Lantbrukare med djurproduktion kan uppleva olika typer av kritik mot sin verksamhet via media och inspekterande myndigheter. På en annan nivå kan det ske hot, skadegörelser och andra kriminella handlingar riktade mot verksamheten, men också mot företagaren, familjemedlemmar och anställda.
I projektet Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv, har forskare vid institutionen för människa och samhälle, tillsammans med Kungliga tekniska högskolan, KTH och i samverkan med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, undersökt hur kritik och hot hanteras.
I projektet ligger fokus på lantbrukarna. Inte som offer, utan genom att visa hur de hanterar och agerar på den kritik och det hot de kan utsättas för. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta producera livsmedel.
Studien startade sommaren 2020 och är helt unik, området har aldrig tidigare kartlagts i samma omfattning. Nästan 10 000 lantbrukare tillfrågades om sina erfarenheter och svaren handlar i stor utsträckning om minskad framtidstro. Djurproducenterna drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet.
Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU och en av forskarna bakom studien, är berörd av företagarnas berättelser.
- Det vi reagerat särskilt på är hur de som utsatts för aktivism påverkas. Hela deras framtidstro förändras när familj och barn i förlängningen drabbas av olika händelser, det gör helt enkelt väldigt ont.
Otrygga på gården
En tredjedel av de utsatta företagarna har en utåtriktad verksamhet och syns i bland annat sociala medier, 40 procent har förtroendeuppdrag och förekommer i massmedia. Många av de utsatta känner sig numera otrygga på gården och känner att livskvaliteten försämrats samt ser en negativ påverkan på ekonomin. Särskilt yngre lantbrukare (30-49 år) var i högre grad påverkade av djurrättsaktivism som fenomen när det gällde graden av rädsla för aktivism, negativ påverkan på ekonomin som följd (40 %) och ett minskat förtroende för främlingar.
Anmäler inte
Studien visar även ett lågt förtroende för polisens insatser. Många av de utsatta lantbrukarna anmäler inte incidenter eftersom man har bilden av att det inte kommer att leda till något. Av de tillfrågade anger 65 procent att de inte gjort någon anmälan.
- Här handlar det till stor del om en större problematik, att man har tappat förtroendet för samhället som stöd, säger Peter Lundqvist.
Förslag på åtgärder
Han hoppas att studien kommer att leda vidare. Forskargruppen har i samband med rapporten även lagt fram förslag på åtgärder och vad olika aktörer kan göra för att förbättra situationen. Förslagen handlar om vad man som enskild företagare kan göra och vad olika organisationer kan göra, allt från åtgärder på gårdsnivå till samarbete med den lokala polisen, skärpt lagstiftning och översyn av brottsrubriceringen.
- Vi har visat hur problematiken ser ut, visar på möjliga åtgärder och hoppas få bollen i rullning och att studien inte bara blir ett politiskt slagträ i debatten. Det handlar i förlängningen om framtidstron för hela branschen, säger Peter Lundqvist.
