär på djursjukhus i Sverige och i England, och blev speciellt intresserad av kirurgi och forskning. Efter en vidareutbildning (MSc) inom veterinärmedicinsk mikrobiologi i London, blev jag antagen till forskarutbildning vid SLU vilket jag varvade med kliniskt arbete som veterinär på Universitetsdjursjukhuset. Jag disputerade i kirurgi år 2005 med en avhandling om den vanliga och livshotande sjukdomen livmoderinflammation (pyometra) - tikarnas värsta gissel. Jag blev docent i kirurgi år 2011 och har handlett flera doktorander som disputerat inom områden som livmoderinflammation, blodförgiftning, rygglidanden, kastrationer, biomaterial, smärta och metodutveckling av diagnostiska test.

Vill du veta mer - ta gärna kontakt med mig!

Undervisning

Jag undervisar i kirurgi både praktiskt (i operationssalen) och teoretiskt (föreläsningar, seminarier och workshops), framför allt inom mjukdelarnas kirurgi och reproduktionsorganens sjukdomar hos sällskapsdjur. Huvudsakligen undervisar jag veterinärstudenter som går kliniska kurser inom Veterinärprogrammet, även studenter inom Djursjukskötarprogrammet och andra universitetskurser. Jag har varit kursledare och examinator för flera kliniska kurser och handlett ca 30 examensarbeten inom Veterinärprogrammet. Jag är sedan lång tid tillbaka mycket engagerad i efterutbildning av veterinärer inom kirurgi och reproduktion, både i Sverige och internationellt. Jag började 2007 producera filmer som ett sätt att förbättra kirurgiundervisningen (bl. a. om hon- och hankattskastrationer, operationssalsrutiner, suturering, instrumentkännedom), där filmerna kan ses via webben hur ofta som helst och även hemifrån som en förberedelse innna operationerna utförs. Filmerna har varit mycket uppskattat av studenterna. Att klinisk undervisning och forskning är nära sammankopplade och står på en fast förankrad evidensbaserad vetenskaplig grund är för mig en självklarhet!

Forskning

Säkrare kirurgi

Ett övergripande syfte med min forskning, som sker både kliniskt och experimentellt, är att förhindra, bota och lindra kirurgiska sjukdomar genom ökad kunskap om dess utveckling, diagnostik och behandling. Många studier har varit inriktade på den vanligaste anledningen till att bukoperationer utförs på tikar i Sverige, sjukdomen pyometra (varbildande livmoderinflammation), som ofta leder till livshotande komplikationer som bukhinneinflammation och sepsis ("blodförgiftning"). Målet med forskningen är att skapa säkrare kirurgi genom att utveckla och förbättra kirurgiska metoder, diagnostik och behandling. Objektiva metoder för att tidigt upptäcka komplikationer, är en viktig del, samt förbättring av smärtlindring. 

För att öka överlevnadschanserna är det angeläget att identifiera biomarkörer för tidig diagnos, särskilt om patienten riskerar att drabbas av livshotande komplikationer om behandlingen dröjer, som vid blodförgiftning. Biomarkörer kan vara olika sjukdomstecken, undersökningsfynd eller mätbara ämnen i kroppsvätskor som blod, saliv och urin, och dessa kan användas för att snabbare ställa diagnos, välja behandling och bedöma prognos.

Vid blodförgiftning (även kallat sepsis) blir kroppens immunförsvar mot en infektion okontrollerat starkt, och skadar kroppens egna vävnader och organ. Risken för blodförgiftning är stor vid bakteriesjukdomar som t ex pyometra, men även vid tarmoperationer och traumatiska skador (t ex efter trafikolycka eller svårare bitskador). Vilka faktorer som är inblandade i den inflammatoriska reaktionen och hur graden av inflammation kan balanseras är viktiga forskningsområden för att skapa säkrare kirurgi, och öka överlevnaden. Metoder som används på friska försöksdjur i forskningmodeller överensstämmer inte alltid med hur det är vid olika sjukdomstillstånd. Studier av spontant uppkomna sjukdomar hos våra sällskapsdjur kan bidra med viktig information om motsvarande tillstånd hos människa, som en slags naturlig ”sjukdomsmodell”. Klinisk veterinärmedicinsk forskning har därmed stor potential för att bidra till förbättrade kirurgiska tekniker, genom att resultaten av att vi utvecklar nya metoder för våra sällskapsdjur också i många fall kan komma till nytta vid behandling av människor. 

Aktuella forskningsprojekt

1. Biomarkörer för tidig diagnos av sepsis (SLU, UDS, Uppsala Universitet, Lunds universitet).

2. Utveckling av ett test för tarmpermeabilitet "läckande tarm" vid sepsis (SLU, Uppsala Universitet). 

3. Pyometra (varbildande livmoderinflammation)

- Ärftlig bakgrund (SLU, Uppsala Universitet, Broad Institute USA).

- Prognostiska markörer (SLU)

- Antibiotikabehandling/resistensutveckling (SLU, SVA, Polen, Italien)

4. Förbättrad smärtlindring vid kejsarsnitt (SLU, UDS och AniCura Djursjukhus).

5. Sjukdomar i munhålan hos hundar och katter (SLU, AniCura Djursjukhus, Karolinska Institutet).

6. Möjligheter till begränsad antibiotikaanvändning genom ökad förståelse av antibiotikaförskrivning i kontrasterande länder och djurslag (sällskapsdjur och produktionsdjur) (Sverige, UK, Brasilien, Spanien). Projektledare G. Olmos Antillion. 

 

Samverkan

För att finna lösningar på stora, komplexa problem inom området hälsa och sjukdomar, vilka i många fall drabbar både människor och djur och inte känner några gränser mellan länder, krävs samarbete och samverkan, nationellt såväl som internationellt. I gränslandet mellan olika professioner/kompetensområden finns stora möjligheter till synergier, nytänkande och nya upptäckter. Jag vidareutbildar mig genom studier på läkarprogrammet, Uppsala Universitet, eftersom jag är övertygad om att ökad samverkan och samarbete över ämnesgränserna, och mellan human - och veterinärmedicin, såväl kliniskt som akademiskt, är nödvändigt för att gemensamt kunna lösa framtidens stora frågor.

Forskning gör nytta först när dess resultat och ny kunskap kommer till användning i samhället. Det innebär att det är viktigt att skapa ny kunskap men också att samverka och sprida denna kunskap ut i det omgivande samhället så att den kommer till nytta! Samverkan och kommunikation är grundförutsättningar för att göra forskning och nya metoder tillgängliga för allmänheten, vilket jag ägnar mig åt på många olika sätt. Jag har ett stort samverkansengagemang inom efterutbildning av veterinärer - inom kirurgi och reproduktion - både i Sverige och internationellt, som syftar till att sprida kunskap till kliniskt verksamma veterinärer och forskare, men även annan djurhälsopersonal/uppfödare/djurägare.

Internationellt har jag varit engagerad inom European Veterinary Society for Small Animal Reproduction (EVSSAR), där jag varit medlem sedan 2002, styrelseledamot under 6 års tid samt President 2013-2017. EVSSAR är en organisation som arbetar med samverkan genom att främja kunskap och expertis inom kliniskt arbete och forskning, och att gynna nätverkande, samarbeten och spridande av ny kunskap. Inom EVSSAR har jag årligen organiserat kliniska vidareutbildningskurser på Europeisk specialiseringsnivå och den internationellt största kongressen för smådjursreproduktion som har deltagare från hela världen. Dessutom har jag varit med och skapat en "Reprovet-Map" där djurägare (via en Google-map) får information om veterinärer över hela världen som är specialiserade inom smådjursreproduktion, samt respektive kompetens/intresseområden. Som ledare har jag haft stor nytta av utbildning i ledarskap och chefskap i SLUs regi.

Jag föreläser regelbundet på svenska och internationella kurser för veterinärer, djurhälsopersonal, uppfödare och djurintresserade. 

Handledning

Huvudhandledare, disputerade doktorander

- Canine C-reactive protein - Validation of Two Automated Canine-specific C-reactive Protein Assays and Studies on Clinical and Research Applications (Anna Hillström, PhD 2016). Länk till avhandling: http://pub.epsilon.slu.se/13597/

- Predictive Markers and Risk Factors in Canine Pyometra (Supranee Jitpean, PhD 2015). Länk till avhandling: http://pub.epsilon.slu.se/12581/
 

Biträdande handledare, disputerade doktorander

- Intervertebral Disc Degeneration in Dogs (Niklas Bergknut, PhD 2011).  Länk till avhandling: http://pub.epsilon.slu.se/2427/


- A Resorbable Device for Ligation of Blood Vessels (Odd Höglund, PhD 2012).  Länk till avhandling: http://pub.epsilon.slu.se/8589/


- Cytokines as Diagnostic Biomarkers in Canine Pyometra and Sepsis (Iulia Karlsson, PhD 2015).  Länk till avhandling: http://pub.epsilon.slu.se/12119/


- Chromogranin A epitopes catestatin and vasostatin - evaluation of their potential use as clinical biomarkers for psychological and pain-induced stress in dogs (Thanikul Sritunyarat, PhD 2017).  Länk till avhandling: https://pub.epsilon.slu.se/14210/

-Metabolic variations in canine overweight - aspects of lipid metabolism in spontaneously overweight labrador retriever dogs (Josefin Söder, PhD 2018). Länk till avhandling: https://pub.epsilon.slu.se/15727/

- Dental care in dogs : a survey of Swedish dog owners, veterinarians and veterinary nurses (Karolina Brunius Enlund, PhD 2021) . Länk till avhandling: https://pub.epsilon.slu.se/23249/

Publikationer i urval

Här nedan följer 10 utvalda vetenskapliga publikationer (av 67). För uppdaterad publikationslista - se Research Gate: https://www.researchgate.net/profile/Ragnvi_Hagman

1. Pyometra in Small Animals. Ragnvi Hagman. Vet Clin North Am Small Anim Pract. 2018 Jul;48(4):639-661. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195561618300263?via%3Dihub

2. Outcome of pyometra in female dogs and predictors of peritonitis and prolonged postoperative hospitalization in surgically treated cases. Supranee Jitpean, Bodil Ström Holst, Ulf Emanuelson, Odd Höglund, Ann Pettersson, Caroline Alneryd-Bull and Ragnvi Hagman. BMC Vet Res 2014, 10:6. https://bmcvetres.biomedcentral.com/articles/10.1186/1746-6148-10-6

3. Validation of a canine-specific immunoturbidimetric method for measuring canine C-reactive protein (CRP). Anna Hillström, Ragnvi Hagman, Harold Tvedten and Mads Kjelgaard-Hansen. Vet Clin Pathol. 2014;43:235-43. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/vcp.12150

4. Multiplex cytokine analyses in dogs with pyometra suggest involvement of KC-like chemokine in canine bacterial sepsis. Iulia Karlsson, Ragnvi Hagman, Anders Johannisson, Liya Wang, Fredrik Södersten, Sara Wernersson. Vet Immunol Immunopathol. 2016 Feb;170:41-6. https://doi.org/10.1016/j.vetimm.2016.01.005

5. Ligation of the ovarian pedicles in dogs with a resorbable self-locking device - a long-term follow-up study. Odd V Höglund, Ragnvi Hagman, Kerstin Olsson, Caroline Carlsson, Fredrik Södersten and Anne-Sofie Lagerstedt. J Biomater Appl. 2013, 27:961-6. https://doi.org/10.1177/0885328211431018

6. Breed variations in the incidence of pyometra and mammary tumours in Swedish dogs. Supranee Jitpean, Ragnvi Hagman, Bodil Ström Holst, Odd V Höglund, Ann Pettersson and Agneta Egenvall. Reprod Domest Anim. 2012;47 Suppl 6:347-50. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/rda.12103

7. Incidence of intervertebral disk degeneration-related diseases and associated mortality rates in dogs. Niklas Bergknut, Agneta Egenvall, Ragnvi Hagman, Pia Gustås, Herman A Hazewinkel, Björn P Meij and Anne-Sofie Lagerstedt. J Am Vet Med Assoc. 2012;240(11):1300-9. https://avmajournals.avma.org/doi/abs/10.2460/javma.240.11.1300

8. Canine bacterial uterine infection induces upregulation of genes related to proteolysis, innate and adaptive immune responses, and downregulation of homeobox and zinc finger transcription factors. Ragnvi Hagman, Elin Rönnberg and Gunnar Pejler. PloS One 2009, 26;4 e8039. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0008039

9. Pyometra in bitches induces endotoxaemia and increased levels of Prostaglandin F2α metabolite. Ragnvi Hagman, Hans Kindahl and Anne-Sofie Lagerstedt, 2006. Acta Vet Scand 47, 55-68. https://doi.org/10.1186/1751-0147-47-55

10. Antimicrobial resistance in Escherichia coli from canine pyometra and urinary tract infections. Ragnvi Hagman and Christina Greko. Vet Rec 2006;157:193-197. http://dx.doi.org/10.1136/vr.157.7.193
 

Populärvetenskapliga publikationer

– ett urval från SLUs forskningsplattforms nyhetsbrev

1. Träning på attrapp tryggar studenters kirurgi-upplevelse. Nr 6, 2016, 1 p. http://www.slu.se/kirurgiattrapp

2. Metabola och hormonella effekter av utfodring hos hundar. Nr 2, 2016, 1 p. http://www.slu.se/amnesomsattninghund

3. Tryptofan en möjlig markör för sårläkning och inflammation hos hundar? No 5, 2015, 1 p. http://www.slu.se/tryptofan

4. Ny metod för förbättrad diagnostik av inflammation hos hundar. Nr 4, 2015, 1 p. http://www.slu.se/crp2

5. Kortisonbehandling vid ormbett hos hundar. Nr 3, 2015, 1 p. http://www.slu.se/huggormsbett

6. Förbättrad diagnos av livmoderinflammation hos tikar. Nr 3, 2015, 1 p. http://www.slu.se/diagnospyo

7. Ny metod för att mäta CRP hos hundar. Nr 3, 2014, 1 p. http://www.slu.se/crphund

8. Pyometra i olika kattraser. Nr 3, 2014, 1 p. http://www.slu.se/pyokatt

9. Markörer för peritonit och förlängds djursjukhusvistelse hos tikar med pyometra. Nr 2, 2014, 1 p. http://www.slu.se/markorerpyo

10. Hur kan vi veta om det är blodförgiftning? Nr 1, 2014, 1 p. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/framtidens-djurhalsa-och-djurvalfard/forskningsnytt/

 

Länkar

Doktorsavhandling: http://pub.epsilon.slu.se/736/
Research Gate: https://www.researchgate.net/profile/Ragnvi_Hagman
PubMed: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Hagman+R
Artikel om pyometraforskning: svenskjakt.se/hund/forskning/tikarnas-vanligaste-gissel/
Videoklipp från TV programmet kunskapskanalen, länk: http://www.slu.se/?id=755

Övrigt

- Member of the Royal College of Veterinary Sureons (1994-)

- Styrelseledamot Sällskapet för veterinärmedicinsk forskning (2017- (http://vetmedforsk.se/)

- Tilldelades "Clinical Research Career Award", ISCFR (International Symposium on Canine and Feline Reproduction) 2016.

- Kompetens artificiell insemination (hundar) sedan 2007.
- Ordförande, European Veterinary Society for Small Animal Reproduction (EVSSAR) 2013-2017 (http://www.evssar.org/)

- Programchef SLUs Forskningsplattform Future Animals Health and Welfare 2016-2017 (50% samverkansuppdrag). https://www.slu.se/en/Collaborative-Centres-and-Projects/slu-future-animals-nature-and-health/

- Ordförande CAReNet (Clinical Animal Research Network), SLU, 2016-2017. (https://www.slu.se/en/Collaborative-Centres-and-Projects/slu-future-animals-nature-and-health/networks-and-collaborations/carenet/)

- Fellow of the Academy of Translational Medicine Professionals (FAcadTM)

- Ordförande Svenska sällskapet för smådjursreproduktion (2007-2009).


Kontaktinformation

Universitetslektor vid Institutionen för kliniska vetenskaper (KV); Smådjurskirurgi
Telefon: +4618672918
Postadress:
SLU, Institutionen för kliniska vetenskaper
Box 7054
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Ulls väg 26, Uppsala