De senaste decennierna har fästingspridda sjukdomar blivit vanligare. Anledningarna anses vara bland annat klimatförändringar, förändrad markanvändning samt förändringar av storlek och sammansättning av viltstammarna. I det här projektet har fältstudier genomförts, bland annat med kamerafällor. Resultaten visar att den fästingspridda sjukdomen anaplasma är vanlig, speciellt hos hjortar och rådjur, samt att landskapets utformning har stor påverkan på fästingarnas tillgång på värddjur.
En studie från Nordamerika visar att fragmentering av skogslandskapet påverkar förekomst och utbredning av värddjur, fästingar och fästingburna sjukdomar. Eftersom nästan all skog i Sverige brukas skulle skogsbrukets utformning kunna vara ett verktyg för att minska risken för fästingburna sjukdomar.
I projektet samlades fästingar (vanlig fästing) in från älgar, kronhjortar, dovhjortar, rådjur och vildsvin som fällts under jakt. Fästingarna och mjältvävnad från djuren undersöktes för förekomst av de fästingburna sjukdomarna borrelia (Borrelia burgdorferi s.l.) och anaplasma (Anaplasma phagocytophilum). Dovhjort och rådjur hade flest fästingar, medan älg och vildsvin hade väldigt få. Anaplasma fanns hos alla djurslagen. Nästan alla hjortar och rådjur var infekterade, men infektioner hos vildsvin var ovanliga. Ingen av de undersökta djuren var infekterade av borreliabakterier.
Viltkameror användes för att undersöka hur skogsbruk, landskapets utformning och värddjurstillgången påverkar förekomsten av fästingspridda sjukdomar. Kameror placerades ut på åtta olika platser i södra Sverige med olika mycket skog, kalhyggen och skogskanter (en indikation på hur fragmenterat landskapet är).
Rådjur.
1/4
Dovhjort.
2/4
Grävling.
3/4
Vildsvin.
4/4
Fällor användes för att fånga in gnagare, fästingarna på gnagarna artbestämdes och räknades, och vävnader från gnagarna analyserades för förekomst av sjukdomar. Fästingar samlades också in från provplatserna, och räknades och analyserades för sjukdomar.
De preliminära resultaten visar att dovhjort, grävling och fälthare var mindre vanliga på platser med mycket skog. Älg och räv fångades oftare av kameror på platser omgivna av mycket kalhyggen. Mård och räv var också mindre vanliga på platser med mycket skogskanter, det vill säga platser med ett fragmenterat landskap. Analyserna fortsätter under 2021.
Projektet, som påbörjades 2018 och pågick ett år, finansierades av SLU Future One Health (då Framtidens djur, natur och hälsa), som stöder framtidsinriktad tvärvetenskaplig forskning inom One Health - god hälsa och välfärd för människor och djur i hållbara ekosystem.
Läs mer om SLU Future One Health, aktuella forskningsprojekt och kommande utlysningar.
A. Rizzoli, H. C. Hauffe, G. Carpi, G. I. Vourc'h, M. Neteler, and R. Rosà, "Lyme borreliosis in Europe," Eurosurveillance, vol. 16, no. 27, 2011.
T. G. T. Jaenson, M. Hjertqvist, T. Bergström, and Å. Lundkvist, "Why is tick-borne encephalitis increasing? A review of the key factors causing the increasing incidence of human TBE in Sweden," Parasites Vectors, vol. 5, no. 1, 2012.
J. M. Medlock et al., "Driving forces for changes in geographical distribution of Ixodes ricinus ticks in Europe," Parasites & Vectors, vol. 6, no. 1, p. 1, 2013.
T. G. T. Jaenson et al., "The importance of wildlife in the ecology and epidemiology of the TBE virus in Sweden: incidence of human TBE correlates with abundance of deer and hares," Parasites & Vectors, vol. 11, no. 1, p. 477, Aug. 2018.
B. F. Allan, F. Keesing, and R. S. Ostfeld, "Effect of forest fragmentation on Lyme disease risk," Conserv. Biol., vol. 17, no. 1, pp. 267–272, Feb. 2003.