CarboSeq: Beräkning av hur mycket kol som kan lagras i åkermark

Senast ändrad: 07 november 2023
åkermark med två olika grödor

Jordbruket kan minska sin klimatpåverkan genom att öka kolhalten i marken, men mer kunskap om åkermarkerna och olika brukningsmetoder krävs för att ta rätt beslut. Det här projektet undersöker hur mycket kol som kan lagras i åkermarken i 22 olika länder, inklusive Sverige, vilka åtgärder som ger bäst klimatnytta och vilka ekonomiska och miljömässiga bieffekter som olika åtgärder kan medföra.

Kolinlagringspotentialen i åkermark beror på den lokala jordmånen och klimatet, typ av jordbruksmetod som används samt den befintliga mängden kol som redan lagras i jorden. I projektet beräknas kolinlagringspotentialen i svenska och europeiska odlings- och betesmarker genom att uppskatta den aktuella kolhalten samt utvärdera effekten på kolhalten för olika typer av brukningsmetoder. I arbetet används även nationella jordbruksdata. Projektet undersöker även ekonomiska och miljömässiga bieffekter för olika typer av brukningsmetoder i relation till klimatnyttan.

Interaktiv karta ska fungera som beslutsunderlag

Resultaten ska summeras i en interaktiv karta över kolinbindningspotentialen i europeiska åkermarker. Kartan ska ge användaren information om hur mycket mer koldioxid som ett specifikt område kan binda in utifrån olika brukningsmetoder och de lokala jord- och klimatförhållandena. Användaren kan också få information om metodernas potentiella bieffekter för ekonomi och miljö. Kartan kan fungera som beslutsunderlag för att minska jordbrukets klimatpåverkan och kan med fördel användas av beslutsfattare, lantbrukare och rådgivare.

Fakta:

Projekttitel: CarboSeq
Projektperiod:
februari 2021 – februari 2025
Status: Aktiv
Budget: 4.03 miljoner € 
Finansiering: EJP SOIL, Horisont 2020


Kontaktinformation

Thomas Kätterer, professor systemekologi
Institutionen för ekologi, SLU
thomas.katterer@slu.se 018-672425