Serglycin, en ny prognostisk biomarkör för cancer hos hund

Senast ändrad: 23 februari 2021
En hund undersöks av en veterinär, foto.

Cancer i olika former drabbar människa såväl som hund. Fler än hälften av alla hundar över 10 år får en cancerdiagnos. Hälsoinformation från drygt 350 000 svenska hundar, som sammanställts från försäkringsstatistik, visar att cancer är den vanligaste dödsorsaken hos hund. I detta projekt utvärderas potentialen för proteinet serglycin som en prognostisk biomarkör för cancer hos hund.

Cancer kan vara en förödande sjukdom, men en tidig diagnos ger betydligt bättre förutsättningar för tillfrisknande och en god livskvalitet för patienten. Biomarkörer, exempelvis halten av ett ämne i ett blodprov, kan vara ett effektivt sätt att upptäcka cancer. Men idag finns det väldigt få identifierade biomarkörer för snabb upptäckt och säker prognos av cancer, både hos hund och hos människa.

I ett ökande antal forskningsrapporter har det påvisats en korrelation mellan ökat serglycinuttryck och sämre prognos hos cancerpatienter. Målet med projektet är att utveckla en enkel och robust metod för att detektera serglycinuttryck i tumörbiopsier och blodprover, samt att korrelera uttrycksnivån till den kliniska prognosen hos patienten. En tidig upptäckt såväl som en tidig prognos över tumörens aggressivitet förbättrar chanserna till överlevnad.

Utvecklingen av cancertumörer hos människor och hundar är mycket lika varandra och förutom att vara en prognostisk biomarkör hos hund kan serglycin-biomarkörer utvecklas för andra husdjur såväl som för människor som riskerar att utveckla cancersjukdom.

Resultat

  • Projektet har bidragit till att etablera metoder för att använda serglycin som en prognostisk biomarkör för cancer hos hund,​ bland annat genom att visa att serglycinhalter kan mätas i helblod och i formalinfixerad paraffininbäddad vävnad, samt i finnålsaspirat (vävnadsprov taget med spruta).​
  • Inom projektet har fyra studenter gjort projektarbeten, och ett femte genomförs under hösten 2020.

Medverkande i projektet:

  • Magnus Åbrink från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsa (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU)
  • Henrik Rönnberg från institutionen för kliniska vetenskaper (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
  • Inger Lilliehöök från institutionen för kliniska vetenskaper (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
  • Sara Saellström från Universitetsdjursjukhuset, SLU.
  • Erik Bongcam-Rudloff från institutionen för husdjursgenetik (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
  • Karin Vargmar från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsa (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
  • Fredrik Södersten från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsa (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
  • Claudia Lützelschwab från institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsa (Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU).
Sidansvarig: simon.hallstan@slu.se