Klimatarbetet inom svenskt lantbruk pågår för fullt. Dränering, dikning, mellangrödor, större andel direktsådd och mer höstsådd är bara en del av de åtgärder som utförs idag. Men ny kunskap behövs för att öka takten i omställningen. Bland annat behöver vi veta hur omsättningen av organiskt material i marken fungerar och vilka grödor som är mest gynnsamma för både mark och skörd, berättade Line Strand, växtodlingsrådgivare vid Hushållningssällskapet, under webbinariet.
Forskare inom EJP SOIL, ett EU-forskningsprogram för klimatsmart användning av jordbruksmarken, undersöker markens roll för klimatet i ett stort antal projekt, varav SLU deltar i 17. Efter snart fyra år av programmet kan nu forskningsprojekten presentera en del resultat som kan komma samhälle och lantbruk till nytta.
Störst kolinlagring med vall och mellangrödor
Ökad kolinlagring i marken är gynnsamt för både klimatet, skörden och grödans vattenupptag.
-I det långliggande så kallade ramförsöket har skörden ökat med ca 20 procent när kolhalten genom tillförsel av organiskt material under snart 70 år har ökat med en procentenhet. Det verkar bero på att åtgärden förbättrat markstrukturen och markens vattenhållande förmåga, sa Thomas Kätterer, professor i systemekologi.
Enligt en global metaanalys som genomförts inom EJP SOIL är potentialen för ökad kolinlagring störst vid odling av vall. Även mellangrödor är en effektiv åtgärd. Förutsättningarna för att odla mellangrödor varierar dock stort mellan olika regioner i Europa, där bland annat klimatet spelar in.
-Diversifierade odlingssystem kan också ha effekt på kolinlagringen, men vi vet egentligen väldigt lite om de bakomliggande biologiska processerna i marken som påverkar omsättningen av bland annat kol. Det här är en kunskapslucka vi försöker fylla för att kunna utveckla klimatsmarta odlingssystem, berättade Anke Herrmann, professor i markens näringsomsättning.
Växtförädling – en lösning för ökad klimatresiliens?
Forskarna i EJP SOIL har också tittat på möjligheterna att förädla grödor för att öka klimatanpassningen i växtodlingen. Med hjälp av modelleringar har man simulerat ökad fördelning av kol till rötter av höstvete och undersökt vilken effekt det ger på kolinlagring, vattenupptag och skörd.
-Preliminära resultat pekar på att en kombination av ökad fördelning av kol till rotsystemet och djupare rötter kan öka kolinlagringen utan att minska skörden, berättade Nick Jarvis, professor i biogeofysik.
Ändrad växtföljd minskar lustgasutsläpp
Under webbinariet presenterade även Sara Hallin, professor i markmikrobiologi, en ny metaanalys där effekten av olika åtgärder för ökad kolinlagring studerats i relation till lustgas- och koldioxidutsläpp. Resultaten visar att särskilt lutgasutsläppen kan öka. Baserat på andra studier visade hon att nitrathalten i marken, snarare än kolhalten, driver processer som leder till ökade lustgasutsläpp.
-För att motverka lustgasutsläpp från jordbruksmark kan man ändra i växtföljden. I fältförsök kan man se att växtföljder med vall minskar utsläppen, jämfört med enbart stråsäd trots att det är mer kol i marken när man har vall, berättade Sara Hallin.
Kombination av åtgärder vägen framåt
Webbinariet avslutades med ett panelsamtal där representanter från Världsnaturfonden WWF, Jordbruksverket, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), Hushållningssällskapet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), och SLU deltog.
-Jag blir berörd av att så mycket kunskap håller på att tas fram i EJP SOIL. Efter programmet är slut behöver vi sätta oss ner tillsammans och prata om hur vi kan ändra på vår rådgivning, sa Markus Hoffmann, LRF.
Det fanns en samstämmighet kring att fler breda forskningsinitiativ som EJP SOIL behövs för att kunna förstå utmaningarna kopplat till markanvändning i jordbruket från olika perspektiv. Det var också tydligt under samtalets gång att en kombination av åtgärder är vägen framåt för att utveckla ett motståndskraftigt jordbruk i ett föränderligt klimat.
