SLU-nyhet

Växtförädling för svenska ärter och nya hälsosamma produkter i butiken

Publicerad: 11 januari 2021
Foto på ärter med olika utseenden

Svenskodlade ärter har framtiden för sig, menar forskare och näringslivsaktörer som nu drar igång ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden. Den ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein ska mötas genom en utvidgad och lönsam ärtodling.

Projektet benämns ”Ärtan – garantin för framtidens gröna protein”, och satsningen sker inom ramen för SLU Grogrund – kompetenscentrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.

– Första steget är att genbanker runt om i världen nu skickar oss 300 olika typer av ärtor från så kallade accessioner. Vi har beställt såväl moderna sorter som lantraser och mer primitivt frömaterial. Utöver dessa tar vi in ytterligare 50 moderna ärtsorter och även kultursorter såsom Rättviksärt. Vi ska ta tillvara de positiva egenskaperna hos både moderna och gamla sorter när vi tar fram de nya, säger Cecilia Hammenhag, projektkoordinator och forskare vid SLU.

Växtförädlingsprogrammet omfattar såväl gulärter, alltså sådana som finns i ärtsoppan, konservärter som skördas gröna och foderärt/proteinärt. Ett program för konservärt finns redan, och drivs av Findus/Nomad Foods. Programmen för gulärt och foderärt/proteinärt är däremot helt nya.

– Vi börjar redan i år med att korsa de bästa sorter vi har tillgång till idag och sedan kommer programmet successivt att byggas ut baserat på forskningsresultaten. Genom de hundratals ärter som har samlas in har vi en stor genetisk mångfald att jobba med och tack vare det nära samarbetet med forskare och andra företag kan vi jobba effektivt med de nyaste växtförädlingsverktygen. Om cirka tio år kan vi förvänta oss att ha nya ärtsorter på marknaden, vilket är otroligt snabbt i växtförädlingssammanhang och det sker tack vare de nya verktygen och den samarbetsmodell som vi har jobbat fram inom SLU Grogrund, säger Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen.

Växtförädlingsarbetet sker såväl fenotypiskt som genotypiskt. Det fenotypiska kan handla om att till exempel mäta längd på plantan och storlek på baljorna. Det genotypiska  handlar om att identifiera ärternas genetiska variation. Även om alla ärter hör till samma art, Pisum sativum, så kan de se väldigt olika ut på grund av att de har variationer i sitt DNA.

– En viktig del av projektet är att ta fram DNA-markörer för önskvärda egenskaper. Det är mycket som är gemensamt i ärtplantornas DNA, men det finns också skillnader. Det vi söker är de skillnader i DNA:t som är bundna till vissa egenskaper, såsom hög tolerans för torka. Då har man fått fram en DNA-markör. Med markörernas hjälp kan man på ett mer effektivt sätt välja ut de plantor man vill förädla vidare på, säger Cecilia Hammenhag.

Särskilt fokus ligger på att hitta plantor som tål såväl mycket som lite vatten, det vill säga har hög tolerans för vattenmättnadsstress och torka, vilka båda är problem i dagens svenska ärtodling.

– Alla prognoser visar att vi kommer att få längre perioder med såväl torka som mycket regn. Därför är klimatstabilitet en viktig egenskap för en stabil och säker ärtproduktion i fält, säger Annette Olesen.

I projektet kommer nya användningsområden för ärter att undersökas.

– Vi är bland annat med i den delen av projektet som handlar om råvarukvalitet. Vi tittar på ärterna utifrån olika aspekter, såsom smak, proteininnehåll, stärkelseinnehåll och bioaktiva ämnen som har gynnsamma effekter på till exempel hälsan. I framtiden tror vi att de nya ärtsorterna kommer att kunna användas på ett mer effektivt sätt inom livsmedelsindustrin. Fler ärtprodukter baserade på svenskodlad råvara kommer att finnas i matvarubutikerna. Det finns redan idag en stor efterfrågan, men ett problem är att ärter ger för mycket bismak i vissa produkter och det är en av frågorna som belyses i förädlingsarbetet. Det ska bli intressant att jobba vidare med det ärtsortmaterial som det här projektet leder fram till, säger Bengt Persson, FoodHills.

– Vi är mycket glada för att nu ha startat detta viktiga projekt för framtidens inhemska livsmedelsförsörjning. Det kopplar väl an till den nationella livsmedelsstrategins mål om ökad produktion av vegetabilier för human konsumtion och ökad tillgång till lämpliga grödor och växtsorter för hela Sverige, säger professor Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund.

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Lantmännen, FoodHills, Findus Sverige AB/Nomad Foods, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter.

Kontaktpersoner

Cecilia Hammenhag, forskare, projektkoordinator
SLU, Alnarp
073-613 80 70, cecilia.hammenhag@slu.se

Annette Olesen, växtförädlingschef
Lantmännen
070-694 66 37, annette.olesen@lantmannen.com

Eva Johansson, professor, programchef för SLU Grogrund
SLU, Alnarp
076-128 57 37, eva.johansson@slu.se

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Foto på ärter med olika utseenden

Några av de ärter som har levererats till det svenska projektet från genbanker runt om i världen. Alla hör trots olika utseenden till samma art, Pisum sativum. Foto: Cecilia Hammenhag

Foto på Cecilia Hammenhag

Projektkoordinator Cecilia Hammenhag. Foto: Timmy Larsson

Fakta:

Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se